- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
42

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tingstad - Tingstorp - Tingstäde - Tingsås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mera af bönder. Tingstad eller Grönudde.
vid kyrkan, 1 mtl, prestgård.

Tingstorp, by af 41/2 mtl frälse uti
Ervalla socken af Fellingsbro härad och
Örebro län, med qvarn och såg; c:a 200
inbyggare på 48 hushåll; tax.värdet 69,000
rdr. Under Axbergsbammar lyda 39/)6 mtl,
resten har 13 egare. Ar 1818 skall här
funnits jernverk med 2 härdar.

Tingstäde, en socken på Gotland,
uti Norra fögderiet, 2 1/4 mil n. o. från
Wisby, omfattar en areal af 0,378 qv.mil,
hvaraf 0,OD8 viten, fördelade på l2’/2 mtl
skatte, 3/8 krono. — Socknen, som norrut
är något bergig och har ymnig tillgång
på skog, beboddes 1855 af 621 och
1863 af 702 personer. Ali fast egendom
var sistn. år taxerad till 360,000 rdr,
hvaraf 20,700 rdr för annan än
jordbruksfastighet. Roteringen är 3 båtsmän.
Kyrkan, belägen 7,’lft mil från moderkyrkan
i Stenkyrka socken och nära 1 mil i
öster från Martebo, på en tämligen
ansenlig höjd vester om och ett stycke från
Tingstäde träsk, hvilket till stor del
omgifves med skog, är uppförd af huggen
kalksten och utgöres af ett aflångt
fyrkantigt torn i vester (Gotlands konsthist. af
C. G. Brunius, 1865, II Del., sid. 30—35);
hon anses blifvit uppförd kort efter I3:de
seklets början. På norra sidan om
kyrkogårdsmuren står uti en åker en spetsbågig
inkörsport af huggen och tuktad kalksten,
som under medeltiden tillhört en gård,
som för längre tid tillbaka blifvit flyttad.
Fordom har på platsen, der kyrkan nu
står, varit offerställe, och skall socknen,
efter gamla Wisby-lagen, varit en fristad
för mandråpare. Socknens allmoge deltog
uti det tåg, som under anförande af den
tappre klockaren Lindahl företogs mot
Ryssen, hvilken 1808 landstigit på ön (se
vidare härom under artikeln Rute). —
Gårdar och hemman: Träskväller,
egendom, se den art.; 3/s mtl Kahls (Carls i
jordeboken), 5/32 mtl Lunds och mtl
Austris (Oustris i jordeboken) egdes 1861
af myrodlingsbolaget. Största egendomen
utgöres af 3/4 mtl Forbjers (Furubjens
enl. Tax.längd) med 2:ne tullmjölqvarnar.
Af byar äro [Vesters, Myrvaller, Bry or,
Gortar/ve störst; vidare finnas: Rosarfve,
Smitts och Trägårds. — Adr.: Wisby.

Tingsås, en socken uti Konga härad
af Kronobergs län, 4V4 mil söder från
Wexiö, med en areal af 1.503 qv.mil,
hvaraf 0,190 vatten, och fördelad på3lV2
mtl, deraf 227/8 skatte, % krono, 8V4
frälse. Marken är bergig och ojämn;
åkerjorden bördig svartmylla. Skog af
fur samt något ek och bok växer
ymnigt vid några hemman, till husbehof
vid andra. Af mineralier grönsten, zeolit,
glimmer-skiffer, sandsten och pipsten;
kopparkies har funnits på Djuramåla egor
nära Stenfors. Utur sjöarne Ydde
(Ygg-den), Ekeryd och Tiksjön fås malm;
dessutom finnas många smärre, rika på
fiske. Söftestorpsån drifver Ekefors qvarn,
der fordom Ekefors bruk var anlagdt.
Socknen, som år 1810 beboddes af 2,096,
1863 af 3,245 och 1864 af 3,338
personer, var 1863 åsätt för fast egendom
ett taxeringsvärde af 1,220,800 rdr rmt.
Gemeuskapen af. indelta arméen utgör 18
man. Den odlade jorden är 1,200 tid,
allts. uti ensädes bruk, naturliga ängen
2,800 tid; utsädet, som år 1818 var
800 tunnor, är nu 1,075 t.r utom 850
t:r potates; råg och korn mesta utsädet;
128 hästar och 770 kor vinterfödas. —
Kyrkan, byggd 1751, ligger lV2 mil
från kyrkan i moderförsamlingen
Weckel-sång, hvarifrån Tingsås, som först
nämnes med kyrka 1636, blifvit afsöndrad.
År 1864 uppfördes här ett nytt
orgelverk med 16 stämmor, med pedal och
4 kopplingar, som göra tonstyrkan lika
med c:a 30 stämmor. Samma år beslöts
uppförandet af en ny kyrkobyggnad i
Wärends sydligaste udde, Midingsrote,
af denna socken. Enligt en
gränskommissions berättelse 1603 utgjorde
Halla-kella, Rüfvenäs, Diurekiäpp gränsmärken
mellan Sverige och Danmark här i
Tingz-åss. Barnundervisningen bestrides i en
flyttande folkskola och en småskola;
antalet barn i skolåldern var 1863: 550.
Af Haglaberget har prosten Hagelberg,
† i Tofteryd 1672, tagit namn. I byarne
Tingsryd, 1 ’/2 mtl, Tingsmåla, 1% mtl,
köpte Kongl. Maj:t 1552: 2 gårdar af
Nils Hofvenskjelt, härstammande från den
namnkunniga danska Hvitfeldsätten. I
nämnda byar voro ännu på 1840-talet
fordna blodiga plägseder att rista
blodsrunor m. m. ej aflagda. Söder om
Gäd-deviksås har enligt folksägnen Magnus
Stenbock gjort en förhuggning, vid hvars
åsyn Danskarne drogo sig tillbaka. —
Ulfsryd, 3/8 mtl, blef kaplansbost. 1691.
Ebbalycke, 3/4 förut krono, nu berustadt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free