- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
62

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tommarp - Tomarp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qvadratmil land (= 5,184 tid = 29,030
qvadratref), fördelade på 25 1/12 mantal,
hvaraf 9 1/3 skatte, 1 1/4 krono, 14 1/2 frälse,
bebodda 1863 af c:a 1,264 inbyggare.
Socknen har en bördig slättmark; s. v.
om kyrkan finnas stenbrott mellan
åk-rarne, knappt ett par alnar under jorden,
c:a 6 alnar djupt, der kalkhaltig, icke
kotig och svartaktig, allvarsten eller
goll-sten, fastare än den på Oland och
Kinnekulle, brytes, deraf fås lik- och
trappstenar. En ordinär liksten af 13 qvarters
längd och 9 qvartes bredd såldes här år
1751 för 13 à 14 daler s:mt. Vid en
flod, som rinner mellan stenbrottet och
kyrkan finnes deu svarta skifferstenen.
Öfver allt i ängarne och på slätten
växer den i medicinen så nyttiga Bellis,
Thlaspi är förnämsta ogräset; det
för-täres med begärlighet af korna utan att
lemna åt mjölken någon bismak. I
medio af 1700-talet gingo här hyrar
eller herdar med fänaden, och hade
merändels en sadlad häst, som gick i bet
bland korna, på hvilken herdarue redo
och drefvo boskapen tillsammans,
hvarvid de begagnade i handen en ringstaf,
den de skakade och skramlade. Bådande
jordmån är dels svartmylla med lerbotten,
dels jäsjord och någon del sandlandad.
Ingen skog växer, endast någon torfjord
finnes till husbehof. Ali fast egeudom
är taxerad till 1,307,695 rdr rmt, hvaraf
27,700 rdr för annan än
jordbruksfastighet. I socknen har funnits en af
Skånes äldsta och rikaste städer,
Tome-rup, som 1123 plundrades af konung
Sigurd i Norge, år 1155 stiftades der
af erkebiskop Eskil ett kloster, hvarefter
lemningar synas s. v. från den prydliga
kyrkan (sid. 330 Skånes konsthistoria af
G. Brunius), som är enda minnet af
fordna staden, hvilken redan 1548
förlorat sina privilegier; då städerna i
Danmark 1538 åtogo sig en silfverskatt,
ålades Tomerup 200 lod, men
Helsingborg blott 100. Utanför staden var
äfven beläget S:t Jörgens hospital, som
1541 anslogs med dithörande gods till
S:t AnDas hospital i Åhus. Åtskilliga
fynd från forntiden såsom urnor, skelett
m. m. ha blifvit gjorda i Tomarps by
(se Svenska fornlemningar af N.
Bruzelius, sid. 67, 73 och 78). Största
gården är 1 1/4 mtl i Tomarp; färgeri
finnes i Wranarp, en vattenqvarn,
tillhörande Christianstads hospital, jemte stamp
i Tomarp; byar äro vidare Carleby,
Wirrestad, Wranarp
och Tågarp. — Adr.:
Cimbrishamn.

Tomarp, öfverste-boställe uti
Qvidinge socken, Södra Åsbo härad af
Christianstads län, Vo mil från Åby
gästgifvaregård, bebvgdt med en fyrkantig
tvåvåningsbyggnad, af tiden plundrad på
de prydnader och försvarsverk, som
fordom gjorde den till en både vacker och
välbefäst gård; omgifningarne äro täcka,
i öster nära inpå gården ligga
planterade hagar, mellan hvilka Rönne-ån
slingrar sig, och bakom dem synas
Bjers-gårds bokskogar, i söder längst bort
Söderåsen och närmast intill gården den
nu till åker förvandlade Qvidinge hed;
i vester och norr ser man Tomarps
ekskog.

Den förste, som man vet skrifvit sig
till Tomarp, var riksrådet Joen Lille år
1258, derefter en Eskild Larson, gift
med Anna Brahe, sedan skall enligt
sägner gården innehafts af en Sissela
Goldfux, om hvilken många elakheter
och trolldomshistorier förtäljas, och hvars
man Mattis Friis skall försålt
egendomen. Säkert är, att Tomarp i sednare
hälften af 1400-talet innehades af
Bro-strups-slägten, hvarifrån den genom gifte
öfvergick till Gjedde-slägten, af hvilken
märkes den ryktbare Owe, hvars arfv.
afstod Tomarp m. fi. gårdar, till danska
kronan och kom såsom Bornholms
vederlagsgods uuder svenska kronan och
anslogs till indelningsverket. Tomarp
innehades på 1670-talet af
fältmarskalken Gustaf Banér, sedermera af general
Kock v. Crimstein.

I början anslogs Tomarp till
öfv.-löjtn.-boställe vid skånska kavalleriet,
men blef vid 1727 års riksdag
förvandladt till öfversteboställe istället för
Herrevads kloster. Nuvarande
indelnings-innehafvaren är öfversten och riddaren,
frih. F. W. A. Fock. På Tomarp
förvaras skånska husarregementets bibliothek.
Sedan år 1767 utgöres Tomarp af 7 1/2
mtl krono-säteri, förmedl. till 4 mtl och
inber. 1/16 krono Rosendal, tax. 1863
till 200,000 rdr, med 17 5/6
arbetshemman och 8 5/24 fördels- och hästhemman,
humlegård, goda beteshagar, tillräcklig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free