Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396
Svartvik.
Svarta.
årligen omkring 35,000 st. bjelkar och
100,000 st. sågblock komma dessutom
att hädanefter från skogarne afverkas.
Af dessa trävaror förädlas sågblocken vid
Matfors; men bjelkarne nedflottas till
Svartvik, hvarest de skrädas och
slutligen utskeppas. Det häraf uppkommande
myckna spånskrädet utföres vintertiden
på Ljungans is att förbrännas,
hvarigenom sorteringsplatserna och varfvet alltid
äro rensopade i och med hvarje vår, då
nya råämnen nedkomma. Ifrån denna
lastageplats utskeppas årligen omkring
80 à 90 skeppslaster trä- och jern-effekter,
hufvudsakligast på Ostindien, Australien
och England, någon gång äfven till
andra destinationsorter. Men icke blott från
Ljungans flodområde samlas trävirke till
Svartvik; äfven från Indalselfven hemtas
ej så obetydligt qvantum.
Emellan Svartvik och Sundsvalls stad
samt egendomen Fjäl, belägen nära
In-dalselfvens mynning, gör ett mindre
ångfartyg reguliera turer under
sommarmånaderna. Under skeppningstiden ser man
här på platsen åtskilliga restauratriser,
som på gårdsplanen hafva uppslagit sina
mer och mindre inbjudande butiker. Här
utbjuder en näbbig stadsmadam sina
pepparkakor, bakelser och knäckar m. m.
bredvid en bygdens dotter, som utur sina
mjölkflaskor synes färdig att mäta hvarjom
och enom måttet fullt.
I Nolby, på hvars egor platsen är
belägen, ega hrr Dickson 6 mål = Vg
mantal jord, utom hvilken ringa jordvidd
stället saknar annat utrymme. — Ali
fast egendom å lastageplatsen var i 1863
års bevillning taxerad till 200,300 rdr;
i bevillning för inkomst erlades 244 rdr
rmt. — A motsatta stranden af elfven
gent emot Svartvik anlades under
sednaste året en lastplats, hvarifrån omkr.
8 större fartyg intogo trälast för
utlandet. Denna plats har fått namn af
Ljusvik, och då ljuset alltid skall, åtminstone
i längden, segra på mörkret, så torde
väl Ljusvik ock i framtiden taga lofven
af Svartvik, hvilket dock torde låta vänta
på sig, så länge hrr Dickson innehafva
platsen, utan att dessa herrar derföre
böra betraktas såsom ljusets fiender.
För sina arbetares helsa och välstånd
sörja Svartviks egare med berömvärd
omtanke. Mjöl och andra lifsmedel
heraförskaflas genom deras försorg och
tillhandahålles folket till vida lägre
priser än i orten gängse, derföre att
egarne för sig sjelfva icke beräkna
någon annan vinst deraf än att se
sina arbetare nöjda och välförsedda
med lifvets nödtorfter, utan att behöfva
taga allt ifrån den ofta nog prejande
krämaren. — Här finnes fast folkskola,
der 96 barn erhöllo, under året 1862,
undervisning af en examin. lärare.
Svartvik. Jerngrufvefält i Nya
Kopparberget eller Ljusnarsbergs socken,
Kopparbergs bergslag och Örebro län, nästan
midt i socknen, vester om och nära till
Björksjön. Ur Svartviks 5 grufvor bröts
år 1863 icke mindre än 141,746 centn.
jernmalm. Grufvorna, jemte V4 hemman
Svartvik med underlydande mantal,
höra till Krokfors jernverks bolag, och
är jordegendomen taxerad till 31,300
rdr rmt.
Svartvik, en hamn på Småländska
kusten, i närheten af Westervik.
Svarta. Jernbruk, beläget i
Qviss-bro socken, Leke bergslags härad och
Örebro län, 5 mil från länets
residensstad, vid båda ändarne af sjön Lilla
Björken, består af 4 franche-comté-härdar
och 1 tyskhärd med 6 stångjernshamrar
samt 1 knipp- och 2 spikhamrar.
Smi-desrättigheten är oinskränkt och
tackjernet dels köpt, dels eget från den vid
bruket liggande Björkhytte masugn,
hvartill en del af malmen brytes uti de i
närheten befintliga Guldsmedsboda
jerngrufvor. Tillverkningen år 1862 utgjorde
vid bruket 15,711 och vid hyttan 20,269,
allt centner. Verken ha fordom legat
dels vid Kråkforsen, dels vid
Munkeforsen i Nysund. Till bruket, hvilket
! äfven har qvarn och såg, höra inom
socknen, förutom hufvudgården Svartå,
som består af l/4 mtl skatte, uti
bergslagen 2Vg hemman och i landslagen l3/4
dito, hvilka alla äro uppräknade under
art. Qvissbro, samt derjemte en mängd
torp å rekognitionsskogen. Underlydande
bruket äro tre lägenheter i Skagershults
socken, 65/i2 mantal i Nysunds
socken, 1 hemman uti Fjugesta i Knista
socken och 1 uti Folkvid i Kräcklinge.
Sjelfva Svartå gård har ett pittoreskt
läge midt inne i skogen, i en djup
dal invid vägen emellan Storbjörboda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
