Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Siitila.
Salila.
451
Bollebygds härad, i öster till Hyssna
socken, i söder till Haijoms och Foutskäls
socknar samt allmänningssjön Lygnen, i
vester till Häryda och Landvetters
sock-nar af Göteborgs län samt Lindome,
Elfsåkers och Fjäras socknar af Hallands
län. Egovidden är 163,707 qvadratref
13 qvadratstänger, hvaraf 22,225 qv.ref
insjöar.
Socknens utseende är det för
skogsbygden vanliga. De flesta byar äro
belägna i den dal, genom hvilken den här
så kallade Stor- eller Sättila-ån, som vid
Håfvets by utgör gräns emot Bollebygds
härad, rinner och omsider utfaller i Lygnen,
och hvilken dal på båda sidor af ån bildar
ett trångt slättland. — Kommunikationen
i socknen beskrifves såsom särdeles svår,
då några egentliga vägar icke finnas,
utan dessa utgöras af gångstigar, anlagda
utan beräkning öfver berg, backar och
mossar, hvarföre alla besök till kyrka och
andra platser måste ske till fots. Säteriet
Ingsered och hemmanet Gäddhult äro af
Öfra och Nedra Insjöarna alldeles
af-stängda från den öfriga delen af socknen och
räkna till kyrkan IV2 mestadels ofarbar
väg. De vidsträckta skogsmarkerna,
upptagande 114,836 qvadratref, bestå af
bergåsar, genomskurna af större och
mindre mossar och sjöar. Jordmånen består
uti den här förut nämnda ådalen till
större delen af mer och mindre
sandblandad lera, men eljest af sand och
sandmvlla. Sedan laga skifte under de
sednare 40 åren öfvergått hela socknen,
torde nu mer få trakter finnas öfriga att
uppodlas. Hufvudnäringar äro åkerbruk
och boskapsskötsel. Till följd af den
kuperade marken och den inskränkta
egorymd hvarje hemmansegare har att
disponera, kan något rationelt jordbruk
icke komma i fråga. Spannmålafsalu kan
blott påräknas från hemmanen Bosgården
och Strömma och detta till obetydligt
belopp. Utsädet, som år 1818 uppgafs
till 760 t:r, uppgifves 1855 till 2,482
kub.fot hafra, 1,595 kub.fot blandsäd,
708 kub.fot korn, 562 kub.fot råg, 173
kub.fot 6 k:r hvete samt 2,938 kub.fot
potates. Ängarne, bestående till det mesta
af stenig och buskbeväxt hårdvall eller
tufvig sidvall, upptaga 21,675 qv.ref.
Betesmarken utgöres till det mesta af
skogarna. F. d. krono-allmänningarne
Lygnesvider och Spirhultet upplätos år
1836 till socknens disposition. — Till
binäringar räknas i främsta rummet
skogshushållningen. ehuru skogstillgångarne
nu mer icke medgifva större afverkningar
derifrån. Fiske idkas endast vid
majorsbostället Smälteryd, der stundom på våren
fångas icke obetydlig qvantitet af det
här på orten under namn af Smält kända
fiskslag, som icke finnes utom i Lygnen.
Af trädgårdsanläggningar må nämnas den
af egaren till Herrkila Tomten gjorda;
den har under goda år lemnat honom
25 à 30 t:r frukt af utmärkt beskaffenhet.
Humlegårdar finnas till husbehof. Bland
husslöjder är bomullsväfnaden den mest
allmänna. — Ehuru Sätila hör till de sju
privilegierade häraderna, begagnas icke
gårdfarihandelsrättigheten af någon inom
socknen.
Folkmängden, som år 1805 var 1,588,
uppgick 1855 till 2,615, hvaraf 144
sjelfegande hemmansbrukare, 71
jordtor-pare, 1 stattorpare, 4 socknehandtverkare,
78 backstugusittare, tills. 324 husbönder;
år 1862 uppgifves folkmängden till 2,756
personer. — Socknen innehåller 43V2 rnti,
fÖrmedl. från 765/ifi mtl, deraf äro 1
fr.-säteri,5% frälse, 3lV2 skatte, 5%
boställs-liemman. Härtill komma 2:iie
krono-och 6 krono-skattelägenheter, som ej höra
under hemman, samt 22 skattlagda
lägenheter, som höra under hemman; 71
jordtorp, 78 backstugor, 26 soldat- och
ryttaretorp finnas, hvarförutan 1 soldattorp väl
är beläget inom socknens gräns, men
tillhör hemmanet Friared Nedergården i
angränsande Hyssna socken.
Hemmanens betydliga skilnad i godhet
synes ej vara bemärkt vid
hemmansräntornas åsättande, men visar sig, då
man jemför med hemmantalet de olika
taxeringsvärdena; så t. ex. finnes inom
skogsbygden V4. mtl taxerad t 1/8 lägre
än andra inom den bättre delen af lika
mtl, ehuru ordinarie skatten på det förra
utgör 16 rdr 6 öre och på det sednare
endast 27 rdr 32 öre. — Kyrkan,
uppförd af sten icke långt från sjön Lygnen
pä en ås, är af hög ålder, hvilket äfven
synes af de mot höjden tjocka murarna;
efter åtskilliga tillbyggnader, hvaraf den
sista år 1725, är hon någorlunda rymlig,
men väl mörk. Tornet, uppbygdt 1821,
förstördes af åskeld samma är, men blef
följande året åter uppfördt. — Af
kyrkoherdar må nämnas Sethelius, son efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
