Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Uddevalla.
Uddevalla.
följd af inskriften i stadens gamla sigill:
»Oddeval Bevens Insegel 1622», dragit
den slutsats, att det betyder valen eller
vårdkasen på udden vid Bäfvenså,
hvilken val då skulle legat på en klippa,
der nu lemningar efter Uddevalla skans
finnas. Första gången Uddevalla
nämnes är i kon. Hans’ stadfästelse af år
1491 på dess förut egande privilegier.
Staden var fortfarande under danskt
(norskt) herravälde till år 1523, då den
kom i Gustaf Ls våld, der den förblef
till år 1532. Återkommen i danska
händer, växte dess välmåga betydligt
genom utvidgade privilegier och det rika
sillfisket, tilldess svenska landshöfdingen
Olof Stake under kriget 1644 afbrände
staden. Sedan år 1658 har staden
oafbrutet varit svensk besittning; men kon.
Carl X, som ifrade för Göteborgs och
Marstrands uppkomst, fråntog densamma
dess stapelrätt, hvilken dock återficks
, 1674. Under den följande s. k.
Gvl-deulöwsfejden framträngde Gyldenlöw år
1276 med 12,000 norrmän till
Uddevalla, slog svenskarne och eröfrade
skansen. Följande året, den 29 Aug.,
inträffade den för svenska vapnen så sorgliga
fäktningen vid Uddevalla, då M. G. de
la Gardies armé tog till flykten för den
underlägsna fienden, lemnande hela sitt
artilleri, tross m. ra. Ar 1679
belägrade svenskarne under 6 veckors tid
Uddevalla skans och aftvådde genom sin
tapperhet i flera fäktningar skammen af
det förra nederlaget, tilldess freden i
Lund gjorde slut på fiendtligheterna, och
Uddevalla utrymdes af norrmännen.
Genom lidanden under kriget hindrades
naturligtvis stadens uppkomst, och
dertill lade en eldsvåda 1699 två
tredjedelar af staden i aska. Äfven under
Carl XILs krig hade staden många
vedervärdigheter att utstå, ehuru fienden
aldrig nådde fram till Uddevalla. Vid
»den stora reträtten» under llehnskiöld
efter kung Carls död vidtog man bland
andra med skäl klandrade åtgärder
äfven den att rasera Uddevalla skans samt
vräka dess kanoner och ammunition i
sjön. Efter en ny stor eldsvåda 1738
inträdde Uddevallas blomstringsperiod;
välmåga och rörelse tilltogo, och
stadens inbyggare utgjorde öfver 4,000
personer. Med 19:de århundradets bör-
jan inträdde åter en tillbakagåendets
period; Trollhätte slussar anlades, och
härigenom fick Göteborg en god del af
Uddevallas exportrörelse; år 1806 lade
en eldsvåda hela staden i aska, och
slutligen utsinade stadens förnämsta
hjelp-källa, sillfisket. Under de sednaste
årtiondena har dock Uddevalla, likasom
flertalet af Sveriges ej alltför små städer,
tämligen gått framåt, särdeles genom
landthandeln med Bohuslän och en del
af Dalsland, och ej utan skäl kan
densamma för sin framtid fästa ej ringa
förhoppningar vid den jernväg, som inom
kort kommer att förbinda staden med
Wenern, vestra stambanan och de inre
delarne af Westergötland. De förnämsta
utförselvarorna äro spannmål, trävaror
och jern; deremot införas bomull,
råsocker, sill, salt, stenkol. De
haudlan-des antal uppgår till omkr. 70,
handt-verkarnes till omkring 76, utom s. k.
sjelfförsörjare. Tulluppbörden, som 1855
steg till 59,739 rdr, sjönk 3 år derefter
till 12,817 rdr, men steg åter 1862 till
56,976 rdr och uppgick följande år till
endast 28,232 rdr rmt. Staden, med
en god och säker hamn, hvars inlopp
är 10 fot djupt, har 1 ångfartyg och 10
segelfartyg, med omkring 788 läster.
Vid innevarande riksdag 1865 är
beviljadt ett anslag af 79,000 rdr till
hamnens utvidgande och fördjupning.
Det nuvarande Uddevalla, som
innehar 12:te rummet vid riksdagarna och
är den första i 3:dje klassen samt varit
på förslag vid de ofta återkommande
projekterna om Göteborgs läns delning
att blifva residensstad, med öfver 4,950
invånare, intager en stadsplan af 51 tid
28 kpl, med 538 hus och tomter, eller,
enligt 1856—60 års femårsberättelse,
endast 308, med ett fastighetsvärde af
2,590,110 rdr rmt; tillhörande
jordegendom intager en areal af 5,417 tid
15 kpl, deraf 1,376 tid 8 kpl. tomter
och trädgårdar, åker, äng m. m. Staden,
som genomflytes af Rise- eller Bäfveån
(efter socknen, der staden ligger),
genomskäres på längden af 13 gator och
på bredden af 7, är vackert och
regu-liert byggd, med flera ganska ståtliga
stenhus; för öfrigt är invånarnes trefnad
befrämjad genom belysning af gas,
gatornas och kajmurarnas omläggning samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
