- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
455

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sättra. Sättra. 455

gräns, emot Fläckebo, invid stora
bergslagsvägen ifrån Westerås till Falun, 3
mil från förstnämnda stad och 1 1/2 mil
ifrån Sala, helt nära intill Sätra by,
efter hvilken den fått sitt namn (den
kallades ock fordom Kila helsobrunn)
och 1/2 mil från sockenkyrkan. Brunnen
är en af de äldsta i Sverige, och dess
medicinska verksamhet blef egentligen
först bekant genom häradshöfdingen i
Norrbo m. fl. härader, Pehr Larsson
Gyllenhöök till Engelsbergs bruk i
Westmanland, född 1643, död 1706 och
stamfader för den ännu lefvande adliga
ätten Gyllenhöök. Han led nemligen af
lamhet i ena armen och begagnade
derföre källans vatten åren 1698 och 99
samt blef fullkomligt återställd. Källan
undersöktes 1700 af dokt. Samuel Skragge.
Påföljande året anmodades den ryktbare
archiatern Urban Hjärne att närmare
pröfva Sätra brunns beskaffenhet, och
han gaf om den följande utlåtelse i ett
bref till länets dåvarande höfding, frih.
Gustaf Cronhjelm: »Desse vatn lära litet
de Medeviske eftergifva, men i visse
sjukdomar til äfventyrs öfvergå, som i
mjältesjukdomar, hjerteklappningar,
mensibus tam retentis qvarn nimiis, in
artritide vaga scorbutica (såväl uteblifven
som öfverflödig menstruation, skorbutisk,
flyktig giktvärk).» Redan samma år,
1701, börjades härstädes, hvarest doktor
Skragge, genom inköp af de små
hemmansdelar, derå brunnen ligger, skaffat
densamma eget territorium, ordentlig
brunnskur, ehuru intet brunnshus hunnit
uppföras, utan blott en jordvall var
uppkastad omkring källan. Stället bebyggdes
sedermera på hofmarskalken frih. Johan
Casimir Flemmings på Lydinge bekostnad,
hvilken ock lät försköna det genom
alléers och vattenkonsters anläggande;
under archiatern Pehr von Afzelii tid
(han var brunnsintendent från 1796 till
1825) blef Sätra äfven förbättradt och
förskönadt. Här äro fem källor, af hvilka
trenne, de först upptäckta, ligga på
endast halfannan alns afstånd ifrån
hvarandra och kallas derföre Helgatrefaldighetshetskällorna
samt äro öfverbyggda med
ett gemensamt brunnshus; vidare påfanns
Segerkällan, vid pass 400 alnar ned i
ängen, och hvarest förr varit en af
allmogen mycket begagnad badinrättning;
sist Brudkällan, ännu längre bort, invid
i Brudberget, — År 1670 uppfördes en
brunnskyrka. I salongen är Pehr von
Afzelii bild uppsatt, och i parken har
en minnesvård blifvit rest öfver
erkebiskopen doktor Uno von Troil, som här
vid Sätra afled den 27 Juni 1803. Likasom
vid öfriga brunnar, äro terminerna
för drickningen tvenne eller ifrån den
9 Juni till den 7 Juli och från den 11
Juli till den 8 Augusti. Brunnsgästernas
antal uppgå stundom till öfver 1,200
personer. Sätra brunn, jemte dertill
hörande 1/8 mtl frälse, tillföll efter doktor
Skragges död hans syster, enke-prostinnan
Holstenia. Efter sonens, provincial-läkaren
Gabriel Holstens död, såldes Sätra 1739
till regiments-fältskären Christian Wolff
och hans son, assessoren och provincial-läkaren
Wallentin Wolff, hvilka åter 1744
afyttrade brunnen och egendomen till
biskopen i Westerås, doktor Andreas
Kalsenius, för 24,000 daler kopparmynt.
Sedan biskopen tillhandlat sig alla å
brunnsegorna af enskilda personer
uppförda byggnader, skänkte han, genom
testamente af år 1748, till Uppsala
akademi dels brunnsinrättningen med
alla dess tillhörigheter, att emottagas
efter hans och hans hustrus död, dels
en summa af 90,000 daler samma mynt,
hvaraf räntan efter 20,000 dalers kapital
skulle användas till ett lazaretts inrättande
vid Sätra samt 30 fattigas underhåll
och en brunnsläkares aflöning. Efter
biskopens död 1750 öfverlemnade enkan,
emot vissa vilkor, brunnen till nämnda
akademi, såsom everldelig ego. I trakten
ligga konung Gustaf II Adolfs favoritställe,
Wäsby, der han ofta träffade Ebba
Brahe, och Sala silfvergrufva, den
vackraste grufva i Sverige.

Sättra, Sätra, ett frälse-säteri af 1
mtl uti Röks socken af Lysings härad
och Linköpings län, utgör med underl.
1 1/4 mtl rå och rör ett gods, tax. till
71,000 rdr rmt. — Anders Griis, som
kallas af danska författare »guvernör
öfver Småland», då han 1568, tillika
med Hogenskild Bjelke och Sten Banér,
blef tillfångatagen af Danskarne vid
Flishult, skall hafva utbytt Sätra från
kronan. Det har varit säteri från 1604
och tillhört Per Griis 1610, Sten Bjelke
1636; derpå slägten Snoilsky, hvarifrån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 20:59:37 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/6/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free