- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
162

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102

lildarp.

Uihleholmsrerkeii.

härad och Jönköpings län, se art. Östanå
säteri i samma socken.

TJddarp, ett mtl berustadt säteri uti
Skepparslöfs socken af Gerds härad och
Christianstads län, 3/4 mil från
Christianstad, med en egorymd af 915 tid, deraf
140 tid skog, 10 tid furu plantering. 30
tid torfmosse samt 5 tid trädgård och
park; under gården lyda 3 åbohemman
och 23 torp; tax.värdet är 75,000 rdr
rmt; egare ryttm. grefve C. W. Diicker,
som brukar under gården mtl i JVf 19
Skepparslöf.

Uddeboö, egendom uti Estuna
socken, Lyhundra härad och Stockholms
län, belägen vid Gillfjärden, 3/4 mil från
Norrtelje, utgöres af 23/4 mtl berustadt,
l/4 mtl frälse-säteri med underlydande
7/g frälse och l/2 skatte; härtill höra
äfven qvarn, såg och tegelbruk.
Uddeboö har bestått egentligen af 2 mantal
gammalt frälse, som 1692 blifvit
gemensamt med ett helt frälsehemman
Engs-byhle inom Bro socken skattlagda till
3 mtl. deraf nuvarande frälse-säteri
utbyttes från kronan af fru Ebba Soop.
— Först kända egaren till hemmanet.
Uddeboö är, på slutet af 1500-talet,
riksrådet Ulf Bååt, med hvars dotter,
Brita Ulfsdotter (Snakenborg), Brita på
ön kallad, det kom till
öfverste-befall-ningsmaunen Erie Nilsson Cruus samt
Lars Åkeson Soop och med den
sednares dotter till landshöfdingen Bengt
Kade; det förblef inom sistnämnda slägt
till år 1706, då det genom köp tillföll
öfverste-löjtu. Johan Albrecht
Gripenberg, † 1773. Uddeboö synes äfven
jemte andra Cruuseslägten tillhöriga gods,
såsom förverkade genom Anna Cruus’
flykt till Polen med prinsessan Anna,
hafva blifvit donerade till Anders Grip.
Bland sednaste tidens egare nämnas på
1790-talet friherre Wrede, 1849 en fru
Westbaum och 1863 baron C. A.
Hermelin. Berustade säteriet uppgafs 1818
hafva ringa skog, vackert manhus af trä,
stor trädgård med drifhus; hela godset
taxerades 1863 till 59,800 rdr.

Uddeholm, egendom uti Surteby
socken af Marks härad och Elfsborgs län,
belägen 5l/2 mil från Göteborg, 4l/2
mil från Warberg, 3 mil från
Kongs-backa, bestod 1863 af mtl i
sambruk med l/4 rt|tl rusthåll Tofta; ego-

rvmden var 214 tid inegor och 484 tid

o

afrösningsjord, samt tax.värdet 50,000
rdr rmt utom för l/4 mtl i Foutskäls
socken. Egare hr Fr. Carlberg.

Uddeholmsverken uti Elfdalen af
[ Carlstads län, voro till sin första
begynnelse endast bestående af 2:ne
stång-jernshamrar och en masugn, hvilka verk
uppfördes år 1669 af Johan Gustaf
Carlström vid ett vattenfall i Ufån, V4 mil
norr om gården Uddeholm, då tillhörig
ryttm. Harald Posse. Sedan egendomen
på 1720-talet öfvergått till Bengt Gustaf
Geijer, började tidpunkten för den
egentliga uppkomsten af jernverksrörelsen;
ödeliggande grufvor upptogos,
Tranebergs, nu mer Llleshytte masugn,
Geijers-holras och Gustafsfors bruk anlades,
Uddeholms- och Mokärns-hyttoma
ombyggdes, och slutligen grundlade han fore sin
död 1746, nuv. Uddeholms egendom
genom testamentarisk förordning, att arfv.
ej fingo dela fastigheten. Vid stiftarens
död uppgick årliga jerntillverkningen till
4,000 skté; odlingarne ansågos lemna
utrymme för 400 t:rs utsäde och
folkmängden uppgå till 2,000 personer. Då
disponentskapet öfvertogs år 1830 af
brukspatronen, sedermera statsrådet J.
Wærn, hade tillverkningen uppgått till
7,000 skU och steg ytterligare under
hans tid, då 4 nya jernbruk anlades,
till 22,000 sktt, hvarjemte
trävarurörelsen bildades; äfven jernväg anlades förbi
det största vattenfallet i Klarelfven, en
segelbar kanal af ’/2 mils längd gräfdes,
lastageplats vid Sko»hall inrättades. Är
1863 bestod denna nu mer största
bolagsegendom af 4 masugnar, 9
stång-jernsbruk, såg och en landtegendom af
40|iJl mtl, med en areal af 200,000 tid
och en folkmängd af c:a 10,000
personer. Verken äro, utom förut anförda:
Lovisebergs, Föskefors, Stjernfors,
Uf-vanå, Munkfors, Ilalgå i Edshäratls
socken, Wärå i Ny socken, Femtå och
Lickanå i Dalby socken, Tabergs
grufve-fält i Fernebo härad, Mokärns-,
Uddeholms-, Ulles- och Sunneviohyttorna.
Ärliga tillverkningen uppgår till omkring
150,000 centner tackjern och gjutgods,
135,000 centner stång- och ämnesjern,
25,000 centner stål, 5,200 centner
manufaktur* och 2,854 centner diverse
smide; vid sågen afverkas 27,000 tolf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free