- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
122

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tuna - Tuna, Stora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1,300 åker, 1,450 tld skog. —
Prestgården, 2 mtl; — 3/4 mtl i Bärsta
(Rörsta?) är komminister-boställe; 1/4 mtl
Krogsta trumslagare-boställe; — 2 mtl
Tunaby äro akademie-hemman.— Adress:
Uppsala i Skoby.

Tuna, Stora, socken uti Säthers-läns
fögderi af Stora Kopparbergs län, 8 mil
frän Falun; innefattar, med Ambergs,
S:t Nikolai eller Silfbergs kapell, en areal
af 3,916 qvadratmil, hvaraf 0,2u vatten;
med 293 1/2 mtl, täflar Tuna pastorat i
storlek med månget suveränt
furstendöme i Tyskland, och, fastän det i
afseende på befolkningens antal, c:a 10,000,
hvaraf 6,989 i sjelfva Tuna, ännu står
efter dessa, ökas emellertid folkmängden
för hvarje år alltjemt. Omvexlande med
sjöar, åar, berg och ansenliga slätter, af
hvilka den vidsträckta rymd, som
utbreder sig kring kyrkan, inneslutes i
öster af Aspebodabergen, medan
Bispbergsklack och Solberget hägra i sydost
ät Sätersidan samt Wålberget,
Dufnäs
- och Amsbergsklack resa sig mot nordvest
åt Gagnef till, företer landet en
omvexlande, dock alltid nordisk natur, som
äfven tryckt sin stämpel på befolkningen.
Anda sedan urminnes tider har denna
socken varit bebodd och blifvit under
tidernas lopp åtskilliga gånger
förminskad med ansenliga stycken, som blifvit
lagda till de kringliggande socknarne,
Aspeboda, Gagnef, Säter och Thorsång,
hvarförutan ett af de derunder lydande
kapell-lagen, Enbacka, blifvit afsöndradt
derifrån, under benämningen Gustafs
socken, men icke desto mindre gör Stora
Tuna ännu skäl tör sitt namn och skall
städse häfda detsamma både på grund
af sitt omfång, sin befolkning, sin
förmögenhet och ekonomiska vigt och på
grund af sina minnens rätt, samt den
del, som dess inbyggare hafva i det
gemensamma fäderneslandes historia.

Första gången Tuna i Dalom
förekommer uti historien, är vid begynnelsen
af frihetskriget under Engelbrekt, hvartill
första anledningen gafs af den beryktade
bondplågaren Jösse Eriksson, konung
Erik XIII:s fogde i Westmanna och
Dalom, han. som spände »fvra bönder för
årder och åtta för plog», och som
uppfann konsten att »röka bönder». Frän
Tuna skedde första uttåget mot
bondplågaren och lyktades så, att Jösse blef
afsatt och Engelbrekt i hans ställe satt
till höfding i Dalarne. Under de följande
oroliga tiderna, då Carl Knutsson och
Erik Puke täflade med hvarandra,
likasom under konung Carls strider om
svenska kronan med konung Christian,
deltogo Tunamännen, i likhet med de öfriga
dalkarlarne, i de bardalekar, som då hörde
till ordningen för dagen. Likaledes
omtalas Tunamännens mannamod och
fosterlandskärlek under Sturarnes tider. På
Tuna hed samlades ock, sedan Gustaf
Wasa redan börjat sitt befrielsekrig, de
Dalamän, som under Peder Svensson i
Wibberboda drogo ned till Brunbäcks
färja och der i det s. k. »Pilkriget» så
illa tilltygade »Jutarne», att de, enligt
den gamla folkvisans ord:
— — togo alla till flygt
Och höllo slikt ömkeligt qväd:
| »Hin må mera dricka det porsöl de bryggt
I smedjan, vid Dalkarla städ».

Sedan Gustaf Wasa ändtligen blifvit
väld till Sveriges konung, fick han uti
Dalamännen, som under de långvariga
tiderna af oro lärt sig att bli allt mer
sjelfrådiga, lika stora vedersakare som
han i dem förut haft hjelpare och
befordrare i sina företag. Redan år 1525
föranleddes i Dalarne ett oväsende genom
biskop Sunnanväder och domprosten
Mäster Knut; men detta stillades af kon.
Gustaf sjelf vid Tuna landsting i Okt.
samma år. Allvarsammare voro de
bekanta oroligheter, som kort derefter
utbrusto genom den s. k. Daljunkaren.

Konung Gustaf ville göra Dalarne
till en »stilla och rolig landsände», ville
hos dess folk utrota den sjelfrådiga
andan och hade beslutat att för framtiden
tillintetgöra ali upprorslystnad derstädes.
Han hade nyss låtit i Uppsala påsätta
sig kronan och tågade genast efter
högtidligheternas slut derstädes, med den väl
rustade adeln och krigsfolket till
Dalarne. Från Westerås sände han bref
och bud dit upp, sägande sig vara stadd
på väg till Norge; dock skulle hau
under sin färd dit hålla landsting med
allmogen i Tuna. Till detta landsting
stämdes Dalallmogen ask-onsdagen 1528,
och lofvades äfven dem, som visste sig
brottsliga mot konungen, fri och säker
lejd till och från tinget. Allt folket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free