Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorbjörntorp - Thoresta - Thoresund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kronolänsmansboställe, Bolltorp, Westerbo äro
hemmans namn. I Thorbjörntorps by är
gästgifveri. — Adress: Falköping.
Thoresta, Torresta (i 1825 års
jordebok), ett frälse-säteri af 7 mtl, beläget
i Lossa socken, Bro härad och Uppsala
län, 4 mil från Stockholm, 4V2 mü
från Uppsala, 3!/2 f»"ån Enköping
samt 1V2 mil från Sigtuna, vid
Mälarens uorra kust, längs dess stränder,
som sträcka sig ifrån Norra Björkfjärden,
vid Kalmarsund, långs med Kalmarvikens
hela östra och norra sidor förbi
lastage-platseu och torpet Kalmarsand, som
ligger vid den nyanlagda stora
landsvägen mellan Tibble och Grans
gästgifvaregårdar. Namnet Thoresta, förut
understundom Torresta och Losstorresta,
anses härleda sig antingen derifrån, att
den höjd, hvarå åbyggnaderna ligga,
tillförne kallats Thorskulle, hvilken vid
sin planering innehållit åtskilliga
märkliga fornlemningar, eller ock derifrån,
att benämningen eger något samband
med grefve Torstenssons namn; ty det
var han, som på 1600-talet genom byte
med kronan blef egare till Thoresta,
hvilket förut omkring år 1574 tillhört
slägten De la Gardie, men vid
reduktionen blifvit indraget och hörde på
1700-talet till Säbyholm, som innehades
af friherrliga familjen Posse. Vid
arf-skiftet år 1782 efter friherrinnan Anna
Christina Posse, född Fleming, delades
fastigheterna (hvaribland 183/4 mantal
säteri) i 4 lotter, af hvilka 2:ne, neml.
Thoresta och Stora Ullevi säterier, 93/8
mtl, tillföllo, genom lottning, fröknarna
Maria Hedvig och Maria Posse.
Thoresta egdes derefter af kaptenen, baron
Christer Lindorm Posse, som år 1792
sålde detsamma till sin måg,
hofmarskalken grefve Knut Posse till Svanå.
År 1796 inköpte samma baron C. L.
Posse Stora Ullevi af baron Axel Posses
arfvingar, Magnus Posse och Fredrika
Ulrika Stenbock, hvarefter jemväl detta
säteri öfvergick till ofvannämnde grefve
Knut Posses ego. Han bortbytte år 1801
begge säterierna m. m. till öfverste-löjtn.
grefve Axel Cronhjelm mot fastigheter
a Blasiiholmen i Stockholm. Ar 1806
såldes egendomen (5 3/8 mtl Torresta)
till ryttmästaren David Gudmund
Silfverstolpe. Åren 1812 till 1839 egdes
5 3/8 mtl frälse-säteri Thoresta jemte 4
mtl fr.-säteri Ullevi, 2 mtl fr. Spånga
inom Bro socken, af general-majoren
Johan Bergenstråle, som sistnämnda år
sålde denna egendom till nuvarande (år
1863) innehafvaren, departementschefen
i kongl, generaltullstyrelsen, Isr. Tauwon;
denna del af säteriet, som i 1863 års
bevillning var taxerad till 138,000 rdr
rmt, liar manbyggnad på en kulle,
omgifven af trädgård och parker med
löfträd, hvaribland åtskilliga bokar
förekomma. Rundt omkring denna kulle
äro åkrar och ängar uti oafbrutet
sammanhang belägna, och dessa begränsas
till större delen af skogen samt
beteshagar med björk. En ifrån Thoresta
något aflägsen, å Stora Ullevis område
befintlig nyodling, Skytttingen kallad,
omkring 180 tid, är afsedd till en
sär-! skild utgård.
Egendomen, som nämnes bland
gårdar, hvilka antagit nyare tiders
uppfinningar och förbättringar i afseende på
method och redskap, har en areal, utom
tomter, trädgård och parker, af omkring
403 tid åker, 432 td äng, 232 tid
beteshagar och öfver 1,000 tid skog, eller
tillsammans omkring 2,100 tid. På
! egorna finnas 12 större torp. — Andra
delen af Thoresta, l5/g ratl frälse-säteri,
i tax. till 39,000 rdr, tillhörde jemte L:a
Säbyholm 1825 ingeniör Löfling, 1863
jemte St. och L:a Säbyholm m. fl. tills.
207/g ratl> grefve C. R. Sparres
sterbhus. Dessutom finnes ett annat
Torresta, af 2 mantal, uti Åkers socken af
Hagunda härad och Uppsala län.
Thoresund. En socken i Selebo
härad af Nyköpings län, ensam
utgörande ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen, begränsas i norr af Mälaren,
der den smala farleden Kolsundet skiljer
densamma från Selaön, i öster likaledes
af Mälaren (Gripsholmsfjärden), i söder
af Räfsnäsviken och Kernbo socken, i
vester af Åkers och Strengnäs socknar.
Socknen omfattar 50 13/24 mtl, hvaraf 29 7/24
skatte, 11 krono och 10 1/4 frälse, på en
areal af 13,700 tid, inberäknade
åtskilliga holmar i Mälaren, med ett
taxeringsvärde 1863 af 1,180,760 rdr rmt.
Innebyggarnes antal uppgick år 1810
till 1,128, år 1864 till 1,360.
Barnundervisningen bestrides af en skollärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
