- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
133

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tveta - Tveta fjerding - Tveta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om Jönköping till en längd af något
öfver 2 mil höra hit. Begränsadt i
nordvest af Westergötland (endast 1 mils
gräns), i norr af Wettern och Wista
härad, i nordost och öster af N. och S.
Wedbo, i söder af Westra och Östbo,
samt i vester af Mo, upptager detta
härad den högst belägna delen af Smålands
bergsplatå, en god del af det egentliga
Tabergs förgreningar, men med hufvudsaklig
sluttning mot norr, hvarföre detta
härad till större delen tillhör Wetterns
vattenområde, och endast i sydvestligaste
hörnet samt genom några sjöar på södra
gränsen lemnar tillflöde åt Emån, Hoksån
och Nissan, hvaremot östra delen tillhör
Svartåns flodområde. Längst i sydvest
utbreder sig Tabergs bergslag, och
härifrån går en bergssträcka mot öster, till
större delen följande häradets södra gräns.
Straxt sydost om Taberg upprinner
Tabergsån ur Löfsjön. På vestra gränsen
utsträcker sig den stora Dummemosse,
på sitt ställe beskrifven. Husqvarnaån,
som rinner i Westra härad och utfaller
i Wettern, sedan den kort förut, inklämd
i en trång klippbädd med pittoreska
omgifningar bildat de till ortens
märkvärdigheter räknade vackra vattenfallen vid
Husqvarna gevärsfaktori. Den östligare
och mindre delen af häradet uppfylles
af de stora sjöarne Nätaren eller
Nättern, Yllen m. fl., samt deras tillflöden,
hvilka slutligen från Yllen afflyta på
nordostliga gränsen och bilda Svartån.
Häradet, som omfattar en stad, Jönköping,
15 hela samt delar af 4 socknar
(se tabellen till Jönköpings län), inneh.
på en yta af 204,304 tld 438 1/8 mtl,
hvaraf 201 73/144 sk., 45 143/144 kr. och 179 1/2
fr., beboddes år 1805 af 12,048, och
1865 af 17,175 personer. Inom häradet
funnos år 1862: 8 fasta och lika många
flyttande folkskolor samt 19 småskolor,
sockenbibliothek i 12 socknar. Det utgör
tillika med Jönköpings stad ett särskilt
kontrakt af Wexiö stift samt med Wista
och Mo Jönköpings läns 1:sta fögderi,
med tingsställe vid Ingaryd i Rogberga
socken.

En sägen förtäljer rörande häradets
uppkomst och namn, att en rik borgare, med
namnet Jonas, i köpingen vid Wetterns södra strand,
skall på konungens uppmaning att utbedja sig
en skänk, begärt så mycket skog, som han
kunde »tveta» in på en dag; detta beviljades
honom, hvarpå han högg en »tvet» eller spån»
ur det ena trädet efter det andra, svängande
djupt in i landet ända dit, der Dummsån faller
i Wettern. Det härad han så intvetat kallades
Tveta och köpingen fick namnet Jonaköping
efter honom. (Se Tveta socken i Kalmar län).

Häradets sigill har såsom minne häraf
3 tvetar eller spån.

Tveta fjerding, så kallas de 5 7/8
mtl, som i borgerligt hänseende föras
till Furuby socken af Konga härad, men
i kyrkligt till Gårdsby socken af
Norrvidinge härad.

Tveta, socken uti Aspelands härad
af Kalmar län, 4 mil söder från
Wimmerby, angränsas af socknarne Wirserum,
Gottfridsdal och Mörlunda, samt innefattar
på en areal af 16,061 tld eller 89,940
qvadratref, deraf 0,036 qvadratmil vatten,
15 1/2 mtl, hvaraf 10 1/4 skatte, 1/2 krono,
4 3/4 frälse. Socknen genomflytes af
Emm-ån, i hvars grannskap marken är
slät, men i öfriga delen bergig, och har
sand till jordmån; beboddes 1863 af c:a
1,120 inbyggare, ett antal, som ökats
på 50 år med 500. Taxeringsvärdet
nämnda år var 521,950 rdr rmt.
Roteringen utgör 7 man. — Socknen är
annex till Mörlunda pastorat; sockenvägen
utgör 3/10 mil. Uti Tveta kyrka
skall man funnit på 1700-talet en
gammal bok, skrifven på pergament med
runska bokstäfver, innehållande en
berättelse om Odens källa öster om kyrkan,
hvilket gifvit Crœlius anledning till
den förmodan, att här varit ett urgammalt
samlingsställe, helgadt Zeut Atin
eller Teutates, Tyskarnes Oden, samt af
honom till en början fått namnet Zeuta
(ett Guds hus), hvilket lätteligen kunnat
förbytas till Teuta och Tveta. Om ortens
fordna ryktbarhet vittnar dessutom äfven
en på Åkerö egor varande stor kulle, kallad
Kungshög. — Af gårdar märkas: det af en
Gisle Petersson före sin pilgrimsfärd till
Jerusalem åt munkarne i Nydala testamenterade
Mehratorp, nuvarande Torp, af
3/4 skatte och 1/2 frälse, med pottaskebruk,
sotn äfven finnas vid Odensås och
Sinnerstad; — Åby gård, af 3/4 skatte och 1/4
frälse, med såg; — Kantabo, 1/2 frälse,
med 3 sågar och ångbränneri. — Blomsholms
färgeri; — 1/2 mtl Götheruda är
sergeant-boställe. — Byar äro Tveta af
1/2 frälse, 1/2 skatte, Torsebo, Aflingebo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free