Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunbyholm - Tunge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Christianstads län, belägen 1 3/4 mil frun
Cimbrishamn, på en af dessa punkter,
hvilka bilda täcka oaser i denna på
naturskönheter eljest så fattiga trakt;
den är en särdeles gammal gård och
okänd är dess första grundläggare. Äldsta
egare synas varit af slägten Blå på
1400-taiet, derifrån den kom genom gifte
till Hvitfeldarne, en af Danmarks äldsta
adliga familjer, som först kallade sig
Hogeuskild, men 1420 antogo namnet
Hvitfeld. Tunbyholm såldes af Christoffer
Hvitfeld till Tyge Brahe, och sedan han
blifvit i en duell ihjelskjuten 1577 af
Ejler Bryske, köptes Tunbyholm af
brodern Owe Brahe, efter hvars död Erik
Rosencrantz blef egare; af honom
uppfördes större delen af den gamla borgen
på Tunbyholm, som sedermera innehades
samtidigt af den utmärkte och af kon.
Christian IV mycket värderade Palle
Axelsson Rosencrantz och svågern Henrik
Hvitfeld, med hvars dotter Ollegård
egendomen öfvergick i Joachim Gersdorffs
ego. Han var den förnämsta man af sin
ätt, rikets drots, præses i statskollegiet.
Efter Roskilder-freden såldes Tunbyholm
jemte andra gods till danska kungen,
hvarefter de tillföllo svenska kronan
såsom ett af Bornholms vederlagsgods, och
bortförlänades till en böljan åt förtjente
svenska officerare, bland hvilka må
nämnas Hans Christoffer Kock von
Crimstein † här 1690, och öfverläts
Tunby-holm åt innehafvaren med eganderätt
mot utgörande af 3 ryttare på 1 1/2 mtl. —
Ar 1726 sålde ryttm. Joh. Docke gärdens
tillagda rustning till general-majoren
Andreas Koskull, som omkring 1730
sålde Tunbyholm till dåvarande kapteu
Gustaf Abraham Piper, och två år derefter
uppbyggdes af honom boningshuset,
medan borgen var då alldeles förfallen.
Ar 1740 öfverlemnade Piper gården till
öfverkommissarien Bernhard Reinhold v.
Hauswolff, och år 1754 d. 1 Maj sålde
kammarherren Esbjörn Reuterholm, eller
som det heter i köpebrefvet
»transporterade han eganderättigheten af
kungsgården Tunbyholms krono-säteris
rust-håll» samt år 1748 skatteköpta hemman
i Tunbv och Listarum till fröken
Gustafva Hamilton, gift med »den för klok
förvaltning och ädel hushållning» så
värdigt berömde ryttm. Chr. de Delwig.
Arfvingarne sålde 1809 Tunbyholms säteri
samt hemmanen Månstorp, Snugga,
Pinneboda, Skräppeboda, Tunby och
Listarum för 50,000 rdr bko sp., men det
bortbyttes redan 1816 mot St. Herrestad
med en mellangift uf 133,333 rdr 12
sk. rgs. Den 29 Sept. 1818 köptes
gården från krigsrådet Palm af
kommersrådet Jöns Petter Hemberg för 66,666
rdr 32 sk. bko; med dennes dotter
ärfdes 3/4 af generalkonsuln i Helsingör
Fr. A. Everlöf, som äfven tillåste sig
öfriga 1/4 för 22,222 rdr 16 sk. och
skatteköpte 1855 Tunbyholm, 1 mtl,
jemte andra hemman. Följande året
köpte proprietär Pedersen egendomen,
och sålde den åter 1861 till inspektor
C. Carlsen från Slesvig och v. pastorn,
mag. C. E. Trägårdh för 190,000 rdr.
— På 1690-talet hörde till Tunbyholm
26Vs veckodagshemman, 42 uts. hemman.
För närvarande utgöres gärden af 1 mtl
säteri, krono-skatte rusth. Tunby, 1 9/l6
mtl; arealen är cirka 1,500 tld, hvaraf
400 åker, 300 äng, 7 à 800 skog;
härtill höra mejeri, såg- och mjölqvarn, dålig
jagt men godt fiske. Rustningen till
skånska dragon-regementet är 4 hela n:r
och 1 vakant.
Hufvudbyggnaden, med 2 våningar,
gaflar i norr och söder, är 53 1/2 alnar
lång, 16 1/3 alnar bred samt 16 alnar hög;
I den har tjocka murar af en slags hård
skiffersten, lågt kroppåstak. Huset är
gulmäladt med hvitmålade lister och
j pilastrar. Söder om ladugården på
Borgholmen, förenad med fasta landet medelst
! en kafvelbro, ligger trädgården. — Mellan
gården och Tunby by finnas ruiner efter
ett kapell med muradt grafchor.
Tunge, fordom Tungunes, ett härad
i Bohus län, gränsande i söder till
Saltsjön, der det bildar den betydliga halfön
Tungenäset, som omgifves af
Gullmar-fjordens båda vikar, Färlöfskilen och
Saltkälleviken; för öfrigt utgöras dess
gränser i norr af Bullarens, i vester af
Qville, Sotenäs och Stångenäs, i söder
af Lane och i öster af Sörbygdens
härader samt Walbo härad på Dalsland;
det innefattar pastoratet Foss på en areal
af 2,288 qvadratmil land och 0.107 vatten,
med 149 1/2 mtl, bebodda 1840 af 7,217,
1855 af 7,948 och 1863 af 7,807
personer. I bevillning för egendom, inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
