Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tisslinge - Tisslinge - Tissås - Tistad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms län, vid Osniaren, omkring
lV4 mil från Norrtelje, med 29 inbyggare
på 8 hushåll, 4 åboer; har på 1490-talet
varit herresäte för en Lydke; 1863 års
tax.värde var 27,800 rdr rmt.
Tisslinge, Tislinge, ett frälse-säteri af
2 mtl och 1/2 mtl Danviks frälse, uti
Östunu socken af Långhundra härad och
Stockholms län, omkring 2 mil från
Uppsala, 5% mil från Stockholm, har 1685
tillhört dels slägten Kruus, dels riksrådet
Björnklou, hofrättsr. Olof Wallenstjeriia,
† 1740, slägterna Ulfhjelm och v. Scheffer
1749 och 1772, gjordes till fideikommiss
af lagmannen von Schæffer och dess fru,
född Liljemarck,för deras gudbarn Gertrud
Helena Pfeiff, gift ined majoren Johan
Axel Nisbeth, eges sedan 1840-talet af
kammarherren C. G. Nisbeth. Tisslinge,
soin uppgafs 1818 ega 25 t:rs utsäde,
ymnigt höbol, vacker manbyggnad af trä
med trädgård, men lida brist på skog,
var i 1863 års bevillning åsätt ett värde
af 60,000 rdr rmt; på egorna bodde 74
personer med 14 hushåll. Underlydande
äro 2 mtl fr.-säteri 1 3/4 rusth. Wäppeby,
samt 1 mtl frälse.
Tissås, Tisåhs (i jordeboken), ett mtl
skatte-säteri uti Härna socken af Åhs
härad, Elfsborgs län, väl beläget på en
sluttande höjd, beväxt med flera slags träd,
nära Wings socken, Vg mil från kyrkan,
som ligger 2 1/4 mil n. v. från Ulricehamn,
har varit förlänadt Börje Drakenberg, 1691
indraget till militiæ-komplettering, eges
nu med i sambruk varande 1 mtl af M.
Bylander; tax.värdet är 22,000 rdr.
Tistad, Tijstad, Tista (i jordeböckerna)
ett frälse-säteri af 2 1/2 mtl uti Bärbo
socken af Jönåkers härad och Nyköpings
län, 1 mil n. v. om Nyköping, 33/4 mil
från Sparreholms jernvägs-station, med
ströhemman i Stigtomta och Nicolai
socknar, »erbjuder med ett af de
fullständigaste uttryck af den franska konststilens
tillämpning på naturen, ända ner till
åkertegarne» — säger beskrifvaren af
Södermanlands herrgårdar och slott — »ett
rikt ämne för kulturhistorika iakttagelser.»
— Det är beläget på gränsen mellan
slätt och bergstrakt, mot söder slättlandet
begränsadt af skog och höjder —, mot
norr kullar öfverallt nära inpå. — Tistad
har i äldre tider tillhört Bååt och
Sparre-ätterna och då utgjort blott ett hemman,
intill år 1636, då fru Beata Sparre bragte
det till sin man, riksr. Schering
Rosenhane till Ikaleberg, som utverkade
säterifrihet derå 1651 och bebyggde det med
ett litet för den tidén karakteristiskt
träslott i italiensk stil, ökade
hemmantalet till 33/4 mtl och bildade säluuda
egendomen till en liten herregård, som
försattes i dess nuvarande skick af
kammarherren friherre Fredr. Bengt
Rosenhane, hvars son statssekreteraren friherre
Schering afhände sig egendomen 1801
till sin svåger, landshöfd. in. m. Fabian
Ulfsparre, som åter försålde den år 1808
tör 90,000 rdr, till hans exc. geueralen,
grefve Gustaf Wachtmeister, som deltagit
i finska krigen 1788—1809; sonen,
öf-verstelöjtn., grefve Claës Wachtmeister
til löste sig egendomen år 1838 för 180,000
rdr rmt från öfriga arfvingarne, och är
11. v. egaren.
Tistads slott — »förnämsta uttrycket
af 1700-talets kultur inom provinsen» —
är bygdt enligt ritning af öfverstelöjtu.
Hoppe under åren 1766—1771; det är
dock icke någon stor byggnad, med 9
fönster i bredd, är 26 alnar långt, 241/.,
alnar bredt, 20V4 alnar högt till takfoten;
första våningen innehåller 10 rum af 8
alnars höjd, andra 7 rum och en sal;
slottet, böjande sig med sitt platta af
balustrad omgifna tak, öfver både furorna
och löfkronorna, som dels kläda, dels
kröua den bergsudde, hvarpå det är
uppfördt, omgifves af 2:ne borggårdar, af
hvilka den åt framsidan är i
halfcirkelformigt kringbygd. I förra byggnaden
förvarades ett 300 års gammalt, rikt
bibliothek, som vid byggnaden flyttades till
Torps egendom och douerades sedan till
Uppsala akademi. — Under det gården
egdes af Rosenlianarne, vistades grefve
Creutz, nära befryndad med grefvinnan
Rosenhane, ofta på Tistad, der en stor
lind stod på gården, hvars starka grenar
bildade i kronan ett löfrikt hvalf, så
rymligt att gr. Creutz och Shering
Rosenhanes informator mag:r Björnstjerna kunde
med plankor mellan grenarne lägga ett
golf och derpå uppställa ett bord samt
ett par stolar. Här i denna naturliga
löfsal tillbragte sedan vännerna den lediga
tiden, och författade Creutz der två sånger
af sin »Atis och Camilla.»
Egendomen, nu bestående af Tistad
och Egla samt underlydande Fjellskär,
Tomta, Åkra, Gillberga m. fl. hemman, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
