- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
383

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

383 Svaneholm.

Svaneholm.



likars begär att som projektmakeri
bedöma hvarje reform, och mera dylikt.
Då Maelean emottog godset, bestod det
af 51 hela hemman, hopträngda i fyra
byar och skötta af 40 bönder; fattigdom
och gränslöst elände hade på dem tryckt
sin stämpel; ingen hvarken kunde eller
ville rätt sköta sin jord; uppfostrade i
lättja och hoglöshet, uppdrogo de deri
sina barn; hofveriet och det gemensamma
bruket af jorden — hvarje åbos egor
voro pä 60 à 100 ställen inblandade
med grannarnes — hade hos dem för
länge sedan qväft sjelfständighetskänslan
och brutit ali moralisk kraft. Friherre
M. lät först affatta sitt gods i en charta,
som visade slumpens och häfdens värde,
och sedan 1786 författa en ny med plan
och vett; godset indelades i 73 farmer af
hvardera 70 tids areal; M. uppförde derpå
bostäder och bjöd bönderna att inflytta;
men de ville ej lemna sina nästen, och
19, de enda, som egde något, uppsade
sig strax och utflyttade till andra
herre-gårdar. Maelean stod nu med de fattigaste
21 bönderna qvar, alla med usla dragare,
för att bruka 51 hela hemman! Andå lät
han ej modet falla. Hvad han ärnat
verkställa så småniugom, blef nu gjordt
på en gång; 6,900 tid förvandlades i
öde fält, och inom årets slut såg man
70, några af ler, resten vanligt korsverke
med ler, nybyggda farmer uppstå, i hvilka
brukarne kunde inflytta. Han bekostade
sjelf till åboerna den första uppsättningen i
af kreatur och spannmål; de första 3 à i
4 åren kunde icke arrende betalas, sedan
sattes det lågt och höjdes så småningom,
så att det vid seklets slut utgjorde högst
66 rdr 32 sk. minst 28 rdr 16 sk. för
hvarje farm. Inga dagsverken eller körslor
gjordes till herregården, allt arrende
er-lades i penningar, och bönderna förbundo
sig sköta jorden efter en af honom
uppgjord plan. På de nedrifna byarnas
tomter liit han uppföra torp med ett
tunnland till hvartdera; torparen skulle
göra ett dagsverke i veckan och betala
16 sk. i skatt om året. Der högst 51
åboer och 41 husmän (torpare) på det
uslaste framsläpade sitt lif, födde sig nu
strax 73 åboer och 62 torpare rundeligen.
Ar 1785 funnos på godset 700 menniskor,
som med möda lifnärde sig, år 1811
funnos mellan 14 à 1500, år 1841, c:a
1850, alla välmående. Den till sjelfva

säteriet hörande jorden indelade han i 6
farmer af 50 tid åker och dertill nödig
äng, som alla blefvo bebyggda med stora,
rymliga och väl inrättade stenhus,
omgifna af trädgårdar och planteringar, samt
brukade dem med eget folk och egna
dragare. Dessa afvelsgårdar hade, enligt
friherre Bennets omdöme, ej sina likar
i Sverige samt voro ett mönster af
odling. Hand i hand med dessa
anordningar för folkets materiela välstånd gick
arbetet för deras andliga; han anlade
2:ne folkskolor, der Pestalozzis’ method
infördes. Om denne mans verk, som
gått lit på att förena rikets och
frälsebondens väl med sitt eget, önska vi
hänvisa läsaren till Biogr. Lexikon IX
band, l:sta liäft., sid. 3—9. Småningom
började man äfven på andra gårdar taga
honom fill mönster, och äfven bönderna
lärde sig att i honom akta sin välgörare;
och då under skånska bondupploppet år
1811 bondskaran äfven nådde Svaneholm,
förtrampade hans säd, plundrade hans
visthus och hotade hans lif, funnos dock
inga af Macleans bönder deribland.

Egendomen ärfdes efter Macleans död
1816 af systersonen, baron Kjell Christoffer
Bennet, son af general-majoren, friherre
Rutger Bennet och Eleonora Maelean;
såldes år 1837 till nuvarande egaren,
kammarherren Carl Hallenborg, och hans
fru, grefvinnan Eleonora von Schwerin.

Svaneholm ligger på en holme, som
är förbunden med fasta landet, sedan
baron Maelean lät fylla kanalen. Den
fyrkantiga byggnaden, som omsluter
borggården, är af betydligt omfång.
Hufvud-facaden är 5 våningar hög, kransad med
en tät rad af skorstenar. Af våningarna
äro endast tvenne inredda till
boningsrum; en präktig stentrappa med hvälfdt
tak förer upp genom alla våningarna.
Öfver inkörsporten satt fordom en
skulpterad kopparplåt, som nu förvaras på
Trolle Ljungby; den finnes beskrifven af
prof. Brunius i hans »Konstanteckningar
under en resa till Bornholm år 1857»,
sid. 22. — Oaktadt den höga byggnaden

O J O o

saknar ali arkitektonisk indelning,
imponerar den dock genom sin massa, och
den dels sällsamma, dels åldriga
byggnadsformen, sedd i dess förening med
den omgifvande sjön och de af bokskog
och ängar smyckade stränderna, gör ett
underligt dystert intryck. I den vackra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 13:46:14 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free