Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tranberga - Tranbygge - Traneberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kyrkan, som ligger 8 mil från Linköping,
har varit dels skatte, dels krono f. d.
klosterhemman; köptes 1642 af Knut
Ulff, gift med Anna Armsköld, förblef
inom slägten tills 1750, då den genom
köp kom till kapiten C. J. Fahnehjelm,
liar sedan tillhört prostarne Bock och
Spaak, samt 1863 patron G. TY. Äberg
pä Tranås; underlydande äro V2 mtl
frälse och 1 skatte Ramsmåla med
gäst-gifveri. Säteriet, som år 1760 hade 10
t:rs, år 1818: 25 t:rs utsäde, bjelplig
skog; taxerades 1863 ensamt till 43,000
rdr rmt. I samma socken finnes
dessutom 1 mtl skatte Tranberga.
Tranbygge, ett mtl frälse-säteri och
1 mtl frälse uti Westra Ryds socken af
Bro härad och Uppsala län, vesterut vid
ett vattendrag, kommande från
Lejondalssjön, omkring 5 mil söder från
Uppsala; förekommer 1286; har haft egare
bland slägten Oxenstierna, sedan tillhört
drottning Kristinas hofskräddare Claude
Roquette, adlad Hägerstjerna, med hvars
dotter det synes kommit 1682 till
gen.-majoren Thomas von der Noth (egare
enligt Tham 1740); egare i sednare
tider har varit Iserhjelm 1783, grefve
Lantingshausen 1849 och kapten C. J.
Ahlgren år 1863, med underlydande 1
mtl frälse samt vattenqvarn för 3 par
stenar och sågqvarn; taxeringsvärdet är
170,000 rdr. Folkmängd 96^ År 1818
var utsädet 30 t:r, höbolet hjelpligt,
skogen god; manbyggnaden omgifves af
fruktträdgård.
Traneberg, ett mtl frälse-säteri uti
Skaraborgs län, S:t Mariæ kapell af
Kållands härad på vestra stranden af
Kållandsö, 1 1/4 mil nordvest från
Lidköping, är väl bebygdt och har en af
de vackraste och bäst underhållna
trädgårdar i orten, anlagd vid sidan af
gården, hvarifrån man på 30 trappateg dit
nedstiger utför sluttningen af ett berg,
som är planeradt till 4 stenbesatta
blomsterparterrer och afsättningar, den
nedersta 6 alnar hög, vid hvars södra sida
växa 2:ne slags vinrankor. Säteriet intager
med underlydande 1 1/4 mtl rå och rör
samt 26 torp, en egorymd af 3,400
geometriska tld, hvaraf mer än 2,000
tunnland grof skog, deribland en mängd
ekar, åkern, af god lerjord, är ganska
bördig, ängarne vidsträckta men sanka,
förmånligt fiske finnes i sjön Wenern,
och god jagt; kronhjortar hafva sitt
egentliga tillhåll på Tranebergs vidsträckta
skogar, hvarifrån de göra utvandringar
i trakten. Hela godset är bebodt af
öfver 260 personer, bland hvilka råder
stor skicklighet uti slöjd och
byggnadsarbeten. Säteriet var i 1863 års
bevillning jemte husbehofsqvarn och såg åsätt
ett värde af 105,200 rdr rmt; det är
extra roteradt i roten No 60 med
taxation af 20 daler, enligt kongl, brefvet
af den 18 Juli 1848. Bland ställets
egare, som finnas upptecknade med
runskrift i stenhällar, funna i en hög nära
Pirums hamn, samt i på stället
befintliga handlingar, må nämnas: Torn eller
Töre, år 890, på Torso, såsom säteriet
kallas tills år 1618, Toreson Store 900,
Torsten TYiken 916, Ambjörn Store 1158,
m. fi. af Store-namnet; Nils Colanus, en
mäktig herre, 1400, fältherren Er. Puke,
Johan Faber, en af de första svenska
boktryckare, 1495, Amund Store, som
åter tillbytt sig Torsö, 1496; Anders
Kyle genom arf, 1521, Nils Stenbock
köpte gården d. 10 April 1545; Thord
Bonde var egare 1574, ifrån början till
medlet af 1600-talet tre Turesöner af
slägten Natt och Dag, hvilka ligga
begrafna i Tranebergsgrafven vid Senäte
kyrka. Magnus Gabriel de la Gardie
var egare 1678, Jöns Bonde 1683,
general G. Taube, med hvars dotter
gården kom till öfversten Erik Månsson
Ulfsparre år 1739, likaledes genom gifte
till major J. von Becker, sonens,
lagman Bratts enka år 1832, och sednast
1862 inköptes godset för 142,000 rdr
af öfverste kammarjunkaren, frih. Carl
Bonde på Eriksberg.
Uti säteriets ena gärde byggdes Torsö
kapell, enligt en i muren inhuggen skrift,
uti Erik IX:s tid 1150 eller 51, hvilket
kapell nästan helt och hållet förföll
under Digerdöden, men reparerades sedan
af fru Elin Kyle 1544, som der då
begrofs, samt ytterligare af grefve Magn.
Gabriel de la Gardie 1678, som kallade
det S:t Marias kapell efter sin gemål
furstinnan Maria Euphrosyne, år 1741
iståndsattes och utvidgades kyrkan åter
af öfversten Erik Månsson Ulfsparre.
På en holme, kallad Lusthusholmen,
under Traneberg, vid Wenerns strand,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
