Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Tygelsjö.
Tygelsjö.
1855 betaltes inom pastoratet vanligtvis
mellan 300 à 350 rdr rmt för tunnlandet,
då fråga är om större hemmansdelar;
men för mindre jordbitar betingas vida
högre pris. Rörande hemmansklyfningen
hänvisas till annex-socknens beskrifning.
Trädgårdsskötseln börjar alltmer att vinna
intresse; vid hvarje hemman linnes en
större eller mindre trädgård. Vid
Tygelsjö prestgård är en större välskött
trädgård, der man har särdeles stora
valnötsträd, spalierade mullbärsträd och
persikor, som bära årlig frukt.
Derjemte har pastorn försett trädgården med
många vackra utländska träd och buskar.
Afveu hos eu och annan bonde äro
anläggningar gjorda i nyare stil, med
gräsplaner, sandgångar m. in. Till och med
vindrufvor, både gröna och bruna, finnas
och mogna utan drifning. Särskildt
nämnes ock en trädgård i engelsk stil, med
åtskilliga utländska träd och
blomsterbuskar, anlagd af en hemmansåbo i
Klagstorp. Bär, grönsaker och växter
för kökets behof odlas vid hvarje liten
lägenhet. Biskötsel drifves endast för
egna behofvet. Ingen humleplantering
finnes. Bränslet, som fordom nästan
uteslutande bestod af torf, hvilken
hem-tades från trakten af Svedahla, utgöres
nu förnämligast af stenkol från Malmö
samt ved från Skabersjö och
Lindholmens gods, derifrån äfven skogseffekter
till redskapsvirke och byggnader hemtas.
Ylle- och linneväfnader tillverkas för eget
behof. Af verk finnes endast en
tull-mjölqvarn, uppförd år 1736.
Afsätt-ningsorten lör socknens produkter är
Malmö, och antogos desamma 1855 upp
gå till c:a 2,000 rdr rgs pr helt mtl.
Tygelsjö och Klagstorp hafva från
uråldriga tider utgjort ett pastorat, som
nu är regalt af l:sta klassen, med tax.
550, och tillhörande Oxie kontrakt af
Lunds stift. Pastors-bostället utgöres af
egendomen JVs 41 Tygelsjö, ett helt mtl,
med en egorymd af l00{/4 tid.
Sock-narne lyda under Oxie, Skytts och
Wera-menhögs häraders domsaga; tingsstället
är Klörup, omkr. l/2 mil frän Tygelsjö.
Kyrkan, som antages vara från 13:de
och 14.de århundradena, är
ursprungligen uppförd i rundbågsstil med
fyrkantigt torn och räta trappformiga gaflar.
Med undantag af tornet, der ännu gamla
skottgluggarne finnas qvar, samt
chor-gafveln, har kyrkan 1823—35 undergått
fullkomlig ombyggnad. Vid dessa
kostsamma byggnadsföretag, utförda enligt
öfverintendents-embetets ritning, gjordes
intet afseende på kyrkans ursprungliga
byggnadsstil, utan vittnar tillbyggnaden
så väl om smaklöshet som mindre insigt
! i byggnadskonst. Sjelfva hvalfven äro
så illa uppförda, att de hafva betydliga
sprickor och hota att instörta, så vida
de icke ånyo ombyggas. Då professor
Brunius omtalar, huru
öfverintendents-embetet tillåtit okunniga byggmästare
bortfuska våra skånska kyrkor, anförer
han såsom exempel alltid i främsta
rummet Tygelsjö kyrka. Predikstolen är
förfärdigad 1595 i den s. k.
renaissance-i stilen och har afbildningar i trä af de
fyra evangelisterna. Altaret är i samma
stil. I kyrkan förvaras en gammal
dopfunt af sten, en grafsten Öfver den
ärlige, velart oc Yilfornemme månd Erik
Christensen fordum Heritsfoget her i
Oxie hæret. Den förste kyrkoherde,
som nämnes, är Johannes Nikolai år
1562. Bland pastoratets 15
kyrkoherdar må vidare nämnas: Peder Lauritson
år 1591, om hvars nit och arbetsamhet
som kyrkoherde vittna både minnen i
kyrkorna och efterlemnade skrifter, såsom
hans Catechismus: »En sand enfoldig oc
: ordentlig Förklaring offuer Catechismum,
som vor Trois oc Saligbeds lärdoms
fäste Grunduol.» Johan Nils Lundæus,
| som tillträdde år 1776 och dog 1789,
blef af . folket kallad »en sträng prest»,
troligen för sitt nit om ungdomens
undervisning. Af efterträdaren Nils
Christoffer Holst, † 1815. ombyggdes
prestgården åren 1791—92 samt anlades
den nuvarande stora och prydliga
trädgården o. s. v. Efter mag. Jacob Berndt
Kallenberg, död 1849, anlade hela
församlingen sorgdrägt, tillkännagifvande
dermed den allmänna sorgen.
Nuvarande kyrkoherden (sedan 1851), mag.
Johan Ernst Rietz, är ledamot af
utländska lärda samfund; af hans många
utgifna arbeten må nämnas: »Skånska
skolväsendets historia»; »Geografiens och
! Geografiska upptäckternas hist.»;
»Scri-ptores Suecici medii ævi» m. fl.
Fornlemningarne utgöras af ättehögar,
| der man funnit menniskoskeletter, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
