Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna - Tuna - Tuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
120 tunnl. åker, 160 tunnl. äng; på
egorna finnas finbladig såg och mjölqvarn
för 3 par stenar. Sjelfva säteriet var
i 1863 års bevillning åsätt ett värde af
100,000 rdr rmt.
Tuna, socken uti Helsingland, Forssa
härad och Gefleborgs län; areal 1,053
qv.-mil eller 24,370 tld (= 86,441 qv.ref);
60 25/48 mtl, deraf 54 17/32 skatte, 5 95/96 krono;
omkring 1,590 inbyggare. Marken är i
allmänhet jemn; här märkes dock
Tuna-bergett Tuna elf genomflyter socknen;
de flesta hemman ega nödtorftig skog,
några ha alls ingen. Taxeringsvärdet:
901,700 rdr rmt. — Socknen, ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen, inom
Uppsala stift, 25 3/8 mil från Uppsala,
har kyrka, uppförd på byarne Hudiks
och Walléns egor, 3/8 mil från
Hudiksvall. Här hölls biskopsvisitation af biskop
Birger 1374. Enligt kongl, bref af 1612
erhöll socknen åter sin prestgård, på
hvars egor en kungsladugård var påbörjad
att uppföras. Undervisning meddelas i
1 flyttande och 2 roteskolor. Nya vägar
anlades på 1840-talet medelst
statsanslag. Af hithörande öar må nämnas
Gackerön, med fiske. Åtskilliga byar äro härifrån
afsöndrade och förenade med Bogsta.
Prestgården, 7/8 mtl; ryT mtl Åvik med
skeppsvarf. Under Strömbacka bruk lyda
47/96 mtl Hasta, med lastageplats, jemte
17/64 mtl Fläsbro; mtl af Ullsätter eges af
Hudiksvalls stad; Horneå qvarn och såg.
Tuna, socken uti Medelpad af
Wester-Norrlands län, belägen 43 mil norr om
Stockholm och 2 mil från Sundsvall,
omfattar på en längd af 2 1/4 mil och en
bredd af 11 mil en ego rymd af 43,029
tid, hvaraf 4,330 tld inegor, 35,530 tid
skogs- och utmark samt 3,169 tid vatten.
Socknens namn, Tuna, härleder sig från
det fornsvenska ordet Tun (inhägnad
plats), troligen från den af berg och höjder
omgärdade dal, som utgör dess egentliga
öppna slätt; socknens höga ålder
bevittnas af den mängd ättehögar, stenkummel
och offerlundar, som finnas spridda
öfverallt, isynnerhet i närheten af Ljunga elf.
Största sjöar äro Marmen samt Rännö-,
Lång- och Qvällsjöarne. Längs en stor
dal och mellan kullar och berg slingrar
sig den vackra Ljungan, som här antar
namnet Tuna elf, hvilken är under sin
rubrik särskildt anförd; men som den
verksamt ingriper i socknens ekonomiska
och merkantila förhållanden, må här
vidare dess naturliga beskaffenhet
framhållas. En åttondels mil nedom sitt
inflöde i Tuna socken bildar densamma
den första forssen Groforsen och längre
ned Skallböhleforsen; mellan tvärbranta
klippstränder frambrusar den der med
en sänkning af 2 à 300 alnar, samt
bildar längre ned Matforsen, ett af de
djerfvare vattenfallen i denna elf, soin
vid Wifsta by och egendomen Wii gör
sitt sista anmärkningsvärdare fall inom
socknen. I alla forsar finnas ypperliga
laxfisken. Socknen är rik på
naturskönheter i förening med konstens smak
och idoghetens friska lif; så ser man
från en liten bergås ofvan Wattjoms
gästgifvaregård i fonden och på högra sidan
skogar och sädesfält, kullar och
bergsklippor, till venster, nära fondpartiet,
Matforss bruk med sina välbyggda
boningshus, smedjan, kolhusen, de tvenne ståtliga
såghusen med alla sina tillhörande
byggnader af bommar, vattenrännor,
dammluckor, den präktiga bron öfver elfven,
samt slutligen den förutnämnda
hvit-skummande Matforssen. Mest storartad
är dock taflan som utbreder sig från
höjden ofvan kyrkan.
Rådande jordmån är dy-lera, och
endast i Skjöle och Myssjö byar någon
sandblandad mjäla. Af här sällsynta
växter förekomma vild hassel och humble;
af planterade och trädgårdsträn märkas
körsbärs- och äppelträd, samt
plommonträd, hvaraf dock endast 12 st. finnas.
Af ovanligare djurarter må nämnas den
sedan 1848 hit inkomna skeppsråttan,
som åstadkommer stor skada.
Helsokällor finnas på Ängoms område vid
stranden af Tuna elf, ofvanom Matfors
bruk, samt å Allsta egor; s. k. kallkällor
förekomma i mängd, och bland dessa
förtjenar omnämnas en å Åker sta egor,
som förser hela Matforss bruks- och
Åkersta arbetspersonal med vatten hela året
om. Klimatet är mildt, så att man,
I t. o. m. i November månad, vid
Åkersta egendom (bebyggd 1832), haft för
andra gången blommande äppelträd. [1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
