- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
464

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

464 Söderköping.

Söderköping.

med drakhöfdad svans och en gumse.
Skålen, sora håller 27/i2 f°t i yttre
tvär-mått, är rund och prydes med 2 repstafvar
och derimellan 12 löfringar med
lilje-slingror och drufklasar. A skålens
öfverkant står med runor: Martin mih Jciarthi.
Kring kanten i dopfuntens eklock, hvilket
är 3/4 tum tjockt, står: Jhesus Nasarenus.

— Barnundervisningen bestrides uti en
fast folkskola af en examinerad lärare;
till skolan hörer ett planteringsland af
4,000 qvadratalnars ytvidd. — Bland
gårdar må nämnas: 1 mtl Söderlwiddirige
och 5/s mtl Särslöf, kyrkoherdens bost.

— 1V27 mtl skatte-frälse i Söderlividdinge;
1 mantal skatte Allarp. — Adress:
Lund.

Söderköping. Urgammal stapelstad
i Östergötland, vid Storån oeh nära
utloppet af Göta kanal, som går fram mellan
staden och det höga berget
Ramundershäll. Fordom sannolikt ett vikinganäste,
utvecklade sig stället under tidernas lopp
småningom till en stad, hvars ålder som
sådan icke kan uppgifvas, men som redan
i medlet af 13:de århundradet ansågs
såsomen bland Sveriges förnämsta
handelsstäder, såsom sådan täflande med Wisby
och var utrustad med en förträfflig hamn,
af hvilken nu mer icke ett spår finnes
qvar. Ar 1253 skänktes Söderköping af
konung Erik Läspes enka, drottning
Catharina, till hennes syster Bengta, som
var gift med lagman Svantepolk
Knutsson. Under Folkungarne steg staden i
betydenhet; här förmälde sig Magnus
Ladulås med gr. Gerhards af Holstein dotter,
Hedvig, här kröntes (1302) kon. Birger
och hans gemål Märtha, och vid samma
tillfälle förmäldes konungens bror, hertig
Waldemar, med marsk Thorkel
Knutssons dotter Christina. Sedan dess hafva
flerfaldiga riksdagar blifvit hållna i denna
stad ända till den af år 1595, då hertig
Carl antogs till riksföreståndare och man
förband sig att omuteligen hålla Uppsala
Mötes beslut. I början af 15:de årh.
stod staden i sin högsta blomstring. Den
hade då ett slott, kalladt Bosgården,
fyra kyrkor, bland hvilka särdeles S:t
Egidii var utmärkt för storlek och prakt,
fem kapell och två kloster. Imellertid
hade staden redan förut varit hemsökt
af eldsvådor och krigets härjningar samt
skulle framdeles bli det ännu mer. Så
plundrades det rika Söderköping 1393

af Hättebröderna, brandskadades af
Danskarne 1517, hemsöktes af eldsvådor åren
1281, 1380, 1418, 1498 och 1567, af
öfversvämningar, pest och andra olyckor,
som småningom föranledde stadens
förfall, hvilket ytterligare påskyndades genom
de förändrade vägar, som handeln tog
efter Gamas och Columbi upptäckter
samt i sednare tider brådstörtades genom
Westerviks och framför allt Norrköpings
uppblomstring, så att den sistnämnda
staden till och med vid riksdagen 1731
sökte få Söderköping sig tillerkändt
såsom manufakturplats. Sedan denna tid
har staden, hvilken ända till slutet af
sextonde århundradet styrdes af 4
borgmästare och sedermera hade tvenne ända till
slutet af Carl XI:s regering, fört ett
tynande lif och hufvudsakligast hållit sig
uppe genom sin kallvattenkuransalt,
hvilken af den förtjenstfulle doktor Lagberg
der anlades 1840 och sedan blifvit allt
mer utvidgad.

Det n. v. Söderköping, en liten och
trångt byggd sammangyttring af låga
kojor, har tre torg, Gamla eller
Stortorget, Häst- och Nya torget, samt 3
broar, af hvilka en af sten uppfördes
1849 och 1850, men saknar utmärktare
byggnader, om man undantager dem, som
tillhöra kallvattenkurs-anläggningen, samt
de ännu qvarstående kyrkorna och
rådhuset. På det fordna slottets, Bosgårdens,
egor stod ett 1784 indraget Hospital,
hvilket man tror hafva varit det ena af
stadens bägge kloster, Johanniter- och
S:t Georgs-klostret, äfven kalladt
Helge-andshuset, ehuru andra tro dettas ruiner
böra sökas på den plats, der Drothems
prestgård nu står. Stadens ännu
qvarstående kyrkor äro S:t Laurentii och
Drothems (antingen Drottens d. v. s. Gud
faders, eller S:t Dorothea), af hvilka den
förra anses identisk med den, som fordom
kallades Trefaldighets-kyrkan.
Laurentii-kyrkans ålder kan icke med säkerhet
bestämmas; på sakristians gafvel läses
visserligen årtalet 1296; men kyrkan är
sannolikt äldre. Hon har förmodligen
flera gånger varit ombyggd och blifvit
reparerad i nyare tider. Hennes
altartafla af Hörberg företer det egna, att
målaren genom utskärningar i duken sökt
åstadkomma olika ljuseffekter.
Stadsförsamlingen med Skönberga till annex, utgör
ett regalt pastorat af första klassen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free