Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
Sunnersta.
Suntak.
Sunnersta, en by uti Botheå socken
af Södra Ångermanlands fögderi och
Wester-Norrlands län, om 2 mtl 18,75
seland skatte, med 7 egare och 16
hushåll; här hölls, med anledning af
riksdagsresolutionen den 3 Mars 1659 i
Göteborg, ett ting den 18 Jan. 1660,
der landets 24 äldsta undersökte och
beslöto, huru långt de hemman, som
voro belägna närmast under skogen,
kunde försvara sina sträckningar.
Sunnervikens fögderi af Bohus län,
innefattar Loline, Tånge, Stångenäs,
Sotenäs och Sorby gdens härader, med 20
socknar, ett kapell och en köping samt
Uddevalla stad. Hemmantalet är 676V2
mtl, hvaraf 458^ mtl skatte, 74}^
krono, 143V2 frälse, tax. till 15,359,000
rdr rmt, hvartill komma 577,100 rdr å
annan än jordbruksfastighet, 32,100 rdr
för allmänna byggnader. Bevillningen
efter I—III art. uppgick nämnda år till
13,833 rdr 7 öre. Befolkningen
uppgifves enligt mantalslängden till 39,387
personer, hvaraf 18,984 voro
skattskyldiga.
* o
Sunneral, en by på gränsen af Luttra
och Slöta socknar af Wartofta härad och
Skaraborgs län, belägen vid
Nyckelängarna på sluttningen af Ålleberg, der
den har sin betesmark, skall enligt
sägnen fått namn af en riddare, vid namn
Sune, hvilken skall varit bland antalet af
de stupade i slaget vid Falköping,
hvarom är nämndt under den artikeln. Men
ordet ål — skrifvei A. A. Afzelius —
har i ortens benämning samma
bemärkelse som ås, eller en smal framlöpande
landthöjd, och har byn sannolikare fått
namn af läget sunnan bergs. Man har
äfven en annan sägen om denna by,
att en gång en ung bonde, som sent en
afton gick ut att söka sina hästar, blifvit
bergtagen. Han fann derinne stora och
rikt prydda salar och åskådade
bergrid-darnes muntra lekar samt drack med
dem ur gyldene käril mjöd och vin, som
han tyckte, några timmar blott; men
när han kom tillbaka hem, kände
honom ingen; hans vänner och anhöriga
voro döda, och hans fordna egendom var
1 okända slägtingars händer; det var i
fyratio år han varit borta i berget. —
Byn på 33/8 mtl skatte uti Slöta socken,
2 mtl skatte, 1 mtl frälse uti Luttra
socken, beboddes 1863 af 107 inbyggare.
— En gånggrift finnes på en åker
härstädes, hvarom redan är utförligare ordadt
under art. Slöta, och hvartill läsaren
hänvisas.
Sunnäs. Stångjernsbruk uti Skog
socken af Södra Helsinglands fögderi och
Gefleborgs län, för 2 hamrar och 2
härdar med ett privilegieradt årligt smide
af 1,066 sktt 13 IU stångjern; på
sednare åren har smidet varit nedlagdt. —
Till bruket höra en landtegendom af 20
öresl. 8 pgl. samt salusåg med 2 enkla
ramar, goda skogstillgånger från egen
och Norrbo fäbodeskog; hela uppskattade
värdet upptogs i 1863 års bevillning till
56,100 rdr rmt. Bruket hör till de s. k.
Ljusneverken (hvartill hänvisas), som egas
af familjen Beskow, häradshöfding E. W.
Montan, brukspatron Aug. Lundeberg.
— Vid godset bodde år 1863: 202
personer.
Suntak, Sun tack, en socken uti
Wartofta härad af Skaraborgs lån, belägen
1% mil från Falköping, omfattar 0,124
qvadratmil land, fördelade på 93/8 mtl,
hvaraf 31/* skatte, 2V8 krono, 4 frälse.
Marken är i allmänhet backig och ojemn;
jordmånen består af sand och sandniylla.
Någon skog växer här. Socknen, som
år 1805 beboddes af 201 och 1863 af
251 personer, uppgifves 1818 innefatta
2:ne byalag, Suntak, 53/4 mtl, och Flata,
3 mtl (nu 6V4 mantal Suntak, l!/8 mtl
Flata, 2 mtl frälse Hårdaholm). Ali fast
egendom taxeras till 226,400 rdr rmt.
Den hörde en tid till Wisingsborgs
grefskap och var då af grefve Brahe
förenad med Harja och Ettaks socknar till
en församling; men år 1691 återlades
dessa tre socknar till hvar sin
församling, och deraf Suntak till Hvalstads
pastorat, hvartill det ännu är annex. —
Kyrkan, belägen 3/ln mil från
moderkyrkan, är af sten, liten och oansenlig
samt af obekant ålder. På gränsen
mellan Suntaks och Ottrafva socknar
uppvisas trenne stenrör, kallade Suntak, Balte,
och Magde rör, om hvilka traditionen
förmäler, att 3 syskon blifvit der
begrafna, och att Suntak skall hafva byggt
Suntaks kyrka, Balte Baltaks i Acklinga
församling, och af systern Magda skall
Madängs by fått namn. Bland gårdar
märkas Suntak klostergården, 1/2 mantal;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
