- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
16

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorshälla

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillsammans 19 fots höjd. Genom det
s. k. Eskilstuna kanalbolags åtgärder är
sjöfarten dock sedan 1860 genom kanal
och slussar obehindrad ända fram till
Eskilstuna, och torde det ej dröja länge,
innan den länge påtänkta fortsättningen af
denna kanal blir satt i verket, hvarigenom
direkt kommunikation åstadkommes
mellan Mälaren och Hjelmaren. — Det namn,
hvarunder staden först förekommer, är
Thorshargr, hvilket antyder, att platsen
sannolikt varit bebygd redan under
hedendomens tider, måhända varit ett åt
Thor helgadt offerställe, ehuru dess första
kända privilegier som köpstad utfärdades
af kon. Birger Magnusson år 1317. Efter
öfvergången plundring och brand af
Hätte-bröderna år 1390, bekräftades
privilegierna af kon. Albrecht och Kristoffer,
af Svante Sture 1505 och af hertig Carl
1593. År 1604 erhöll staden i viss
mån stapelstadsrätt; men denna upphörde
genom ordinautsen af 1636. Staden har
i sitt vapen konung Olofs bild med
riksgloben och en bila. Under medeltiden
var staden förnämligast bekant för sina
qvarnar, hvilka lönande inrättningar
kloster och andliga gillen förstodo att
tillskansa sig. Af gillen synas här under
katholska tiden hafva funnits icke
mindre än tre stycken, nemligen, S:t Nicolai,
S:t Olofs och de helga jungfrurs. Stadens
handel har också varit högst betydlig,
då den under medeltiden utgjorde
stapelplatsen för hela Nerike och egde egna
fisklägen i Norrland vid Grundsunda;
och fortfor Norrlandsfisket ända in på
1700-talet. Under hertig Carls
omsorgsfulla vård uppblomstrade jemväl stadens
industri till en förut okänd höjd; under
hans tid anlades en kanal af strömmen
genom hvilken Nyby bruk har sin
vattentillgång; ända till medlet af 1600-talet
räknades hela Eskilstuna under
Thors-hälla, och dess borgare förbjödos ännu
1647 och 1649 att handla med allmogen
utom den sednare stadens tullar; tills
mot slutet af 1700-talet hade Eskilstuna
också gemensam borgmästare med
moderstaden Thorshälla. På 15 och 1600-talen
hade staden säkert två borgmästare;
kanske i äldre tider till och med tre. Nu
utgöres stadsstyrelsen af en borgmästare
och 4 rådmän. Med Eskilstunas
uppkomst och utvidgningen af Carl Gustafs
stads faktori var stadens lif förbi;
rörelsen drog sig småningom till den yngre,
friskare och lifligare staden, så att
Thorshälla numera är endast en skugga af
hvad det förr varit, utan några
stads-maunanäringar och numera icke ens sjö-;
hamnen för Eskilstuna, så att jordbruket
blifvit dess innebyggares förnämsta
sysselsättning. Efter en 1798 timad brand,
då 56 gårdar afbrunno och 337 personer
blefvo husvilla, har staden till sitt yttre
så till vida undergått förvandling, att
den blifvit något mer regelbundet
bebygd samt torg och gator blifvit rakare
och bredare. Af de tre gator, som på
längden gå genom staden, är Långgatan
den längsta, omkring 1,000 alnar; några
korta tvärgator från öster till vester hafva
en längd af 2 till 500 alnar, Stadens
enda stenhusbyggnad är kyrkan, hvilken
den har gemensam med landsförsamlingen,
i förening med hvilken staden utgör ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen.
Kyrkan, af betydlig ålder, tillbygd 1612,
har 82 alnars längd och 29 alnars bredd
samt ett högt spetsigt torn, hvars spira
synes vida omkring, af 153 alnars höjd.
Rådhuset uppbyggdes 1834. För öfrigt
finnas apothek, postkontor, tullkammare
ra. m.; ortens provincialläkare, som förr
varit här bosatt, har nu förflyttats till
Eskilstuna, hvaremot staden förskaffat sig
egen stadsläkare. Den redan i fordna
tider bekanta Thorshälla qvarn, belägen
vid midten af stadens vestra sida, hör
dock till landsförsamlingen, likasom Nyby
bruk i vester och f. d. Holmens bruk i
sydost. Till hvilken grad stadens handel
och näringar aftagit syns bäst deraf, att
1781 räknades 28 mästare i olika yrken,
1825 funnos 21 mästare, 1845 endast 19
med 26 biträden, 1860 och 1863: 15

! mästare med 25 biträden. Sistn. år funnos
här dock 1 krit- och bresiljefabrik, som
sköttes af blott en person, samt 2
smides-fabriker med 58 arbetare och 3 handlande.
För sjöfarten funnos här 1781: 8 fartyg,!
1832: 6 och 1851 endast 4 af
tillsammans 121 läster, hvartill dock kommo
2 ångfartyg af tillhopa 14 läster.
Förnämsta näringen är, sora sagdt, jordbruket,
ungefär motsvarande stadens behof.
Jord-egorna, som dels äro stadens urgamla
egendom, dels tillkommit genom köp eller
arrende, äro ej fördelade mellan tomterna,
utan egas af stadsboerna i mindre eller
i större lotter, som gå i köp. År 1847

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free