Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sula.
Sund.
359
Här denna kust i vester och denna bölja,...
Westerhafvet, som sköljer den norska strand!
Tvenne länder i blicken jag här förenar,
begge omslutna af samma himlabryn;
tvenne riken med stränga rågångsstenar,
dock för min tanke ett, som för min syn.
Tvenne folk, men med samma norræna tunga,
samma saga och samma ättartal,
samma skogar, der samma foglar sjunga,
samma elfvor, som hålla på ängen bal!
Tvenne hemman, af hvar sin broder bebodda,
hemman på skogen! men skogen den är en;
tvenne hälfter i fjällen sammangrodda,
vnina tillhopa med knotor af jern och sten!
Rundt häromkring, åt hvilken kant vi blicke,
är blott en enda gemensam fosterjord;
söndringen, allt det lilla, här märker du icke,
endast det stora: den gamla höga Nord.
Sula bruk, se Lögdö-verken.
Sund, en socken uti Ydre härad af
Linköpings län, belägen 3V2 mil
Ekesjö, 8 mil från staden Linköping,
kring öfra och mellersta loppet af
Bulil-sjöån, mellan Norra Wi i nordost, Asby
i n. n. v., Askeryd i vester, Westra Ryd
i s. s. v. och Svinhult i s. o.; upptager,
efter Tham, en areal af 1,068 qv.mil
land och 0,i2.ri qv.mil vatten eller, efter |
Hahr, 1,087 qv.mil, hvaraf 0,io7 vatten.
— Hit hör ungefär hälften af Östra
Låijern, i hvilken ligga en mängd öar
och holmar, hvaraf Sundsöu är den
betydligaste. Landet rundtomkring, den s. k.
Lcijerbobycjden, är något högländt, men
mer en platå än en kuperad bergstrakt.
Vester om Gnottnehidtsjön stryker den
sandiga Hjortåsen fram. I allmänhet
har Sund mer af jemna trakter än
kringliggande socknar, goda ängsmarker, men
till ej ringa del sandmoar. Jordmånen
är sandmylla med klapper, ej sällan sand,
blott i ringa mån lerblandad. Åkerbruket
är genom ansträngda odlingar mycket
uppdrifvet; mossar, hörande till säteriet
Buhlsjö, till en del igensådda med
gräsfrö, ha gifvit vackra skördar, oaktadt de
många samt starka både friska och
jern-haltiga källor, som der uppspringa. —
Boskapsskötseln är den i penningar mest
inbringande näringen genom afsättningen
af ladugårdens alster. Såsom exempel
på vedens ringa värde här anföres, att
en barrskogspark köptes här för 116 rdr,
men lemnade, utom virke till flera
byggnader, 5,000 famnar ved. Binäringar äro
de vanliga, såsom fiske, biskötsel, slöjd
och handtverk, äfven fabriksrörelse m. iu.
0 •• •
A üsterbymo hållas årligen 2 marknader,
af stor vigt för afsättningen af bela
häradets produkter. — Socknen, som år
1805 beboddes af 1,066 och 1863 af
öfver 1,500 personer, innefattar 357/8
mtl, hvaraf 9V2 mtl sk., 3 mtl kr., 23%
mtl frälse, tax. till 793,300 rdr, hvaraf
38,480 rdr för verk och lägenheter.
Sund synes vara bland de äldsta
bebyggda orter i häradet, hvarom
grafhögar, stensättningar, bautastenar,
runsten vid Oppeby o. s. v. vittna. I Sunds
by har i sednaste tider alltjemt varit
tingsställe, och tingshuset har blifvit flera
gånger ombygdt.
Socknen, som fordom, 1543—72,
skall haft både Ryd och Svinhult till
annexer, utgör nu ensam ett konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Ydre kontrakt af Linköpings stift. —
• Kyrkan, en af de bäst underhållna i
häradet, är modern, byggd 1794—95,
har torn, altartafla af Hörberg. Gamla
kyrkan var 2 gånger tillbyggd och bränd
1660; hade grafvar för slägterna Drake
och Rääf samt åtskilliga adliga banér.
Socknen har vanliga kassor; ett magazin,
stiftadt af en doktor Strandberg. —
Barnundervisningen bestrides uti en fast
folkskola, der under året 1862: 200 barn
erhöllo undervisning af en examinerad
lärare. Invid Sunds Lillsjös öfra ända,
strax öster om tingsvadet på en liten
sandkulle vid kärret, har en plats varit
utmärkt med en regelbunden infattning
af smärre stenar, utmärkande stället, der
en piga undergått dödsstraff derföre,
att hon, som varit stvfsinnad och
högmodig samt genstörtig, omsider blef så
uppbragt öfver en röd kjortel, deri systern
erhållit, att hon bar händer på modern;
dödsstraffet skall hon undergått med
glädje, då lion fick påtaga den afundade
drägten och således beröfva systern
densamma. Om fordna arter af straff må
nämnas ett, som för sista gången
användes här 1851 och bestod deruti, att
för mjölkning af annans ko stå att
skämmas utanför tingshus-dörren med en
mjölkbytta i handen. Presten Simon
Olavi deltagande i Dackefejden år 1543
genom uppretande predikningar, deri han
nedkallade hämnd af himmelen öfver den
omilde konung Gustaf, intager ett rum
bland ortens sednare minnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
