Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolg - Tollarö - Tollstad, Westra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1822, hvarest han qvarstannade till år
1829, då han såsom doraprost återvände
till stiftsstaden.
Bland hvar och gårdar må nämnas:
Tolg, 5 1/4 mtl, deraf 1 1/4 mtl utgör
pa-storsbost., hvartill äfven hör 1 mtl
Alf-vaskog och sk.rätten af ett stomhemmau;
Tolggården tros af kon. Waldemar hafva
blifvit skänkt till Wexiö domkyrka
såsom försoning, derföre att han uppbränt
densamma; 1/2 mtl Tolg Hällabol är
läusmansbost.; Holkastorp, 3 1/8 mantal,
hvaraf 3/8 uts. är kapellansbost. för
komministern i Tjureda och 1/2 mtl
fältväbelsboställe; Bråna, 2 1/2 mtl,
Källreda, 3 mtl, hvaraf 1/2 förarebost. och
3/8 mönsterskrifvarebost.; Ödetofta, 4 3/4
mtl, hvaraf 1/2 trumslagareboställe.
Ödetofta förekommer i gamla handlingar
under namnet Odetomta, såsom då
riddaren Ulf Ambjörnsson 1335 tillbytte
sig Anund Finvidssons gårdar derstädes,
värderade till 200 mark, och då Nils
Thuresson äfven förvärfvade sig gods
derstädes genom byte år 1344. Andra
boställen äro: 1/2 Gynkelstorp sergeants-,
1/2 Kråkerås förare- och 3/8 Nöbbeled
mönsterskrifvareboställe.
Tollarö, ett halft mtl frälse uti Bo
socken, Wermdö skeppslag och Stockholms
län, vid Dufnäsfladan, 1 mil från
hufvudstaden, tillhörde 1741 Psilanderhjelm,
lydde 1772 ech 1825 under Boo
säteri, egdes 1831 af Malm, 1849 af
Frestadius, 1863 af kammarherren A. v.
Franken; är åsätt i 1863 års bevillning
ett värde af 70,000 rdr rmt.
Tollare egendom uppgifves till 1 mtl
fr. med en areal af öfver 550 tid, deraf 130
tid åker, äng, trädgård, besådda beten, 2
tid hustomter, det öfriga består utaf 2:ne
mindre insjöar, parker, beteshagar,
odlingsmark och skog, till både afsalu och
gårdens behof. Åkern är på de sista
5 åren till största delen nydikad samt
öfvergödd på sina ställen med ända till
120 parlass ladugårdsgödsel pr tid,
dessutom har användts för 4,000 rdr guano,
latrin samt annan gödsel från Stockholm.
Trädgården har öfver 170 de utsöktaste
fruktträd, öfver 360 st. bärbuskar,
vinkast, m. m. Parken vidsträckt och
romantisk, med en mängd gångar, broar
samt trappor ledande upp till herrliga
utsigter. Dessutom finnas tempel,
berceauer, eremitage, en inredd ihålig ek,
vattenfall, badhus m. m. Manbyggnaden
under plåttak, med balcou, innehållande
7 rum i hvardera våningen, och hvaraf
salongen är 13 alnar 17 tum lång, 11
alnar 17 tum bred, har en dyrbar
engelsk spis af carrararaarraor, med
inmurad trumeau uti ett glas. Två
flygelbyggnader äro sammanbundna med
manbyggnaden genom kolonner under plåttak.
Vid sjön finnes rymlig tvätt- och
bagarstuga i en byggnad ornerad i vacker stil.
Ladugården, inredd för 30 kor samt 20
får, med foderbord och rännor, har
vattenledning samt vattenuppfordringsverk
af jern, dessutom rör och källare för
tillvaratagande af urinen. En pavillon
finnes nere vid segelleden, med 4 rum
och kök m. m. Jordbruket, stäldt på
ladugårdsskötsel, inbringade 1862 för
5,257 rdr, hvarifrån afgår onera och
gårdens skötsel 1,100 rdr rmt. Skörden
var 15 t:r hvete, 38 t:r råg, 120 t:r
ha fra, 76 t:r potates, 181 parlass hö.
Tollstad, Westra, eller Tolffstad, en
socken uti Lysings härad af Linköpings
län, 2 3/8 mil från Wadstena, 6 mil från
Linköping, begränsas i vester af Wettern;
areal 0,303 qvadratmil; 18 mtl skatte, 9
mtl krono; omkring 790 inbyggare. —
Södra delen ända till Ombergs fot
slättland med styf och bördig lera till
jordmån, till mindre del sandör, det mesta
här är åker; i nordvest är den stora
Dagsmåssen af l,8647/8 tids vidd,
gifvande upphof åt Ålebäcken, hit liör
äfven 1/4 mil af Ombergets södra del;
nordligast det vidsträckta lerskifferlager,
hvars utseende förskaffat det namnet
Mull-skräerna. Hufvudnäringen är åkerbruk,
med någon boskapsskötsel och bränvinsbränning;
brukligaste sädesslag är korn;
fiske idkas i Wettern; från Hästholmens
hamnplats utföres socknens produkter.
— Socknen är bland de första orter som
nämnas i vår historia efter kristendomens
spridande i landet, i det konung
Sverker år 1156 mördades mellan
Alebäck och Tollstad, vid färden till
julottan, och Alvastra klosters stiftande på
1140-talet. Kyrkan är nu ombyggd på
1840-talet och uppförd af huggen
kalksten. I sakristian förvaras teckning af
gamla kyrkan. Socknen utgör ensamt
ett regalt pastorat; eger en fast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
