- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
131

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunnarp - Tuppen - Turinge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sjö, är väl bebygdt med en tvåvånings
manbyggnad och två utgående flyglar,
samt derjemte rymliga flygelbyggnader,
omgifna af lummiga kastanier och almar,
med vackert läge på en höjd utmed den
1 1/4 mil långa sjön V. Läijern, som är
lånegräns mellan Östergötland och
Småland. Tunarps säteri tillhörde under
sednare hälften af 1600-talet ända till år
1785 grefliga Mörnerska slägten, och
försåldes sistn. år till dåvarande öfversten
i amiralitet M. von Krusenstjerna och
gick sedau år 1836 dels i arf dels
genom lösen till dess nuvarande egare,
öfversten och ridd. af kongl, svärdsorden
Carl Fr. Printzensköld, som bivistat 1813
och 14 års fälttåg.[1]

Underlydande gods utgöres af 2 mtl
ber. säteri Bubbarp, 1/8 rå och rör, 1 mtl
fr., 1 mtl sk. inom samma socken, 2 1/2 mtl
fr. inom Westra Ryds socken af Linköpings
län samt 1/4 fr., 1/4 säteri-ladugård och 3/16
sk. i Askeryds socken inom Jönköpings
län, 1/4 mtl frälse inom Ekesjö socken
i sistnämnda län, summa lO 5/16 mtl.
Vid 3 hemman Tunnarp i sambruk med
ett hemman Oplunda utgör årliga utsädet
18 à 20 t:r råg; skogstillgången är ymnig
och god på Smålands-hemmanen,
deremot äro på Östgötasidan särdeles vackra
goda äugar bevuxna med stora ekar och
andra löfträd.

Tuppen, Tupen (förr Bemersberg,
efter 1805 års och Bennersberg efter
1825 års jordebok), ett och 1/2 mantal
frälse-säteri uti Skuttunge socken
af Bälings härad och Uppsala län, är köpt
från kronan af grefve Axel Oxenstierna,
tillhörde sedan hofrådet Daniel Behm,
adlad Behmer, som varit handledare för
en af rikskanslerens söner, och
öfverstelöjtnanten J. H. Behmer, † 1697;
tillhörde Uppsala akademi 17-41; har
åtminstone sedan 1805 hört till
Klippinge-bergs gods (se art. Skuttunge). Säteriet
Tuppen taxerades år 1863 till 18,000
rdr rmt.

Turinge, Thuringe, Torunge omkring
år 1314, socken uti Öknebo härad af
Stockholms län, 4 5/8 mil v. s. v. från
Stockholm, 3 3/4 från Strengnäs, 1 1/8 mil
från adressorten Södertelge, mellan
Sundsörsviken och Mariefreds- eller
Gripsholmsfjärden i norr, Wårdinge och
Öfver-Järna socknar i söder, har en areal af
121,150 qvadratref (eller 21,634 tid),
hvaraf 3,009 tid vatten, andelarne af
Mälaren dock ej inberäknade. Socknen
sluttar mot nämnda sjö; dess sydliga
delar bestå af föga högländta berg- och
skogsmarker kring stora vattendrag;
mellersta och nordvestra delarne utgöras af
en jemnare, småkullig och bördig bygd.
Sjöarne Södra och Norra Yngen, med
mänga öar, sund och näs bilda en båge
vid södra gränserna samt utfalla ät norr
genom Stora och Lilla Turingen i
Mälaren. Vidare finnas Långsjön,
Wallingen, Ånstasjön eller Lilla Måsnaren,
Malmsjön och Stora Rösjön. Radande
jordmån, dels lera, dels svartmylla, dels
jäsjord och sand; skogen mestadels
hjelplig. Näringar äro åker- och ängsbruk,
skogsbruk och något fiske, samt
bergs-och manufaktur-rörelse. Tax.-värdet ar
1,371,000 rdr rmt. — Folkmängden
1,690 (år 1865). — Socknen utgör
ensamt ett konsistorielt pastorat af 3:dje
klassen inom Strengnäs stift. Kyrkan
gammal, prydes af fältmarskalken grefve
Dahlbergs grafchor och ett epithaphium
öfver skalden Strandhjelms son. Bland
kyrkoherdar förtjenar Johan Palmberg
(† 1691) ihågkommas, såsom utgifvare
af den (utom Arvid Månssons örtabok)
första handbok i Svenska floran, hvars
närmaste efterföljare, först efter 60 år,
blef Linnés Flora Svecica. Denne store
mästare inhemtade sin första kunskap i
Palmbergs arbete. — Socknen har
sparbank, fast folkskola och Winklerska
slöjdskolan, grundad på enskild donation.
Minnen från forntiden utgöras af högar
och stensättningar, runstenar, lemningar
efter borgar; gården Tingstaden, till
hvilken torde hänföras hvad en handling
af 1406 har om placitum Ingcasom. —
Här märkas af gårdar och verk:
Nyqvarns jernverk och pappersbruk;
frälse-säterierna Sundsör, Stensütra, Ströpsta
eller Nyble, Widbynäs och Ånstå. —
Gårdarne Berga, Marsta, Mörby (med
underl. 2 1/8 frälse, areal 1,579 tunnl.),
Söderby, Widby, Wärsta. Kungsbro,
1 mtl krono, är prestgård.


[1] Tham uppgifver säteriet i början på
1700-talet hafva kommit i lagman C. Bromans
häuder och förblifvit inom hans slägt intill
år 1825.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free