Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
378
Sn rah ammar.
Surte.
En konung Olof skall nedrifvit icke blott
borgen, utan äfven det deri befintliga
afgudatemplet, på hvars ruiner han byggde
en kristen kyrka, dit folket strömmade
när och fjerran ifrån med skänker.
Nuvarande kyrkan, af trä, är ombyggd år
1671 och ligger 7/’io från
moderkyrkan i Raranäs, hvartill Sura är annex.
Socknen har två fasta folkskolor och en
fast småbarnsskola, der under året 1862:
167 barn undervisades. Till skolan
hörer ett planteringsland af 3,190
qva-dratalnars ytvidd. — Utom förutnämnda
borg, vittna ättehögar och andra
fornlemningar om ortens höga ålder. Förutom
nyssnämnda verk märkas här af gårdar:
säterierna West-Surci och Lisjö, se dessa
artiklar. — Brinken, 1 mtl, är sedan år
1734 komminister-boställe. — l/s mtl
Ursjötorp är skogvaktare-boställe. — En
oregelbundenhet uti den administrativa
indelningen visar sig äfven här i
socknen deruti, att några egor, intagna på
Tuhundra härads till Lillhärads socken
hörande allmänning, höra till
Långsjö-torp, V12 mtl, inom denna socken, der
personalen jemväl är skattskrifveu.
Enligt kongl, bref af d. 11 Maj 1860, ha
Lisjö, 1 mtl säteri, 2 mtl rå och rör
samt 1 mtl frälse, med derå anlagdt
jernbruk, äfvensom fr.-hemmanen Turbo,
V4 mtl, Bovalien, 3/8 mtl, Stora Skytorp,
V4 mtl, Norr sjöfallet, 1/8 mtl, Stora
Ug-gelbo, V8 mtl, med Lilla Uggelbo,
Lag-garbo, l/8 mtl, Hästlösa, 1 mtl, och
Hemlinge Wester g., 1 mtl, belägna från
2 till och med 23/4 mil från Munktorps,
men deremot endast l/2 till 11/4 mil från
Sura kyrka, fått med underlydande
lägenheter, i så väl kyrkligt som
kameralt hänseende, skiljas från Munktorps
och förenas med Sura socken. — Adr.:
Westerås.
Surahammar, ett stångjernsbruk uti
förutbeskrifna socken, beläget vid
Kol-bäcks-ån, norr om Öster-Surasjön, hade
år 1850: 2 härdar, 807l/20 sktt
privilegieradt ståugjernsmide af köpetackjern,
nu mer 1 härd med oinskränkt smide,
manufakturverk med en i sednare tider
ökad tillverkning, uppgående till 4,280
skU manufaktur, 1,020 skU stångjern,
samt qvarn för 3 par stenar och enbladig
såg. Bruket är enligt Grau ett
urgammalt hammarverk, tillhörde på 1740-
talet brukspatron Mathiesens arfvingar,
sedermera Skultuna bruks egare; se
vidare under art. LarsansjÖ. Brukets och
tillhörande qvarns och sågs
fastighetsvärde upptogs i 1863 års bevillning till
156,000 rdr rmt. En särskild bruksskola
finnes här inrättad.
Sura, West- ett frälse-säteri af 2 mtl,
uti förutbeskrifna Sura socken jemte l/4
mtl frälse, 7/18 skatte i samma by och
2 mtl frälse Hofgården med tegelbruk
samt l/4 Näs, har åtminstone från
1750-talet hört under Ramnäs bruk. Säteriet,
väl bebygdt, uppgifves af Grau hafva
tillräcklig åker, mycken äng och skog,
vidsträckt mulbete och godt fiske i
We-stersjön.
Suraborg, en tämligen väl bibehållen
ringmur med vidfogad yttermur, till
sammansättningen liknande de vanliga
West-manländska kämpamurarna, ligger på en
skogig höjd mellan sjöarna Wester- och
Östersjön, söderut från Sura kyrka; om
detta fäste äro åtskilliga sägner i orten.
Efter Dybecks förmenande hörer likväl
icke den hit, som Grau anförer om en
kämpe Thure, som skall innehaft borgen,
samt att en konung Olof intagit fästet,
se vidare Grau, sid. 407; Dybeck, sid.
101, 1844; Afzelii Sagohäfder, II band.
sid. 77, 192.
Surbergen, i Anundsjö socken och
Wester-Norrlands län, är bland de
norrländska berg, hvarifrån solen visar sig
närapå hela natten.
Surte, fordom Skiurte. Gård i
Kong-elfs landsförsamling, omnämnes i
historien vid den tid, då Wenderna anföllo
Kongahäll. Här skall nämligen den
frimodige svenska bonden Ölfver bott,
om hvilken det förmäles, att, då han vid
gästabudsbordet erhöll underrättelse om
fiendernas infall och strid med
Konga-hälls borgare, skall han genast sprungit
upp från bordet, påsatt sig sin jernhatt,
tagit sin sköld i den ena och sin
stridsyxa i den andra handen samt ropat:
j »J gode drängar! Låtom oss hjelpa dem;
I nu är det bättre, att vi dräpa
hedningarne och undsätta vårt fädernesland
än att sitta här och dricka öl.» Då
ingen ville följa honom, sade han: »Så
vill jag dock fara allena och skall väl
nedlägga en och annan hedning, förrän
jag stupar.» Derpå lopp han in i staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
