Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säfstaholm.
Säfstaholm.
435
ombyggdes, och de nuvarande rakt
utgående flyglarne tillbyggdes enligt ritning
af professor Gjörvell. Hufvudbyggnaden
är i sitt nuvarande skick 230 fot lång, ■
52 fot bred och 44 fot hög. Uti
trädgården, sora innehåller 6 tid, uppfördes
en af de vackraste orangeribyggnader af
sten i Sverige. Der gamla Säfvestads
by förr låg, uppstod det nuvarande
ståtliga Säfsta, med sina bägge likformade,
280 fot långa, 60 fot breda
ekonomi-byggnader med 4 fot tjocka
gråstens-murar, med boningshus för inspektor,
gårdskontor och tjenstefolk — allt bygdt
i symmetrisk ordning. Detta var den
gamle blindes sista storartade verk
såsom ekonom. Ar 1848 raserades den
gamla byn och år 1853 voro alla de
nya byggnaderna färdiga. Boningshusets
salar fylldes med böcker och konstverk.
Norra flygeln inreddes till bibliothek,
den södra till museum, och ett särskildt
rum deri, det vackraste i slottet och ett
bland de vackraste i hela Sverige,
bestämdes till musikrum. Bland de
konstverk och litterära alster, hvarmed
rummen äro uppfyllda, förtjenar särskildt
nämnas det miniaturgalleri öfver
Säfsta-holms målningsskatter, sora under åren
1844—52 utfördes i aqvarell af
Wallander. Målningssamlingen, som uppgår
till 168 st., inlöstes 1855 jemte
skulpturverken och bibliotheket af omkring
30,000 band af nuvarande egaren för
105,000 rdr rmt. Bland dyrbara taflor
märkas A. v. Dyk (ett porträtt), som
kostat 3,750 rdr, Backhuysen (2,250 rdr),
Paolo Veronese (omskärelsen) och Rocco
Marconi. Bvströms sköna »Venus och
Amor»». Permbrefssaralingen uppgår till
639 st.; manuskriptsamlingen till inalles
190 band. Den i vissa fall
märkvärdigaste antiqviteten är »hatten», vid
hvilken skrockfulla sägner är fästad, och
som förvaras i dokumentshvalfvet. Af
nuvarande egaren anlägges en park, som
är ämnad att omfatta slätten alltifrån
Säfsta fram till prestgården; vid norra
ändan af parken ligger distriktläkarens
bostad, kallad »Klofsten». Äfven bör
omnämnas, att det år 1862 uppförda
spannmålsmagazinet utaf timmer i tre
våningar eller bottnar på jernstolpar fick
en ståtlig invigning, då Nyköpings läns
Hushållnings-sällskap der sammanträdde
d. 31 Aug. 1863 vid länets
landtbruks-möte, det största i Södermanland hittills
hållna.
Säfstaholm är ett stort — men
såsom beläget midt i kärren — icke något
godt gods; utsigt till att det kan blifva ett
bättre är docl^ förhanden genom
ifråjyiva-rande sänkning af sjöarna Kolsnaren och
Wirén. Att sjelfva grundstommen till
Säfstaholm redan i äldre tider eller åtminstone
på 1500-talet icke varit så obetydlig, kan
man finna deraf, att då Gustaf II Adolf
1 Nov. 1612 återgaf jungfru Anna Posse
2 mtl Säfvesta, sä medföljde 5 mantal.
Ar 1626 utgjordes Säfstaholm, med
underlydande, af 11 hemman; nu består
godset af 3 mtl säteri Säfstaholm samt
19Vg mtl, med derjemte 30 större och
30 mindre torp jemte 6 soldatboställen;
hela dess areal uppgifves till 8,526 tid
25,9 kpl., hvaraf 2,300 tid skog. Gården
är uppskattad vid taxering till 405,000
rdr rmt. År 1684 utgjordes öppna
åkerjorden endast af 33 tid, år 1845 af 225
och 1864 af 350 tid vid Säfstaholm
med i sambruk varande Stora och L:a
Täppe samt Säfsta, tills. 8% mtl.
Angående skörd och utsäde må nämnas, att från
1767—1776 utsåddes 48,9 t:r säd och
skördades 418 t:r; 1857—1861 var
utsädet 153, skörden 985 t:r.
Foderskörden uppgick från 1792—1801 till 768
lass, från 1857—1862 till blott 446 lass,
hvarje lass c:a 30 M. För år 1858
uppgifves utsädet vid bela egendomen
hafva uppgått till 474 t:r och skörden till
2,928 t:r. Angående trädgårdsodlingen
må nämnas, att de s. k. Säfstaholms
rosenäpplen, en ypperlig sort som
matäpplen, har från denna trädgård sitt
ursprung. Trädskolor äro seodan några år
under arbete vid Säfsta. År 1810
börjades här odlingen af klöfver, sora först
år 1824 blef ordnad. Vid gården hafva
framfödts 1783: 5 hästar; 1863: 17 och
1858 vid bela godset 70 st. År 1764
utgjorde godsets befolkn. af 504, år 1863
af 707 personer. Med afseende på hvad
som är gjordt för godsets underhafvande
må nämnas, att ett mindre fattighus för
godsets ålderstigna och vanföra har
under de sednare åren blifvit uppfördt å
Säfstaholms mark. För Säfstaholms och
Kesäters egendomar gemensamt finnes
| ett lånemagazin, ursprungligen stiftadt
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
