Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svarta.
Sy ii 11 er by.
417
staden Strengnäs, är nybyggd år 1810
och ljus samt håller i längd 50, i bredd
30 och i höjd 22 alnar; inredningen var
dock ännu 1851 ofullbordad. Till
tak-hvalfvets stöd äro 10 pelare af trä
uppsatta; altartaflan, föreställande Mariæ
kyrkogång, är af Hörberg och målad år
1807. På kyrkogården lia Örnsköldska
ätten samt Sjösa gård hvar sitt grafchor.
Fornlemningar finnas här i socknen, som
annorstädes, såsom ättehögar och
runstenar i stora dalgången; lemningar efter
en byggnad vid Sjösa, hvilken, enligt
sägen, skall varit kloster. På Hasselön
hafva funnits befästningar, kanske redan i
vikingatiden, sedermera under konung
Gustaf II Adolph och åter efter 1719
års ryska härjning, som träffade
socknens kusttrakt. Vid Svärta kyrka
slutligen blefvo år 1568 kon. Erik XIV:s
trupper under Stjernkors’ befäl slagna
af hertig Johan.
Bland gårdar och verk äro de
förnämsta A tiga och Sjösa säterier samt
Norshammars eller Svärta jernbruk, se
särskilda artiklar; Wreta, kaplansbol, 1
mtl frälse, V4 mil sydvest från kyrkan,
doneradt af fru M. Ryning; under
Staf-sjö bruk i Kila lyda l3/4 mantal jemte
hälften i Förola- och
Reinholdsgruf-vorna.
Svärta bruk, se Norshammar.
Svärtings kulle i Raflunda socken af
Christianstads län.
Sya, fordom kallad Syiö, en socken
uti Wifolka härad af Linköpings län,
belägen mellan Weta i norr, Ö. Tollstad I
i öster, W. Harg i sydvest, Mjölby i
vester, upptager med l/2 mils längd samt
V4 mils bredd en areal af 0,i44 qv.mil
land = 18,662 qv.ref eller 3,333 tid,
fördelade på 147/8 mtl, hvaraf 8V8 mtl
skatte, »/, krono, 6V4 frälse. Norra
gränsen bildas hufvudsakligen af
Svartån; men i verldsligt hänseende hör hit
äfven land på dess norra sida, som i
kyrklig hänsyn räknas till Weta.
Marken omvexlar af slätt- och skogsbygd;
på sednare stället är den bergig och
ojemn. — Rådande jordmånen är lera,
här och der sand; ängsmarken är till
vidd ringa, men god, betet tillräckligt,
äfvensom i viss mån skogen, men ej
öfver allt. Åkerbruk med boskapsskötsel
vi.
och någon bränvinsbränning utgöra
liuf-vudnäringen. Ali fast egendom taxerades
1863 tiil 395,300 rdr rmt. —
Folkmängden, som år 1810 var 331,
uppgick 1862 till 507 personer. Syo
förekommer före reformationen, men har
åtminstone efter densamma varit annex
till Ö. Tollstad. Kyrkan, ombyggd 1773
och 1774, ligger nära ån, 23/8 mil från
Linköping, 1V4 mil från Skenninge, V2
mil från moderkyrkan. 1 henne finnes
ett gammalt altarskåp, i hvars midt ses
en riddare till häst, med svärdet
afskärande ett stycke af sin kappa åt en
tiggare, som går på klampar. Socknen
eger vanliga kassor, en donation samt
sockenmagazin, en fast folkskola, der
undervisningen bestrides af en examinerad
lärare; ungefär l/:i af skolbarnen
undervisas hemma. — Enda fornminnet är
en runsten vid kyrkan, med inskriften:
Zffmsfa rist i si. — uftar $üir, jtihur sin.
Vid katholska tidens slut hörde till
kyrkliga stiftelser 8l/4 mantal af 193/4 mtl
enligt 1700 års jordebok. På 1600-talet
egde adeln nästan alltsammans. Större
delen lyder nu under herregårdar inom
och utom socknen, det öfriga tillhör
allmoge. — Något säteri finnes här ej
mer, sedan Solberga och Åtomta lades
år 1742 till Weta, de föras dock ännu
i mantals- och taxeringslängderna till
denna socken. Af gårdar märkas för
öfrigt 1 mtl skatte-rusthåll Hydinge; 1
frälse Mogarp med ångbränneri och V2
skatte Pr esttorp. — 1 rusthåll Nybble
jemte 3 frälse och 2 rusthåll lyda under
M’antorps säteri i Weta socken. — Af
hemman nämnas Stallsberg, Peplinge,
Lunnarp, Algustorp, Klubbarp och
Uddar p m. fi. — Adr.: Linköping.
Sylfjellstopp, Sylfjäldet, ett högt fjell,
beläget på gränsen mellan Tydals socken
i Norge och Undersåkers pastorat uti
Jämtland, liar många spetsar och toppar,
bland hvilka den södra toppen håller
1,180 famnars höjd öfver hafvet. Forsell
anser detta berg för det högsta i
Sverige näst Sulitelma och uppger dess höjd
till 5,920 fot. Det har fått en olycklig
namnkunnighet deraf, att en del af de
från Norge år 1718 hemtågande Svenska
trupperna här omkom af köld.
Synnerby, en socken uti Skånings
härad af Skaraborgs län, är belägen 1
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
