- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
58

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Toleforss - Tolerud - Tolfforss - Tolfmilsskogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ehrenborgh, som år 1829 åter sålde den
till sin moder grefvinnan W. Ehrenborgh
och syster, fröken Beata, hvilken sednare,
ensam egarinna efter modrens död 1839,
sålde egendomen 1852 till handelsmannen
J. G. Westman, hvars son nuvarande
egaren G. Reinhard Westman ärfde
den 1857. Säteriet, som år 1760 egde
30 t:rs, år 1818: 50 t:rs utsäde,
tillräckligt höbol, hjelplig skog, gammal
manbyggnad af trä, 2 våningar hög,
ansenlig trädgård och 4 underlydande
torp., tax. 1863 till 70,000 rdr; derunder
lyda och brukas Stora Forssa i Rappestads
socken, 3 1/2 säteri och skatte samt
1 hemmau Olstorp i Ledbergs socken,
dessutom är invid gården vid kapellsån
uppförd en ny skattlagd mjölqvarn med
3 par stenar och grynverk.

Tolerud, ett frälse-säteri af 1/2 mtl,
uti Huggenäs socken af Näs härad och
Carlstads län, kalladt på 1400-talet
Thordaryd, då det anslogs till kyrkan och
de fattiga; tillhörde i medio af
1600-talet Nils Knutsson, en son till Knut
Roos och Anna Carlsdotter, sedermera
den under art. Huggenäs omnämnde
märklige Anders Lennartsson Svenske, år 1815
nämnes som egare inspektor Rosenqvist.
För närvarande eges 1/4 mtl med qvarn
för 2 par stenar, tax. till 21,000 rdr,
under i samma socken belägna Svinstad
eller Carslund.

Tolfforss, jernbruk uti Wahlbo
socken af Gestrikland och Gefleborgs län,
beläget i socknens norra del, 1 mil från
kyrkan, 1/4 mil från Gefle stad, inom
Backa och Sätra byars områden vid den
s. k. Gäfle- eller Stor-ån, der densamma
utgör gränsen mot Hille socken, skall
erhållit namn deraf, att ån bildar här
tolfte forssen från dess utlopp ur
Storsjön vid Forssbacka. Bruket skall
bestått i äldre tider af 3:ne hammare, hvaraf
den ena var anlagd år 1636, och som
innehades af borgare i Gefle, hvilka der
för det mesta ornräckte det grofva från
bergslagen hitförda stångjernet. Dess
första privilegium är dock af d. 17 Dec.
1644, utfärdadt å en masugn och en
hammare med 2 härdar, hvilka verk anlades på
norra sidan af ån — de gamla lågo på
södra — af borgmästaren i Gefle Elias
Persson, borgaren Rasmus Carlsson och
faktorn i Söderhamn Johan Eskilsson.
Sedermera har bruket under tidernas lopp
och i olika egares händer, såsom Joachim
Strokirk på 1650-talet, amiralitets-fiskalen
Mathias Brock 1752, haft en olika
smidestillverkning från 1,300 sk# till
2,400 sk# i 2 smedjor, hvardera med
2:ne härdar, 1 hammare, hvilket sednare
bestämdes genom bergskollegii utslag af
den 24 Oktober 1839; men som 1858
nedsattes till halfva beloppet, hvilken
privilegierade tillverkningsrätt ännu
qvarstår, då den genom kongl. kungörelsen
af d. 27 April 1846 medgifua oinskränkta
smidesrätten här ännu icke är begagnad.
Fordom har tackjernet erhållits dels
från egen, dels från Hilleviks och
Nisshytte masugnar, nu mer begagnas endast
det tackjern, som af egna malmtillgångar
från Bispbergs stora jerngrufva samt af
Norbergs malm tillverkas vid den under
bruket hörande masugnen Nisshyttan i
Dalarne, från hvilken efter Gefle-Dala
jernvägs anläggning transporten blifvit
betydligt underlättad, då Korsnäs station
endast ligger 4 mil derifrån. En kongl,
resolution af d. 2 April 1812 medgifver
äfven rättigheten att tillverka
skeppsankare, roderjern och stångjernsvefvar.
— Bruket med prydlig åbyggnad och
trädgård var 1863 jemte mjöl- och
sågqvarn, tak- och murtegelsverk tax. till
54,500 rdr; under bruket lydande
hemman, utgörande 103 1/16 öresland inom
Wahlbo, taxerades till 416,590 rdr rmt.
dessutom höra hit 24 öresl. inom Hille
socken; fiskrätt eg as uti 2:ne ålhus och
2:ne skattlagda laxkar. Närvarande egare
äro hofjägmästaren C. G. Söderhjelms
arfvingar. Äfven torde brukets inspektor
C. F. Björkman, som gjort sig känd både
hos vetenskapliga auktoriteter inom
fäderneslandet och i utlandet, såsom
meteorologisk observator, vara förtjent af att
omnämnas; han dog här nyårsaftonen
1865.

Tolfmilsskogen, en skog i Wärmland,
börjar söder om Håfvelsrud och sjön
Wällen i Eda socken samt sträcker sig
genom Gunnarskog, Fryksände, Östmark,
Ny och Dahlby; fordom utbredde den sig
till Klarelfven i öster och Glommen i
vester, men har i sednare tider genom
derstädes bosatta Finnar blifvit småningom
förminskad genom svedjande och
rödjande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free