Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Siittersta.
Sitt (na.
453
sjö på gränsen mot Gustaf Adolfs kapell;
privilegierades år 1827, då de tillhörde
hofsekreteraren J. Settergren; för niirv.
egas de af brukspatron Sagers sterbhus.
Verken hafva varit högst obetydligt
begagnade; från Åtvidaberg i Östergötland
hemtas råkopparn. Ar 1863 var
kopparhammaren taxerad till 1,000 rdr, och
dertill hörande landtegendom, bestående
af {}} mtl, med såg taxerad till 32,800
rdr rmt.
Sättersta. Socken i llönö härad och
Nyköpings län, se Settersta.
Sättna, en socken uti
Wester-Norr-lands län och Medelpads fögderi, l1/*
mil från staden Sundsvall, begränsad i
norr af Indahls socken, i öster af Timrå,
i söder af Selånger, hvartill lion är
annex, samt i vester af Stode och Holms
socknar; omfattar, med en längd från
öster till vester af 2 x/2 mil samt med
en bredd från norr till söder af 1 mil,
en areal af 41,993 tunnland, hvaraf
1,391 tid sjöar.
Socknen, hvars namn anses komma
af Sætr, eller Sätur, som betyder fäbodar,
genomskäres af Sättna-ån, som börjar med
tvenne mindre grenar och efter dessas
förening nära vester om Gåltjerns by
utfaller i Selånger-fjärden, hvarifrån den
vidare under namn af Selånger-ån
fortsätter sitt lopp genom Sundsvalls stad
till hafvet. I rigtningen af denna å
bildar socknen en dal, hvarifrån utgå
2:ne grenar, utefter hvilka byarna ligga
strödda, merändels invid någon sjö eller
invid ån. Socknen har en skogsbygds
omvexlande karakter, hvadan också den
odlade jorden ej består af några större
sammanhängande åkerfält, utan af otaliga
kullar och dalar, hvilken natur väl kan
erbjuda vandraren en och annan sköu
anblick, men tillika gör jordbruket till
ett mer än vanligt mödosamt arbete.
Vestra delen af socknen är en fjellbygd.
Socknens anmärkningsvärdaste sjö är
Nafvaren, som dock blott till en ringa
del sträcker sig in i Sättna, men för
öfrigt ligger inom Indahls och Holms
socknar. Bland höjder förtjena nämnas
Skansberget, Dykullen och Rösåsberget.
Jordmånen i byarna Westansjö (l/o mtl
skatte, areal 4,176 tid), Nora (lV4mtl
skatte, 10,780 tunnl.), Löf sätt. Bjarme
(l7/i2 mtl skatte, 1,716 tid) och Byn
(ljVT mtl skatte, 2,667 tid), består
förnämligast af lermylla; men den öfriga
jordmånen är sandmylla. A skogsmarken,
som eges af Gält jern (Gårdtjern, mtl
skatte, 3,078 tunnl.), Bjarme och Byn
finnas betydliga odlingslägenheter.
Tvenne helsokällor finnas, hvaraf
den ena, å Solinus egor, fordom varit
med fördel mycket anlitad, livarom de
derstädes i mängd funna kryckor och
j käppar vittna; ännu för omkring 30 år
sedan egde hou ordentligt brunns- och
badhus. Den andra källan är vid foten
af Bykullan. Vattnet utmärker sig i
synnerhet för sin kristallklarhet och friska
temperatur.
Socknen, som år 1760 beboddes af
520, 1830 af 1,486 och 1862 af 1,843
personer, innefattar mtl skatte,
mtl krono (Flata, ecklesiastik-boställe,
areal 1,033 tid, hvaraf 19 åker). Ali
fast egendom taxeras till 786,800 rdr
rmt. Ett här rådande bruk, att till lösa
personer afyttra små jordlappar, hvarpå
dessa icke äro besutna, meu hvilka de
ändå bebygga i egenskap af torp och
bilda hushåll, anses bidraga till att öka
fattighjonens antal. Boningshusen,
merändels kalla som uthus, bestå af en
tvåvåningsbyggnad, hvaraf den öfra sällan
inredes, den andra innehåller vanligen
3 à 4 rum med kök, hvilket sednare
bebos af familjen under vintern; om
sommaren bebos brygghus-byggnaden,
som oftast innehåller äfven fähus och
stall; vidare finnes vid hvarje bondgård
tröskloge med foderlada och nalmbod.
Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel; men i anseende till att
jordbrukarens uppmärksamhet är mer
vänd på skogen än på åkern, blifva
dessa näringar icke så gifvande, som
man skulle kunna förvänta till följd af
socknens läge och öfriga
naturförhållanden. Utsädet, som år 1818 uppgafs
till mellan 2 à 300 t:r, hade dock 1852
ökats till 1,126 t.:r säd samt 308l/2 t:r
potates; åkerarealen är 1,575 tunnlaud.
Antalet af vinterfödda kreatur har under
nämnda tid ökats med icke mindre än
2,180 kreatur, deraf hästarnas antal med
150, kornas med 680 och fårens med
1,200. Ängs- och betesmarken äro
likväl inskränkta — ängens areal uppgifves
till 2,338 tid — och bestå till största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
