- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjette Bandet. S /
466

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

466 Södermanland.

Södermanland.

eller mindre blandad eller omvexlande
med sand, såsom i delar af Mälarbygden
och af Oppunda härad; i de bergiga
trakterna upptages åter det mesta af
berg eller kärr.

I växtgeografiskt hänseende synes
landskapet kunna indelas i 4 regioner
eller bälten, nämligen:

1:0. Mälaretrakten, som ligger norr
om landthöjden och innefattar
Wester-och Öster-Rekarne, Åkers, Selebo,
Ok-nebo och Svartlösa härader. 2:0. Inre
slätt-, sjö- och berglandet söder om
landthöjden, hvilket innefattar Oppunda,
Villåttinge, Daga och norra delen af Rönö
härad. 3:o. Skärgården, innefattande
Sotholms, Hölebo samt svdöstra delen af
Rönö och Jönåkers härader. 4-.o.
Kolmorden, upptagande södra och sydvestra
delen af provinsen. — Angående länets
vattendrag, se »Allmän öfversigt» I bd,
sid. 10.

Rörande länets landtmannanäringar
må endast följande uppgifter tjena till
upplysning om att länet fortgår med
stora steg till allt större förkofran.
Ordnadt vexelbruk är tämligen allmänt vid
stora egendomar, men ännu sällsynt hos
mindre jordegare. Allmännast råder
två-skiftesbruket, likväl så, att rotfrukters
och foderväxters uppdragande på
trädes-åkern blir allt mer gängse. Plogen synes
komma allt mer i bruk, äfvensom den
norska s. k. rullharfven vid nyodlingar.
Angsodlingen tilltager med hvarje år.
Igenläggningen sker med timothej samt
röd- och alsikeklöfver. Stor omsorg röjes
för ändamålsenlig dikning, dervid
tegel-rörsdikningen blir allt mer allmän.
Betydande qvantiteter guano ha förorsakat
rika skördar. Såsom artificiela
gödningsämnen brukas benmjöl, upplöst med
svafvelsyra, samt kalk. Betydliga
jordvinningar ha erhållits genom aftappning
eller sänkning af sjöar och kärr,
hvaribland främst nämnes sänkningen af
sjöarna Yngarn, Hallbosjon och Långhalsen.
Boskapsskötseln står väl ännu på låg
ståndpunkt; men rigtningen till något
bättre är omisskännelig. För
ladugårds-skötselns befrämjande har
Hushållningssällskapet år 1857 bildat 2:ne
undervisningsanstalter, näml. för boskapsskötare
och för mejerisköterskor. Länets
skogvaktareskola trädde i verksamhet d. 1

Okt. 1856. Sinnet för trädgårdsskötsel
vaknar hos allmogen allt mer.
Husslöjden befinner sig i allmänhet på en
fördelaktig ståndpunkt. Ar 1856
tillsattes en kommitté för befrämjande af
landtbrukets binäringar inom länet.
Arbetarnes ställning är fördelaktig, och
dagspenningen är minst 50 % högre än för
5 år sedan. Jordtorparnes antal
minskas årligen, då deremot antalet
statdrängar betydligt tillväxer.

Det på sjöar och vattendrag särdeles
rika Södermanland eller
Sudermanna-land, så kalladt med anledning af läget
söder om Uppland, från hvars folkländer
det mottagit sin första befolkning, blef
tidigt ett eget rike, hvilket dock
sannolikt alltid lydde under öfverkonungen i
Uppsala. I äldsta tider var
Södermanlands skärgård ett tillhåll för
vikingar, sjö- och näskonungar, och ännu
nämner sägnen vikingen Sote, efter
hvilken Sotaskär, bekant genom
Hjalmar den Hugfulles och Ingeborgs
afsked, har sitt namn. Den enda
Södermanna-konung, som fornsagan nämner
vid namn, är Granmar, hvilken, inflätad
i Ynglingahusets historia, slutligen med
svek undanröjdes af Ingjald Illråda, som
på detta sätt utvidgade sitt rike äfven
med Södermanland. Sedan afhöres icke
detta landskaps namn, förrän den Hel.
Eskil i Fors under konung Inge den
Äldres tid uppträder som dess apostel
och förste biskop, hvars efterträdare,
myndiga prelater, sedermera höllo sitt
furstliga hof på Tynnelsö. Under kon.
Carl VILs tid anlades här Saba eller
Julita kloster. Birger Jarls son,
Magnus, var den första hertigen af
Södermanland, hvilket sedan tillföll Erik
Birgerson, och hvars hufvudstad,
Nyköping, förvarar åtskilliga bland de
mörkaste minnena ur Folkungarnes blodiga
historia. Sedan inflätadt i Unionstidens
blodiga uppträden, blef Södermanland
hertigdöme åt Gustaf I:s yngsta och
kraftfullaste son, Carl Sörmlänning, som
han ofta sjelf kallade sig, sedermera
konung Carl IX, hvilken i sitt
hertigdöme försvarade Lutheranerna mot alla
kon. Johans och katholikernas angrepp.
Carls son, Carl Philip, efterträdde
fadern, men blef, tillika med hertig Johan
af Östergötland, den sista furste, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:49:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/6/0468.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free