Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunsjö - Thunsta - Thurbo - Thureholm - Thureholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af 6 sel. 1 pgl., med finbladig såg,
tillhör Graninge bruks bolag, har tillhört
bonden Lars Persson, fader till den
utmärkte mekanikus Dan. Thunberg, född
1719, † 1788, om hvilken Ehrensvärd
på en af dammarne vid Sveaborgs fästning
låtit inskrifva: »Utan Thunberg skulle
Ehrensvärd ej byggt denna dam.»
Thunsta (Tunestad i jordebok.), by på
6 hemmans mr uti Ahls socken af
Nedan-Siljans fögderi och Stora Kopparbergs
län, med en vacker belägenhet omkring
3’/o mil från Falun, vid Dalelfvens
utlopp ur Insjön; härvarande fordna
gästgifvaregård är nu tillbyggd för
ståndspersoner och är enskild mans egendom,
med fakfori, hvartill den genom sitt
läge lämpar sig ganska väl för trafiken
pä Öfra Dalarne; äfven
bogseringsflottiljen har vanligen här sin vinterstation.
Härvarande färjbro underhålles af
Leksands och Allis socknar till hälften
hvardera. Hela byn, med 41 hushåll, har
en egorymd af 22,4 gårds- och
trädgårdstomter, " 1,058 åker, 2,788 äng, 610
betesmark, 7,263 skog och utmark, allt
i qvadratref.
Thurbo, Turbo, jernbruk i Hedemora
socken af Näsgårds fögderi och Stora
Kopparbergs län, 1 mil vester från
kyrkan, som ligger 5 mil från Falun, har
samma egare som Wikmanshytta, se den
artikeln. Bruket, med oinskränkt
smi-desrätt, var 1863 jemte qvarn åsätt en
bevillningsafgift af 83 rdr 60 öre;
tillhörande landtegendom utgjordes af 4
rdr 41 öre 1 rst. soldatårspgr af Turbo
hemman. Folkmängd 78 personer. —
Ar 1612 funnos här en jernhytta och
kopparhammare, som år 1629 förbvttes
till en stångjernshammare med 2:iie
härdar och 600 skü, år 1748 förhöjdt till
700 skU smide. Af egare nämnas på
1630-talet brukspatron Johan Noltiueck,
sedermera bergmästaren Hans Steffens,
brukspatron Angerstein och dennes
arfvingar.
Thureholm, en sätesgård, se
Gäddeholm i Ilirsta socken af Siende härad
och Westerås län.
Thureholm, förr kalladt Geddeholm,
ett herresäte, beläget i Trosa
landsförsamling, Hölebo härad och Nyköpings
län, i närheten af Trosafjärden, 1/4 mil
från staden Trosa, bestående af 2 mtl
frälse-säteri, med underlydande 10 mtl
frätae och l3/4 mtl skatte inom socknen,
alltsammans taxeradt till 401,500 rdr.
Utom socknen lyda härunder l’/o mt’ ’
Wagnhärad, lVo mtl i Bälinge och 22"
mtl i Westerljung, bland hvilka sistn.
sedan år 1662 det gamla säteriet
Orbo-liolm. Geddeliolms gods grundades
troligen under första hälften af 1400-talet
af riksrådet Carl Gedda genom en
sammanslagning af hemmanen Björkekulla
och Skarpnäs; men först dennes son,
r. r. Erengisle Gedda skref sig till
Geddeholm. Sedermera har godset öfvergått
till slägten Gyllenstjerna, till Sten Sture,
genom hans giftermål med Christina
Gyllenstjerna, derefter till deras måg,
Thure Bjelke. Ar 1596 skref sig Nils
Posse »till Gieddeholm.» Framdeles
re-duceradt, måste det utbvtas från kronan
och har sedermera, efter år 1761 kalladt
Thureholm, till följd af en framstäld
önskan af kon. Fredrik I, som gästade
på godset, varit i Bjelkeska slägtens
ego, och innehafves nu af kammarherren
grefve Axel Gabriel Bjelke. —
Mangårdsbyggnaden, omgifven af trädgård
och park, återuppfördes pä ett praktfullt
sätt efter ryssarnes härjningar 1719, då
större delen af socknen ödelades, och
innehåller ett godt bibliothek jemte
manuskriptsamling, äfvensom en
rustkam-mare. A egendomen finnas tegelbruk,
kalkugn, qvarnar m. in. — Från tiden
för ryssarnes härjningar härstädes,
berättas följande: Större antalet af den
hop, som plundrade och brände
Thureholm, skrämdes af några i en
skogsbacke bräkande getter och bölande oxar
och lupo hals öfver hufvud undan till
båtarne och kommo till de väntande
skeppen, men qvarlemnade i brådskan
två kamrater, som tagit vägeu längre
ned åt socknen och bränt flera af
Thureholms ströhemman. Desse gömde sig
på de i hafvet långt utskjutande uddarne
Kräftudden och Tuna Ö och tillbringade
i de på den tiden täta och
ogenomträngliga skogarne i en jordkula ett
uselt lif, uuder fruktan för en härd
vedergällning, meu framkommo slutligen,
när minnet af branden hunnit något
förblekna, ur skogarne och blefvo af den
godsinta allmogen mottagna endast med
den förundran ett ovanligt djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
