Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
446
Säter.
Säter.
till Saxesten i sjön Saxen, utgörande
32,930 alnar, och största bredden är i
öster och vester ifrån Caudvägsroset vid
Yttre Heden till fjerdingsstolpen, som
utgör skillnaden mellan St. Tuna och
Säther, 20,880 alnar. Arealen är 0,922
qvadratmil land, 0,o48 vatten efter Hahr,
men 82,518 tid efter en
sockenbeskrifning i Landtmäterikontoret.
Bland sjöar, som dels helt och hållet,
dels till en del äro belägna inom
socknen, må följande nämnas: Ljustern,
Dalkarlen, G essän, Nedre Risshy ttesjön,
Björken, Långsjön, Stora Gloten, Grufsjön,
Embjörssjön, Laggarbosjön, Björshyttesjön,
Nisshytte dammsjö, Lilla Skånan, Stora
och Lilla Hån, Stora Nom, Saxen, Aspen,
Simons/tyttesjön samt åtskilliga
obetydliga sjöar eller s. k. kärnar.
Bland vattendrag märkas: Dalefven,
Ljusterån, Jönhytteån, Gessån,
Råkärns-bäcken, som utgör skillnaden mellan
Gustafs och Säters socknar,
Laggarbobäc-ken, som kommer från Bladkärn (den
högsta sjön i socknen), rinner sedan
genom Dammsjön och förenar sig vid
Mattshyttan med Ljusternsbäcken,
genomgår Laggarbosjön och utrinner i
Björshytteån; Nisshyttebäcken, som
kommer från Svartlcärn, Gruf- och
Embjörssjön, genomgår Dammsjön (vid
Nisshyt-tan), Myggkärn och Björsltyttesjön,
hvarefter den får namnet Björshytteån,
Björk-bäcken, Glotbäcken och Hå-ån.
Det högsta berget inom socknen är
Östra Bispbergs klack, belägen i nordl.
delen af socknen. Denna klack är
namnkunnig för den vackra och storartade
utsigten, hvilken är så vidsträckt, att
man med blotta ögonen kan se 8 kyrkor
samt länets trenne städer. Denna klack
kallas äfven Gregers klack. Dernäst i
höjd är Skallberget, på hvilket socknens
allmänning, Nisshytte, Lervikens,
Dalkarlsnäs och Wikens skogar
sammanstöta. Glotklack, Gräsbergsklack och
Klintåsberget äro äfven ganska höga. Af mindre
betydenhet äro deremot åtskilliga andra
berg, deribland Bjurkärnsbcrget, på hvilket
St. Tuua, Söderbärkes och Säters
socknar sammanstöta.
En stor mängd mossar finnas, i
synnerhet i södra delen af socknen. Genom
socknen gå i öster och vester flera djupa
dalar, af hvilka en följer vestra Bispbergs
; klack och går in i Hedemora socken,
är beväxt med barrskog och har ett vildt
utseende. Deremot är den s. k.
Sätersdalen, med sina många utgreningar,
namnkunnig för sin skönhet. Denna dal har
blifvit bildad genom utskärningar i den
djupa och fina sand, hvaraf trakten
består. De skarpt sluttande sidorna äro
beväxta med löf- och barrskog, och i
j dalbottnarna frodas ett ymnigt gräs. I
i bottnen på hufvuddalen framrinner
Ljusterån. Strax nedanför Säters bruk är
en större plan, hvarest en engelsk park
för omkring 30 år sedan anlades. Ifrån
denna park går i norr en dal-arm, som
kallas »Philosophiska gången.» Då man
passerar uppför denna gång, träffas en
stor björk, omgifven af bänkar. Detta
är den beryktade Sätersbjörken, från
hvilken man ser omkring sig en herrlig
tafla, hvaraf endast må omnämnas Säters
bruk med Ljusteråns 7 fall samt, nästan
alldeles under åskådarens fötter, parken
och de många holmar, som ån der
bildar.
Rådande jordmån är sandjord. På
några ställen är dock jäslera
öfvervägande, och i skogstrakterna förekommer
jemväl myrjord. Någon ren lera har
hittills icke träffats i socknen, ehuru
åtskilliga borrningsförsök i detta syfte
blifvit verkställda.
Bergarten består hufvudsakligen af
vanlig gråsten; dock finnas många
malm-! streck, hvaraf flera blifvit bearbetade, och
! några deribland befunnits särdeles
lö-I nande. Kalkgrufvor finnas på Dahlsby
och Skånbergen, men äro nu mera
öde-i lagda.
På skogen utanför Kullsvedens egor
finnas 2:ne mineralkällor, af hvilka den
ena är starkt jernhaltig. Genom Säters
, stads läkares, herr öfver-fältläkaren och
riddaren B. T. Levins försorg bildades
i för c:a 30 år sedan ett bolag, af hvilket
rätt vackra hus blifvit öfver källorna
uppbyggda samt i staden ett badhus
med 3:iie badrum. Helsokällorna
begagnas årligen af c:a 50 sjuklingar.
Under de sednare 17 åren har
folk-; mängden undergått den förändring, att,
då densamma år 1830 utgjorde 1,699
personer, men år 1840, troligen i följd
af den under föregående året mycket
| härjande rödsotsepidemien, endast 1,600;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
