- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
20

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorslunda - Thorslunda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på 61 7/16 till 39 13/16 förmedlade mtl, hvaraf
33 5/16 skatte, 5 krono, 1 1/2, frälse. Marken
är jemn, äfven på den genom socknen
från norr till söder strykande landtborgen.
Jordmånen är mycket olika, den rådande
synes dock vara sand, men i allmänhet
ganska bördig: på skog lider socknen
visserligen brist, men smärre dungar af
löfträd förekomma dock här mera, än
eljest på Öland, hvarigenom socknen
erhåller en helt olika karakter mot den
kringliggande trakten och med rätta anses
såsom en af de vackraste på ön. Utsädet
uppgafs 1818 till 1,000 t:r. Folkmängden
har från att år 1810 vara 1,467
uppgått 1863 till 1,999 och 1864 till
2,128 personer. All fast egendom tax.
sistnämnda år till 739.200 rdr rmt;
roteringen är 13 båtsmän. — Socknen
utgör ensam ett konsistorielt pastorat
af 2:dra klassen, hörande till Ölands
Medel-kontrakt af Kalmar stift. Kyrkan,
af sten, är byggd 1776, tornet 1819. I
gafveln pä gamla kyrkan fanns ett af sten
hugget menniskohufvud, kalladt Thors
hufvud, och på kyrkogården skall ännu
finnas en vacker grafsten med en riddare,
uthuggen i full rustning. En offerkälla
finnes i närheten af kyrkan. — Under
katholska tiden fanns ett s. k. andligt
gille (convivium) i Tborslunda; men om
detsamma känner man ej mera, än att
då detsamma upphörde år 1547 alla dess
»partzeler annamades aff kronen», och
dessa utgjordes »af 7 st. klippere
(ölandshästar), 24 st. skiwtt och 2 st. thenkanner.»
Den äldsta kyrkoherde man känner i
detta pastorat är Elaus Holfridi, som
nämnes på en grafsten af år 1343. En
annan pastor härstädes Nils de la Roche
har blifvit bekant såsom den sista prest
i Kalmar stift, hvilken brukade långt
skägg. Han dog 1745. Efter den
allmänna stadga hertiginnan Ingeborg, hertig
Waldemars enka, år 1346 utfärdade,
skulle socknen af sitt sillfiske betala
presterskapet sju kast. Häraf synes, att
på den tiden sillfisket i Kalmar sund ej
varit obetydligt. År 1507 skrifver Svante
Sture, att höfvidsmannen på Öland, Otto
Ruuth, »beskanseth torslunde kyrka tillika
med Replinge och Köpungh» för att der
»haffwo sin tillflycht» ifall riksföreståndaren
med härsmakt ville komma till ön.
— Utom förutn. fornminnen finnas
lemningar efter 3:ne borgar: Lenstads,
belägen på Linstads bys norra gärde, sydost
om kyrkan, liknar numera en stor grushög;
den håller 200 fot i diameter, anses af
Dybeck vara århundraden yngre än de
nordsvenska fästena; Thorsborg och konung
Björns
i Björnhofda by, samt grifthögar
och stenrör, en offerlund, bestående af
åldriga almar. År 1797 har man gjort vid
Carlevi och Thorslunda åtskilliga fynd af
guld, äfvensom nu nyligen ett halsband från
äldsta tider, hit infördt från Orienten,
och som inlöstes af staten med 1,749 rdr
30 öre. — Barnundervisningen bestrides
uti en fast folkskola, inrättad 1838,
hvarest barnens antal vanligen är 40. — Af
i gårdar och ställen märkas: Färjestaden,
1/2 mtl, färjeplats, gästgifveri och
tingsställe, med en vacker tingsbyggnad,
utgör med 1/3 Björnhofda och 1/8 mtl ett
gods. Vid färjestaden finnas lemningar
efter en skans, här anlagd på 1600-talet.
Vid Skogsby finnes apothek. Det
välbyggda 5/8 mtl skatte Tveta, med en
stor och vacker trädgård och i sambruk
liggande 1/8 Äpplerum. Pastorsbostället
nära kyrkan, 1 mantal, med en särdeles
vacker trädgård. — 1 3/4 mtl Thorslunda
och 1/2 Thorsborg, ett gods. — Adress:
Stora Rör.

Thorslunda, Torslunda, ett säteri af
2 1/4 mtl berustadt och 1/4 mtl frälse,
beläget i Haga socken (i den del, som
fordom tillhört Håbo härad af Uppsala län)
af Erlinghundra härad och Stockholms
län, 2 1/4 mil från Uppsala, 5 1/4 mil från
Stockholm, hvartill daglig ångbåtskommunikation
finnes, har före reductionen
varit rå och rör samt hört under
åtskilliga adliga gods, reducerades till en del
från Palms arfvingar, förklarades genom
Kongl. Maj:ts bvtesbref d. 26 Maj 1726
samt resolution af den 10 Oct. 1745
tör frälse-säteri, tillhörde 1740 och 1772
slägten Lagerstolpe, och efter att i
sednare tiden hafva ofta ombytt egare egdes
det 1825 af ryttmästare Ihre, 1863 af
statsrådet friherre C. O. Palmstjerna. —
Thorslunda, som 1818 uppgifves bestå
af 4 mtl med 36 t:rs utsäde, hade på
1840-talet med i sambruk varande 1 mtl
skatte 1 mtl frälse omkr. 80 t:rs utsäde,
utom plogar, som årl. besåddes med 12 à
16 t:r; ängarne lemnade (utom klöfver och
vicker) omkring 300 parlass hö; skogen
intog en egorymd af 800 tld; dessutom
voro då och ännu underlydande 1 1/4 fr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:50:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/7/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free