Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsång - Thorsås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socknar och Falun, samt bogserfartyg
för lastpråmar vid varors transport
mellan nämnda socknar och Korsnäs
jern-vägsstation, äfvensom för timmerflottor
till dervarande sågverk.
Thorsång, som anses för en af de
äldsta inom länet och skall sträckt sig
vidt omkring, så att Ostbora hemman i
Sundborn fordom legat härunder, men
blifvit i sednare tider tid efter annan
förminskad, utgör nu med Aspeboda ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen,
13 mil från stiftsstaden Westerås, med
50 Vo mantal, och bebodt af cirka 2,000
personer. Kyrkan, på en lågländ udde
vid sjön llunns utlopp i Dalelfven,
utgöres af ett skepp med ett vapenhus i
söder samt en sakristia och kapell å
norra sidan; förmenas af folket vara en
af de äldsta i länet, men af professor
Brunius vara tillkommen kort före
reformationen (se »Konstanteckningar under
en resa 1849, sid. 355—361).
Barnundervisning meddelas uti fast folkskola
och nyligen inrättade småskolor. I
socknen är tingshus. Ättehögar förekomma
vid kyrkan. Socknens historiska
märkvärdighet är att Gustaf Wasa här föll i
vattnet under sin flykt från Rankhyttan
till det äfvenledes i socknen belägna
märkliga godset Ornäs, se den artikeln;
andra välbebyggda gårdar äro
Burgruf-gàrden, Hindsnoret, Storsund, Sunnanö,
Fredriksborg, Långlandet, Lilljan,
Thoin-näs; — Prestgård, l]ij mtl;
koinmin.-bostället 7/i6 — Haganäs,
tändsticksfabrik och Milsbo qvarn. — Adr.: Falun.
Thorsås (Torsaas 1523), en socken,
upptagande hela mellersta delen af Södra
Möre härad af Kalmar län, belägen
intill Blekingska gränsen, 4% mil s. v.
från Kalmar, omfattar en areal af 3,273
qvadratmil, hvaraf 0,027 vatten, fördelade
på 1041/* till 865/24 förmedlade mtl,
hvaraf 81J}£ skatte, 3,^ krono, 1 frälse.
Marken är bergig och mycket
stenbunden. Rådande jordmånen är
klapper-blandad och något grusaktig svartmylla.
En tredjedel af socknen eger ymnig
skog, de öfriga tvåtredjedelarne sakna
byggnadstimmer, men hafva dock något
till gärdsel och vedbrand. Redan år
1658 skrefs, att skogen i Thorsås var
ganska medtagen, men ännu funnos
ansenliga ek- och bokskogar. All fast
egendom var 1863 taxerad till 3,093,2<JO
rdr rmt, hvaraf 28,600 rdr för verk och
lägenheter. Folkmängden, som 1810
var 5,095, uppgick år 1863 till öfver
8,950 och 1865 till 9,149 personer.
Af indelta arméen underhållas 129 man.
— Socknen utgör för sig ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen, hörande
till Södra Möre kontrakt af Kalmar
stift. Kyrkan, nybyggd af sten år 1777,
är stor och rymlig, men belägen nära
socknens östra gräns, endast V2 m*l från
hafvet, hvarföre också iunebyggarne i
den vestra delen af socknen för långliga
tider tillbaka anlagt en temligen stor
kapellkyrka på 1 müs afstånd i vester
frän moderkyrkan. Till pastoratets
ecklesiastika historia hör, att efter Blekinges
förening med Sverige och dess östra
socknars förläggande till Kalmar stift af
Carl XI. erhöll detsamma Christianopels
angränsande församling till annex,
hvilken anordning dock upphäfdes 1685.
Den äldste kyrkoherde härstädes man
känner till var Nicolaus Tocke i slutet
af 1400-talet. I kyrkan ligger begrafven
amiralitetskaptenen Carl Raab.
Barnundervisningen bestrides uti en
ambulatorisk skola inrättad år 1848; tre
skolhusbyggnader finnas. Af historiska minnen
är upptecknadt, att bönderna ihjälslogo
år 1543 Sven Gertronsson, en broder
till Nils Dackes hustru, och flera af
hans hop, samt togo tillfånga Svens bror,
Holme Gertron och Nils Dackes tioåriga
sou, äfvensom prestgårdens förstörande
genom eld af Danskarne år 1564.
Iunebyggarne i denna församling hafva gjort
sig kända för ett i allmänhet häftigare
och vildare lynne än folket i
grann-socknarne, hvarföre också ganska
sorgliga uppträden för icke länge sedan ej
var något ovanligt. Man ser här ett
nytt exempel på huru länge de fel, som
vanligen vidlåda gränsbefolkningar, kunna
bibehålla sig, då öfver 200 år förgått
sedan Thorsås var en gränssocken, och
då det hette om densamma att den var
»mycket styff och illa disponerad».
Rörande gränsen mellan Sverige och
Danmark från »Kneholdh, der denna socken
begynner, till Legdeverme eller
Seffve-vermenu der Wissefjerda begynner», se
Handl. rör. Skand. Histor-., 29 del., sid.
56. År 1803 gjordes i socknen ett fynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
