Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torneå, Nedre och Öfre - Torneåfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingenting af synnerligt intresse. Skolunder
visningen, som sker uti 1 fast, 2
ambulatoriska, 3 småbarnsskolor, för omkring
451 barn, står i allmänhet på en
ganska låg ståndpunkt, hvartill orsaken
nästan uteslutande är att söka hos sjelfva
allmogen, men af de skicklige lärarnes
och den nitiske folkskoleinspektörens
oförtrutna bemödanden kan man hoppas
på bättre utsigter i framtiden.
Intiebyg-garne äro finnar, med undantag af de
flesta tjenstemän, köpmän och
vaktbetjening såväl i staden som på landet.
Man har emellertid observerat att både
här och i grannsocknarne söker allmogen,
så snart den erhållit något mera
bildning, än som i allmänhet bestås, att
antaga svenska seder och svenskt språk,
så att svensk, bildad och herreman äro
liktydiga begrepp i denna trakt. En
egendomlighet är att i den för
Neder-Torneå och Haparanda gemensamma
kyrkan predikas hvarje söndag på finska och
endast derjemte hvar tredje söndag på
svenska, då deremot i den lika finska
staden och socknen Torneå å ryska sidau
aldrig predikas på annat språk än
svenska. — Hela socknen är numera, tack
vare skogsförödarnes rastlösa ifver,
alldeles skoglös, hvilket forhållande ganska
ofta menligt inverkar på årsväxten.
Socknen utgör ett jemnt och lågländt land.
Löfskog växer vid de af vackra holmar
prydda vikarne. Utom Torneå elf äro
vattendragen obetydliga. Åkerjorden är
mestadels sandmylla, ofta stenbunden.
Korn hufvudsädet. Några större egendomar finnas
icke; största hemmansdelen är 1/2 mtl.
Haparanda stad eger 7/12 mtl. Bland
större byar ma nämnas: Öfver- och
Neder-Wojakala, Mattila med ett fiske i elfven,
taxeradt till 12,800 rdr, Wuono,
Nickala, Keräsjocki, Saivits m. fi. 1/4 mtl
pastorsboställe med fiske, tax. till 3,657
rdr; dessutom finnas 29 räntefria fisken.
Öfver-Torneå, med annex-socknarne
Hietaniemi i söder och Korpilombolo i
nordvest (en soeken, som bildats åren
1859 och 1860 genom utbrytningar från
Öfver-Torneå, Pajala och en liten del
af Öfver-Kalix), utgör ett konsistorielt
pastorat af 3:dje klassen. Ehuru, såsom
ofvan blifvit sagdt, Öfver-Torneå socken
lidit betydlig förminskning, särdeles i
följd af fredsslutet med Ryssland 1809,
intar den dock ännu eti ganska ansenlig
areal, som dock ej närmare kan
uppgifvas (74,289 qvadratmil, inberäknadt
äfven Pajala socken). Hemmantalet i
pastoratet är 44 379/768 mtl, hvaraf 36 17/384 sk.,
7 7/32, kr., 59/256 fr. Tax.värdet var 1863
för jordbruksfastighet 563,700 rdr och
för annan fastighet 64,800 rdr.
Bevillningsafgiften för egendom och inkomst
622 rdr. — Socknen beboddes 1805
af 1,674 personer, 1850 af 2,490 och
1865 af 2,536. Det finska folket i hela
: Torneådalen är allvarligt och idogt samt
utmärker sig framför det svenska,
genom enkelt och sparsamt lefnadssätt. —
År 1482 nämnes här ett kapell
Särkilax på Kuivakangas bys egor, 6V2
mil norr om modcrkyrkan Torneå. Vid
en förödande öfversvämning af elfven år
1615 förstördes detta kapell och
bort-i fördes af floden, som dä tog en ny
] strömfåra. Två år sednare uppfördes en
ny kyrka af trä något ifrån den förras
plats vid foten af Särkivara på
Matarengi bys egor, hvarefter socknen 1618
blef eget pastorat. En biskopsvisitation
af erkebiskop Hemmingius Laurentii,
† 1351 på sin gård Arnö, finnes
antecknad. — Åkerjorden är i allmänhet
ganska gifvande och skötes äfven
särdeles väl; man använder spade öfverallt,
så att fälten likna trädgårdar.
Boskapsskötseln är temligen uppdrifven, men
torde dock kunna betydligt utvecklas.
— Åtskilliga sjöar och vattendrag finnas,
hvilka alla afflyta mot sydost till
Torneå elf, men i allmänhet äro de små.
— Svansteins f. d. bruk vid elfven är
nu ett stort sågverk, tillhörigt hr A. R.
Lundblad och tax. till 45,000 rdr rmt.
Bland byar må nämnas: Pello,
Olkamangi, Juoxingi, Jänkisjärvi,
Kuivakangas, fördelad i 63 brukningsdelar,
Hapakylä, i hvilken funnits löjtn.-bostället
Thureholm, numera skattlagdt, Matarengi,
Ruskolo. Prestbolet består af sjelfva
prestgården, samt ett boställsfiske och
regala laxfisket i Torneå elf, tax. till
15,000 rdr. Turtulu, by, der största
gården, Päckelä, är belägen, och der år
1859 en kapellbyggnad blifvit uppförd
och 1/16 mtl inköpt till kapellansboställe.
— Adress: Öfver-Torneå.
Torneåfors, en masugn uti Torneå
lappmark af Norrbottens län, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
