Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Iriksbcrg.
IIriksilai.
181
harad: 1 mtl Emtefall, l mtl riisthåll
Kutebo, med tnllsåg; l/4 frälse
Lindesfall, största gärden; Kärr, Norgöl,
Pa-torp, Säfsjömàla, Walvik och Wiprödsle
äro frälse. I Vifolka härad: Stora och
Lilla Farsbo, Görslegöl, Gödslegöl (i
jordeboken), Kalkegryt, Pickedal, alla
fräls3; Grytfall, l/-> mtl skatte. — Adr.:
Linköping.
Ulriksberg, ett gods i Längbro
socken af Örebro härad och län, beläget
5/8 mil n. o. från Örebro, :V,ß mil trän
Hjelmaren, består af 3 mtl fr.; det har
såsom kr.-sk. pä 1600-talet tillhört slägten
Bååt, indrogs sedermera vid reduktionen
till kronan, anslogs derefter till landsh.
i Örebro, men har åter blifvit utlöst
från kronan, blifvit frälse och lyder nu
under Myrö säteri i ßingkarleby.
Uiriksberg, egendom i Thoresunds
socken, Selebo härad of Nyköpings län,
11/8 mil från Mariefred, nära sjön
Maren, består af 1 mtl skatte Ulriksberg,
var förr under namnet Krågsta
läns-mansgård; egdes på 1720-talet af en
Hackersköld, på 1830-talet af en
handlande Eriksson, som nedlade icke
obetydliga kostnader på nyodlingar och
nybyggnader, på 1850-talet jemte^ underl.
2l/4 mautal af dennes enka. Ar 1863
uppgafs såsom egare kongl, sekreteraren
F. W. I. Lilliestråle.
Ulriksberg, masugn uti Säfsnäs
socken, Wester-Dalarnes fögderi af Stora
Kopparbergs län, belägen på gränsen
mot Grangärde socken, är anlagd af
Sebastian Grave jemte Fredriksbergs och
Annæfors jernverk, som äro grundade
på kolningsfrihet af 2,444:{/7 stafrum
eller 1,833’A» stigar i rekognitionsskogar
af c:a 4l 2 hemmans kolareåboer, samt
egas af intressenter, hvaraf lagm. Kristian
Sundii arfvingar ega största andelen:
}-l)^:delar. Medeltillverkningen under
åren 1859—61 uppgifves till 30,205
centner tackjern och 1,039 centn.
gjutgods af Bybergs och Grängesbergs malm,
smidesstärapeln är U. B. Ulriksbergs
landtegendom taxeras till 15,750 rdr
rmt. Till gården hörer trädgård, der
redan på 1740-talet funnos många
fruktträd. Folkmängden vid masugnen och
underlydande kolarehemman af c:a 1 mtl
är 300. (Se vidare art. Annæfors och
Fredriksberg).
Ulriksdal. Kungsgård och kongl,
lustslott i Solna socken, Danderyds skeppslag
och Stockholms län, omkring 1 ., mil
norr från hufvudstaden, vid stranden af
den vackra Edsviken. Slottet är
uppfördt är 1642 pä Nedra och Öfra
Jä|fvas egor af fältherren Jakob de la
Gardie och godset kallades Jakobsdal, under
hvilken artikel vi ordat något om dess
första öden. Sonen, Magnus Gabriel
de la Gardie, som dervid uppgafs ha
1653 bortskänkt eller rättare bortbytt
stället till drottning Christina, skall dock,
år 1669, såldt Jakobsdal till Carl X
Gustafs gemål, enkedrottning Hedvig
Eleonora, som skänkte det i füddergåfva
åt sin sonson, prius Ulrik, och
uppkallade det efter honom Ulriksdal. Af denna
drottning tillbyggdes slottet med flyglar
och förbättrades mycket. I Dalbergs
Suecia Autiqua et Hod. visar sig slottet
på den tiden vara prydt med flera toru
samt egt åtskilliga byggnader, som nu
mer äro borta. Äfven uppfördes af henne
den gamla kyrkan, kallad »Helga
Trefaldighetskyrkan.» Prins Ulrik dog efter
ett års lefnad och Hedvig Eleonora blef
åter egarinna af slottet till sin död år
1715, hvarefter det blef statens
egendom och öfverlemnades till konung
Fredrik I:s enskilda disposition; dock
synes det icke förr än år 1743 fått
offentlig pregel af att vara kongl,
lustslott. Närande konungs gemål,
drottning Ulrika Eleonora d. y., förbättrade
slottet och inredde der ett konstkabinett,
bibliothek, bönekammare och
porslinskök; äfven en skola inrättades af henne.
Enkedrottning Sophia Magdalena företog
likaledes kostbara reparationer å slottets
både yttre och inre. Ar 1822 inrättades
der en invalidinrättning af kon. Carl
Johan, men såsom ej motsvarande
ändamålet, upphäfdes densamma redan af
kon. Oscar I. Ulriksdals 105 rum ha kon.
Carl XV helt och hållet att tacka för
deras nuvaraude dyrbara, prakt-och
smakfulla inredning (se derom »Ulriksdals
beskrifning» af Octavia Carlén); Sedan
1857 har det ock varit konungens och
drottningens sommar-residens; från år
1862 har här äfven varit inrättad
telegraf. Slottet, utan något arkitektoniskt
värde, eger dock med sina 264
fönsterlufter (hvaraf de flesta med glasmål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
