Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
180
I iråka.
lliilin.
kontor, apothek, tingshus, telegraf, en
pædagogi sedan 1597, folk- och
söndagsskola, egen lakare samt en extra
provincialläkare. Stadens skattebidrag
samt kommunala utskylder och
tjeust-barheter uppgå till ungefär 10,000 rdr
rmt, hvaraf fattigvården ensamt medtager
3,000 rdr. Fastighetsvärdet upptogs i
1863 års bevillning till 533,000 rdr,
hvaraf 120,100 rdr för jordbrukets. Ar
1780 hade staden 81 hus med 600 inb.
Sedan år 1810 har folkmängden ökats med
ett antal af 500 och utgör nu c:a 1,390
(i Eckles.-matr. 1866 uppgifves 1,252),
hvaraf dock säkerligen hälften hafva sina
hem på omkringliggande landsbygd. —
Staden anses hafva under namn af
Bogesund (möjligen härledt af bok och
sund) funnits långt tillbaka in i
heden-domen, men förekommer i skriftliga
handlingar först år 1306, då den omnämnes
i fejderna mellan konung Birger
Månsson af ’Folkungarne och hans bröder,
sedan vann den eu sorglig ryktbarhet
genom Sten Sture den yngres strid med
Danskarne (se härom under art.
Mar-bäck, rörande gården Skottek); var
sedermera jemte flera egendomar grefskap
för riksrådet Gustaf Johausson Boos och
hans efterkommande tills 1624, då det
tillföll kronan, men blef snart åter
grefskap åt riksrådet Stenbock, indrogs
vid 16«0 års reduktion. — Bogesund
utgjorde fordora ett särskildt pastorat
intill år 1682, då det förenades med
Tiramelhed, och utgör nu med denna
samt Brunn och Wists socknar ett
regalt pastorat af 2:dra klassen inom Skara
stift. I stadens omgifning ligga
län-derierna Fredriksberg, Brunnsbo,
Svens-holm, Skansen och Kullen.
Ulrika, socken uti Linköpings län,
omfattande på 1’/2 mils längd och 11/4
mils bredd, en areal af 1,052 qvadr.mil,
deraf 0,o58 vatten (enligt Hahr, 1,036
enligt Tham, 2’/4 qvadratmil enligt
uppgift fråu orten), med l0’/4 mantal;
häraf höra U,434 qvadratmil, på 4 mtl,
till Walkebo, 714 inb., 0,267 qvadr.mil
ined 7lA> ratl till Wifolka, 0,35i qv.mil
raed 33/4 mtl ti’1 Kinds härad, 446
inbyggare; hela socknens folkmängd c:a
1,490. Socknen, belägen på den
landt-höjd, som skiljer sjön Sommen med
omgifvande Ydre och Kinds härader från
det gamla egentliga Östergötland, består
af vidsträckta skogsmarker, genomstrukua
af åtskilliga bergåsar, hvarimellau dels
hedar, dels träsk, dels mer och mindre
trånga dalar med små vattendrag.
Klimatet är, till följd af det höga laget c:a
600 fot öfver hafvet och de många
vat-tensamlingarue, ganska hårdt, med
nattfroster ända raot raidsommar.
Mineralkälla linnes nära prestgårdeu.
Jordmånen dels bördig svartmylla i dalarne,
dels dungjord, sand- och örjord; åkern,
i allmänhet med ringa utrvrame, ängen
liten och mager, betet vidsträckt, skogen
tillräcklig; Ycke kronopark i Walkebo
hårad om 3925/ir tid hör hit.
Näringar äro åkerbruk, boskapsskötsel och
bränvinsbränning, samt skogsbruk; något
tiske i Dregen. Fråu år 1846 till 1853
hade härifrån till Amerika utflyttat l/jo
af hela folkmängden. — Socknen,
uppkallad etter drottning Ulrika Eleonora,
är bildad 1736 af afsöndrade delar från
Nykils, Gammalkils, Hargs, Malexander
samt Kisa socknar, pä inbyggarnes
begäran, såsom alltför långt boeude från
sina gamla kyrkor. Den nya kyrkan,
af trä, belägen i Walkebo härad, invid
gränsen mot Kinds härad, 31 4 mil fråu
Linköping, är byggd ä Amnebo
(Amuu-debo) egor, har altarskåp raed vackert
draperi och snidarbete. Socknen,
utgörande ensamt ett kons. pastorat inom
Linköpings stift, har en mängd kassor,
fattig- och sockenmagasiner samt
donationer. Socknens fasta folkskola, stiftad
1847, besökes af 150 barn, som
undervisas af en oexaminerad lärare; 4
småskolor ansågos 1862 vara af behofvet.
Enda fornminnet är ett 7 alnar högt
stenblock, hvilande på några små
understenar på ett berg vid Em te falls qvarn
i en särdeles vild och ödslig trakt. Pä
1600 talet lydde nästan alla gårdar
under adeln, nu egas de flesta af bönder;
hemmanen äro till mantalet ringa, till
vidden betydliga, skiftade i många
delar; så t. ex. ha å l/-> hemman
Eksjö-hult 200 personer sin nödtorftiga
bergning. Intet säteri finnes. Af hemman
i Walkebo härad må nämnas: l/2 mtl
Ycke, prestgård; l/2 mtl frälse Bäck
lyder under Lagerlunda; Amundebo,
Jordeberg, Smedstorp äro af skattenatur,
Källstorp, Haneberg, af frälse. — 1 Kinds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
