Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Söderfors.
Söderfors. 461
skogsbruk. Spannmålsproduktionen är
otillräcklig, årliga åtgången af kol 12
till 15,000 läster. Socknen, som 1805
beboddes af 584, 1860 af 941 och år
1863 af 934 personer, hvaraf 631 höra
till bruksförsamlingen, innefattar llV24
mtl, hvaraf 43/g skatte, l/6 krono, 6 V,
frälse, alla under Söderfors bruk, och
med hvilket de äro taxerade till 481,700
rdr. Bevillningsafgiften för egendom och
inkomst uppgick 1863 till 826 rdr rmt;
af rekognitionshemmanen erlades en
rote fri hets afgift af 97 rdr 72 öre. —
Socknen har sparbank, stiftad år 1824, och
med 138 delegare (år 1860).
Kyrkan, belägen utom socknens gräns
i Hedesunda socken, 7 mil från
Uppsala, är först byggd 1684 och efter en
eldsvåda 1789 ersatt 1792 med en ny
af tegel på bekostnad af bruksegaren,
hvilken lemnat gård till prestens boställe,
bestrider dennes underhåll och utöfvar
kallelserätt. — Socknen är ett patronelt
pastorat af 3:dje klassen, hörande till
Örbyhus härad af Uppsala stift.
Barnundervisningen bestrides uti en fast
folkskola, der 101 barn erhöllo under året
1862 undervisning af en examinerad
lärare. — Här märkes Söderfors bruk (med
särskild artikel); af gårdar må nämnas
3V2 mtl frälse Untra, 1 frälse Brusbo
och Prestgården utan åsätt mantal.
Söderfors, bruks- och landtegendom,
hvars hufvudgård är belägen uti
förutbeskrifna socken, på gränsen mellan
Gestrikland och Uppland, 7 mil från
Uppsala, 5V2 mil från Gefle, har fått namn
af strömfallet, hvarvid bruket är anlagdt,
och som drifver masugnar, ankar- och
stångjernssmedjor samt en sågqvarn;
största strömmen heter Storforssen och
drifver ett tegelbruk; i Mellanforssen, hvars
båda stränder hafva stenmurar, äro inga
verk. Genom stora dammar framsläppes
endast så mycket vatten, som behöfs för
att drifva verket. Sålunda bildar den
delade strömmen 2:ne öar, den mindre, hvarest
man byggt en stor qvarn, och den stora,
egentligen Hotmen kallad, der den stora
ankarsmedjan, sågqvarnen och de smärre
smedjorna äro anlagda. Vesterut ligger
den 1 mil långa och V4 mil breda
Görtsön i Dalelfven, vid hvars stränder
masugnen och hyttan, lilla
ankarsmedjan, kolhusen, sjelfva herrgården samt
de öfriga invånarnes och arbetarnes
boningshus äro belägna. Vattnet i elfven •
faller och tillväxer tre gånger om året.
Första flödet kallas backfloden, när snön
och isen smälter; bergsfloden, eller det
andra flödet inträffar i Maj, och det tredje
kommer i Juni.
Söderfors har utseende af en liten
stad, herrskapsbyggnaderna och
bruksbe-tjeningens hus liknar Ernst Arndt vid
slott, bruksarbetarnes hus formera
ordentliga gator. Arbetspersonalen, inberäknade
laudtbönder och torpare, är omkr. 1,750.
Här äro flera härliga trädgårdar med en
den vackraste park på östra delen af ön.
Elfven framflyter på ömse sidor i ali sin
härlighet; framför sig har man en
ansenlig bugt af densamma, med flera små
holmar och gröna frodiga fält; genom
parken har man gräft och ledt
kanaler samt bäckar. Åkerfält och
blomstersängar, grottor och tempel omskifta
i den stora löfskogens grönska. Flera
familje-minnesvårdar öfver brukets egare
finnas uppresta i parken, deribland i
synnerhet utmärker sig den som fru Johanna
Grill egnat åt sin foster- och svärmor.
— Untra gård har fordom varit by och
tillhört kronan, innehades till en del
under frälse-rätt af riksrådet Joh.
Oxenstjerna, köptes 1676 af Claës Depken,
adlad Anckarström, som erhöll strömmen
Söderfors jemte omliggande holmar,
ängar och skogar, och under hvars tid
bruket anlades. Sedan har det tillhört
kammartjenaren hos drottning Christina,
Johan Holm, adlad Leijonkrona, i
medlet af 1700-talet magistern och
bruksegaren Israel Norberg, 1742 Broman
och derefter en längre tid Grillska
familjen, men eges nu af ett bolag, som
i öfver 42 år har haft till disponent
brukspatron P. A. Tamm, hvilken under
denna tid på ett utmärkt sätt styrt
verket.
Ifrån år 1686 till 1743 var
tillverkningen 1,000 skU, ökades sedermera till
1,840 skU, och tillverkas här nu 5,525
sktt tackjern årligen, 4,400 skt6
stångjern vid 8 härdar; 483 skU ankar- och
grofsmide vid 3 härdar. Ankarfaktoriet
är det största och, utom ett i Carlskrona,
det enda i riket. Den större
ankarsmedjan, nybyggd 1784, har fyra fots
tjocka murar, är 118 alnar lång, 21 al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
