Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
Svista.
Svärdsjö.
Svista (efter mtls- och tax.längd),
Svie-sta, en gård af 2 mantal skatte uti
Ösby (Össeby) socken af Wallentuna
härad och Stockholms län, var 1560
bland de gods, som skiftades efter Kristina
Gyllenstjerna mellan slägterna Roos och
Sture; egdes från 1625 af slägten Bjelke
och Geete 1685, brukades 1772 under
Sjöberg, var 1863 jemte 3/4 mantal tax.
till 50,000 rdr rmt.
Svithiod var fordna benämningen på
den del af Sverige, som beboddes af
Svearna. Ordet är bildadt af Svia och
Thiod (folk). Till Svithiod räknades
först endast Uppland och en del af
Westmanland, men sedermera de
landskap, som nu mer utgöra Svealand, till
hvilken artikel hänvisas.
Svältorna, en trakt af Elfsborgs läns
slättbygd, öster ut från Alingsås, indelad
uti Stora Suältan, som med 3/4 mils
längd intager största delen af Ornunga,
Asklanda och Qvinnestads socknar samt
någon del af Ljur, Allgustorp och Siene
uti Gäseneds och Kullings härader, samt
uti Lilla Suältan, hvilken utgör från
prestgården Bleke i Asklanda till Grude
by i Björke af Wäne härad en sträcka af
inemot l/2 mil. Svältorna, hvilka äro i
högsta grad ofruktbara, bestå af idel
ljungkullar, späckade öfver allt med större
och mindre stenar samt här och der
små ljungmossar och s. k. dråger; imellan
Svältorna ligger dock ett stycke odladt
land. I Maj 1862 inköptes för statens
räkniug c:a 3,000 tunnland, hvilka nu
sterila marker komma att användas för
en ordnad skogsplantering och indelas
i parker af minst 1,000 tunnlands vidd.
De hemman, som härigenom förlora
betesmark, få afgiftsfritt begagna ena
hälften af den upplåtna marken, under
det återstoden hålles fredad, och derefter
i omvänd ordning. Sedan skogen vunnit
behörig tillväxt, erhålla de hemman,
som afstått andelar af Svältorna, utsyning
af skog till husbehof.
Svämb eller Svem, en by uti
Ödeshögs socken, Lysings härad och
Linköpings län, af 37/16 mantal skatte, 3/16
krono, med qvarn, beboddes 1863 af
122 personer och hade då 15 åboer.
— Vid denna by, nära Wettern, gör
Svemsån flera vigtiga fall. Landsvägen
från Linköping till Grenna går öfver
bron, som här leder öfver ån. — Om
Svem finnes, skrifver Tham, en
märkvärdig anteckning i räkenskaper af 1543:
»Item till minnes uti Svembovada äro
32 kronebönder, hvilka pläga inge
häradshästar holla, förty the gå intet till
Tings, utan fougten plägar holla
land-bostempna med them, men härefter skola
i the holla häradsgästning.»
Svärdsbro. Gästgifvaregård i
Sätter-sta socken och Rönö härad af Nyköpings
län, vid stora vägen mellan Stockholm
och Nyköping, och hvarifrån skjutsas till
Åby i Wagnhärad .... 2 mil.
Nyköping.......2 x/4 »
i Aspa i n. v.......l]/4 »
Råby krog eller Strand i v. 23/4 »
— Svärdsbro, som i hemmantal utgör
2 mtl skatte, har vunnit en viss
historisk märkvärdighet, i det att, vid Erik
Stenbocks och hans kusins och kärestas,
Malin Stures, flykt i början af
1570-talet från hennes moder, den myndiga
och stränga grefvinnan Märta på
Hörningsholm, hertig Carl af Södermanland,
hvilken gynnade Stenbocks företag, der,
på gästgifvaregården, hade några ryttare
förlagda, som, när de båda älskande
kommo dit, slöto sig till och eskorterade
; dem under fortsättningen af deras resa.
Svärdsjö (i äldre dokumenter
skrifves Svalsjö), en socken uti Dalarne och
Stora Kopparbergs fögderi, belägen 21/2
mil från Falun, omgifven af Sundborn,
Wika, Skedvi, Husby, Rättvik, Leksands
och Bjursås socknar inom länet, emot
Helsingland möta Alfta och Bollnäs, mot
Gestrikland Thorsåker, Ockelbo och
Of-vansjö socknar; omfattar på c:a 7 mils
längd och 4 mils bredd en areal af
ll,oso qvadratmil land (= 2,535,968
qvadratref eller 256,423 tid), 0,gi5
vatten. Marken är öfver allt ojemn, bergig
samt genomskuren af sjöar och
strömmar; af de förra skola finnas öfver 300,
de största äro Balungen, Svärdsjön, öfver
hvilken går en stor sandås, som i fordna
j tider var mycket hög, Agsjön, Liljan,
Toftan m. fl., hvaraf större delen ut
j tömma sig åt Runn; en annan del af
i dessa vatteu rinner förbi Svartnäs bruk
åt Gefleborgs län. Bland större åar
märkas Isala-kn, som leder Agsjöns vatten
i Svärdsjön, Svartnas-*n samt Hyns-*n
m. fl. I socknens ofantliga skogar träf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
