Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Södersund.
Södertelge. 467
innehaft ett sjelfständigt hertigdörne i
Sverige. Titeln hertig af Södermanland
har sedermera varit buren af Adolf
Fredriks son Carl, sedan Carl XIII, och
af kon. Oscar som arfprins. Eljest har
provinsen varit lifgeding för drottning
Christina den Äldre och för drottning
Maria Eleonora.
Södermanlands invånare äro lifligare
än Uppländningarne, mindre dryga än
Östgötarne, i allmänhet raska, lifliga
och bildade samt icke sällan välmående.
Bönderna i Rekarne och ^Villåttinge
anses ännu vara mer obändiga än annan
allmoge; i Wingåker, det fordna
Wi-kingåker, uti provinsens vestra hörn, bor
en folkstam, som till seder,
kroppsbyggnad och klädedrägt skiljer sig från sina
grannar, ehuru språket är detsamma som
deras. Wingåkersdrägten är allmänt
bekant, likasom Wingåkersboernas
fallenhet för industri, handel och
handelsresor. — I trakten kring Nyköping talar
allmogen Svenskan med mindre
brytning än i de flesta andra provinser.
Södersund, en gård af 2V2 mantal
skatte-rusthåll uti Bro socken och
skeppslag af Stockholms län, belägen nära
kyrkan, har allt sedan 1770-talet tillhört
slägten Westman. Gården, med ringa
äng och skog, men goda trädgårdar, var
i 1863 års bevillning, med underl. |J
mtl frälse, tax. till 96,300 rdr.
Södertelge, Söder-Telge. Urgammal
sjö- och uppstad uti Södermanland,
Stockholms län och Öknebo härad, belägen
3!/2 mil land- och 4 mil sjöväg från
hufvudstaden, i en däld, mellan höga
sandåsar, nära en vik af Mälaren och
V8 mil från hamnen Egelstay vid slutet
af viken, som inskjuter från Östersjön.
Staden omtalas redan af Adam af
Bremen och skall fordom varit stapelstad,
hvars invånare under hedniska tiden foro
till Norge på strömmingsfiske och skola
under medeltiden idkat betydlig
kopparhandel på Mälaren och Östersjön.
Säkerligen har staden före Stockholms
anläggning varit en ansenligare handelsplats,
men som börjat förfalla samtidigt med
nämnda stads uppkomst och i synnerhet
genom Johan IILs förordningar till mehn
för Telge. En lång tid skola stadens
invånare åtnjutit den föga afundsvärda
äran att kallas Telge tokar, likvisst är
ännu outredt, om här egentligen menats
Söder- eller Norrtelge; ursprunget till
namnet skall varit händelsen med en
timmerstock, som låg tvärtöfver lasset
och således icke kunde inpraktiseras i
staden genom porten, utan beslöto
borgmästare och råd att nedrifva porten;
men händelsevis kom en sparf flygandes
med ett halmstrå på tvären i näbbet;
detta ådrog sig vederbörandes
uppmärksamhet, som voro i samma belägenhet
som sparfven, hvilken dock lättare redde
sig derur, genom att draga strået på
längden in i sitt bo i porten. »Pass på»,
ropade borgmästaren med lättadt hjerta,
— »detta kunna vi också göra!» och
stadsporten var räddad. I en sednare
tid har Södertelge förskaffat sig stort
anseende genom sina kringlor och
pepparkakor.
Stadens förfall fulländades år 1719
genom dess förstöring af Ryssarne.
Endast småningom uppbyggdes staden
derefter ånyo; på 1840-talet voro husen
dels en, dels två våningar höga,
knuthuggna och rödmålade samt betäckta
med tegelpannor. Men sedan
Södertelge kanal blifvit fullbordad, dess
vat-tenkuranstalt börjat täfla med sjelfva
Söderköpings, och nu slutligen
jernvägen kommit och på en ståtlig bro
ledt sin af lif flödande åder öfver de
höga kanalbankarna in midt uti det lilla
samhället, har företagsamhetsandan åter
blifvit väckt, nya hus uppförda af
tegelsten och s. k. resvirke, samt omgifna
med trädgårdar och planteringar; bland
industriela anläggningar förtjenar
nämnas en utmärkt vagnsfabrik. Staden
har erhållit en egen tidning, vackra
förlustelselokaler, och ett tillflöde af
främlingar fördubblar om sommaren invånar-
tJ o
nes antal. Ar 1860 egde staden 192
bebyggda, 975/8 obeb. tomter, eller 309%
enligt Ritters Lexikon; jordarealen
uppgifves till 12,172 qvadratref = ll3/8
mtl, hvaraf 1,833 åker, 2,158 äng. —
Förnämsta byggnaden är kyrkan, som
har ett nära qvadratiskt långhus, med
ett halfrundt utsprång i öster och ett
fyrkantigt torn i vester. Den
ursprungliga kyrkan, som varit enskeppig med
rak altarvägg, har kort före eller efter
reformationen fått utvidgningar, utförda
i i sednare öfvcrgångsstil. Å långhusets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
