- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
121

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna - Tuna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uråldriga gårdar och borgar, som
föregifvas varit fylkeskonungars säte, äro
äfven upptäckta af fornforskarne, som
anse Borgen, numera en by, hafva varit
ett konungasäte. — Af socknens 27 byar
ma nämnas: Allsta, 1 1/2 mantal skatte,
Wifsta, 1 93/96 mtl, Öhn, 1 39/96 mtl, Tuna,
kyrkoherde-boställe, 19/24 mtl. — Adress:
Sundsvall.

Tuna, socken uti Olands härad af
Uppsala län, belägen 3 3/8 mil n. o. från
Uppsala stad, 2 1/2 mil frän Dannemora
grufva; är i norr begränsad af Alunda
socken, i söder och öster af Almunge
samt Faringe socknar, båda af
Stockholms län; Olandsån går här i en båge
kring norra gränsen och upptager
sjöarne Stam- och Wiksjön samt Testen,
hvilka till en del bilda naturliga gränsor
i norr, öster och söder, och skulle, i
händelse majors-bostället Ål inom Alunda
socken finge hänföras hit, en naturlig
gräns i vester erhållas af Tåsjön. Utom
dessa sjöar finnes Mysinge-sjön midt i
socknen, hvars norra del består af en
bördig, skoglös landsträcka, der åker och
äng omvexla med mellankastade kala
bergshöjder och stenkullar; den södra
delen är åter mer skogbeväxt; men äfven
här är marken mycket kuperad.
Vackraste trakten är kring socknens största
egendom Hesselby, på en höjd vid
stranden af Stamsjön. Jordmånen i norra
delen består hufvudsakligen af styf lera,
i den öfriga delen af lättare, sandblandad
lera; endast vid Tuna by tinnes en del
åkerjord af god svartmylla. Här, som
annorstädes klagas öfver allmogens
bristande håg för de väl i början
kostsamma, men snart sig mångdubbelt
betalande odlingsföretagen. Af egovidden,
11,320 tid, äro 86 hus- och
trädgårdstomter, 1,830 tid åker, 2,351 äng, 6,798
skog och utmark. Utsädet, som är 1810
var 561 t:r säd, uppgifves år 1863 till
775 t:r, hvaraf mest korn, samt 287 t:r
potates. — Hemmantalet är 53 7/8 mtl,
hvaraf 21 7/8 skatte, 6 krono, 26 frälse.
— Till jorden, med undantag af
kronohemmanen, finnas 2:ne egare och 40
brukare. Kronoutskylder och kommunala
afgifter uppgåfvos 1853 till 9,852 rdr.
Folkmängden, som år 1810 var 993,
uppgick 1852 till 1,033 och 1865 till
1,100 personer.

Folket, såsom i allmänhet i Uppland, är
af trögt temperament samt behäftadt med
misstänksamhet mot allt hvad herrefolk
heter. Hufvudnäringen är åkerbruket.
Lin odlas till husbehof, hampa alls icke,
humble endast vid Hesselby, der och
vid prestgården, likaledes endast,
träd-och kryddgårdsskötsel idkas. Ängsmarken
afkastar c:a 3 lass eller 90 l℔ pr tid.
Att i Saringe by en åbo, efter verkstäldt
laga skifte, företagit betydligare
förbättringar å ängs- och betesmark, torde
förtjena omnämnas. Skogen utgöres af
tall och gran; på få ställen förekommer
ek; poppel och lönn vid Hesselby och
prestgården. Qvarn om 3 par stenar
samt sågverk finnas vid Osby. Till
binäringarne räknas fiske, biskötsel (cirka
40 bikupor) samt obetydlig jagt; ärl.
fångas vanligen 10 à 12 räfvar.
Tillfälle till arbetsförtjenst erbjudes äfven
uti forsling af bergsprodukter för
Dannemora bergslags räkning. — Inkomsten för
utom socknen försålda produkter
uppgafs 1853 för hvarje mtl till 300 rdr.
— Tuna uämnes 1291, och utgör, med
Stafby till annex, ett konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen i Uppsala stift.
Redan på 1300-talet nämnas kyrkoherdar,
kaplaner först 1580. Kyrkan, en af de
äldsta i riket, hållande 72 1/2 fot i
längd, 39 fot i bredd, är uppmurad
af gråsten, utvändigt beklädd med tegel,
som fordom varit af olika färger och i
åtskilliga prydliga fasoner infattade i
muren. Bland hennes tillhörigheter må
nämnas en i sednare tider till oblatask
omarbetad gammal oblat-tallrik.
Barnaundervisningen bestrides uti en fast skola,
grundad 1752 af frälse-fogden Hylting
på Lydinge. Tingsstället är å Hoberga
gästgifvaregård, 7/8 mil från kyrkan.
Såsom fornminnen förekommer runsten i
kyrkans östra gafvel och från sednare
tiden en tradition förtäljande, att
drottning Christina varit på orrfogelsjagt vid
Myssinge mossar. Ifrån den betydliga
byn Edinge, 9 L .j mtl, var den för
styrelsen misshaglige bondetalemannen vid
1660 års riksdag, Per Eriksson. — Af
gods och gärdar märkas: Hesselby säteri
med 16 mtl underlydande, deribland 2
frälse-säteri Kyttinge, 11 4 berustadt
säteri Wästarbyn. — Borrlöfsta, 1 1/2
frälsesäteri, med en egovidd af 3,050 tld, deraf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free