Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
Svennevad.
Svensksund.
1,193,700 rdr rmt. — Näringarne ut- j
göras af åkerbruk, knappast tillräckligt
för eget behof, boskapsskötsel, äfven till
afsalu, samt skogs- och bergsbruk.
Landsvägen från Örebro till Östergöthland går
här från norr till söder, utefter
förutnämnda sandås; häradsvägen från
Hallsberg till Asker skär den i norra delen,
och i den södra går en väg till Haddebo
bruk och Lerbäcks socken och en annan
emellan Asker och Boo. — Svinævad,
såsom socknens namn i äldre tider skrefs,
nämnes omkr. 1314 och räknar till namnet
kända kyrkoherdar åtminstone från medlet
af sextonde århundradet, kaplaner från
början af det fjortonde. Svennevad
utgör, med det år 1734 på fältmarskalken
friherre Hugo Johan Hamiltons föran-
CD
staltande bildade Boo kapell, ett till
Strengnäs stift hörande konsistorielt
pastorat af andra klassen, hvars komminister
dock tillsättes af egaren till Boo
sätesgård. Kaplanerna, som af ålder varit
bosatta i Svennevad, afflyttade då till
Boo, och deras fordna boställe, Sätra,
anslogs till stomhemman åt pastor. —
Kyrkan, i norra delen nära Svennevadsån
samt invid stora landsvägen, 3V4 mil
från Örebro och 14 mil från stiftsstaden,
nybyggdes 1786 genom synnerligt bidrag
af general-majoren friherre Gustaf Philip
Wennerstedt till Skogaholm samt har
god stil utan pelare, är ljus och bland de
större i stiftet; lion fick då namnet kon.
Gustafs kyrka, till minne af monarken,
men hvilket namn numer aldrig brukas.
Altartaflan är af Hörberg, och en
familje-graf finnes, der flera afkomlingar af
Wennerstedtska och friherrliga
Armfeldt-ska ätterna ligga begrafna.
Barnundervisningen bestrides uti 2 fasta folk- och
3 flyttbara folkskolor samt en flyttbar
småbarnskola af 2 exam. och 10 oexam.
lärare och en lärarinna. — Bland gårdar
och verk märkas Skogaholms samt Öfra
och Nedra Haddebo bruksegendomar, se
deras särskilda artiklar; Prestgården eller
Krogmon nära kyrkan, 1 mtl krono, med
stomhemmanet Österqvarn, V4 mtl frälse;
Södra Sätra, !/4 mtl, stom-hemman till
komministern i Boo samt indragna
mi-litiæ-hemmanet Laggarhult, också V* mtl.
Under Boo lyda något öfver 2 V4 mtl
och till Bysta i Asker 7% mtl. Tolf
gårdar inom socknen ha tillhört Gustaf I.
— Adressorten är Pålsboda.
Svennevad, gästgifvaregård i Nerike,
hvarifrån skjutsas till:
Sorby u. v. förbi Pålsboda) 3/ ..
jern vägsstation . . j /8 mi •
Emma, s........ l7/g »
Svensbyn (efter mtls-och tax.längden),
ett mtl skatte uti Silleruds socken,
Nordmarks härad och Carlstads län, i 8
brukningsdelar, bebodda af 14 hushåll; här
lefde i början af 1500-talet Erasmus,
hvars sonsons son tog sig tillnamnet
Svebilius efter denna by, som i äldre
handlingar skrifves Sveby eller Sveningsbyn.
Svenshög, en egendom uti Stångby
socken af Torna härad och Malmöhus
län, nära Lund, utgöres af || mtl
rust-liåll med 101 tid samt -f^y mtl
Lackalänga ladugårdsmark 27 tid 27 kappl.;
utsädet är 13 à 14 t:r hvete och råg
samt 66 à 70 t:r vårsäd, utom potates;
skörden uppgifves till c:a 750 t:r säd;
egare är Sv. Otterströra.
Svenska Högarne, belägna 3!/2 mil
österut från Sandhamn i Stockholms
skärgård, äro tämligen höga, kala klippor,
betäckta af stenrÖs. Ytterst nordost-vart
derifrån ligga Svenska Stenarne samt
Svenska Björn, de förra utmärkta af en
ljus färg, den sednare af sina branta sidor.
Svensksund, ett frälse-säteri af 2 mtl,
är beläget uti Lösings härad af
Linköpings län, vid Svinsundsfjärden, IV4 mil
från Norrköping och lV2 mil från
Söderköping, men hörer i kyrkligt
hänseende till Konungssunds socken af
Björkekinds härad. Det benämndes fordom
Svinsund (Svinesund), hvaraf en del
köptes från kronan 1630 af r. r. Herman
Hansson Wrangel, död 1643, samt
bebyggdes af honom till sätesgård,
hvarunder redan år 1636 lydde 9 mantal.
Egendomen förblef inom slägten, tills
den 1740 försåldes till lagman Isaac
Salmon. Sedermera nämnas som egare
hof- och öfverjägm. Carl Gustaf
Peres-wetoff Morath; år 1803 öfverste Wirgiu,
en af seger-herrarne vid Svensksuud,
som uppkallade säteriet efter detta i
Sveriges sjökrigshistoria märkvärdiga namn;
egare på sednare tiden lia varit baron
H. E. Sparre, Conrad Ribbing,
grosshandlanden M. Philipsson, som betydligt
förbättrat egendomen samt uppfött stora
och prydliga ladugårdshus. Sedan
manbyggnaden uppbrändes af Ryssarne år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
