- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
194

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

194 tppsala.

tppsala.

på samma plats krönte samma djerfva
prelat sin skyddling Christian I af
Oldenburg till konung; sju år sednare lät
denna konung med storm intaga Uppsala,
sköfla erkebiskopsgården och nedbryta
befästningarna deromkring. Ar 14G8
bemäktigade sig marsken Erik Carlsson
staden ined danska trupper, men blef samma
är fördrifven af Sten Sture. Gustaf
AN asa hade i sin ordning icke ringa
svårighet att intaga och bibehålla
Uppsala under befrielsekriget. Endast en
gång sedermera har Uppsala varit
skådeplatsen för krigiska tilldragelser,
nämligen då konung Sigismunds polska lolje,
som vid denna konungs kröning 1594
slagit läger på Slottsbacken, af de öfver
Polackernas öfvermod retade borgarne
förjagades, till minne hvaraf ännu en del af
sandåsen sydvest om staden kallas
Polacksbacken. Af de många herredagar,
som här hållits, nämna vi endast
Uppsala möte 1593, som beseglade Sveriges
befrielse från påfvedömets herravälde, och
riksdagen 1G54, dä drottning Christina
nedlade regeringen. Hvad som i sednare
århundraden gifvit Uppsala dess förnämsta
betydelse är universitetet. Ett slags
högskola inrättades visserligen redan af Erik
den Helige och Birger Jarl i Gamla
Uppsala; men ett egentligt universitet stiftades
först 1476 genom Sten Stures och
erkebiskop Jakob Ulfssons försorg och
privilegierades tre år sednare af påfve
Sixtus IV. Högskolan hade sin plats
på den s. k. Studentholmen, der
akademiens qvarn nu ligger, hvilket fortfor
till 1583, dä Johan III tog sig för att
Hytta universitetet till Stockholm; en
åtgärd, som dock redan efter 10 år måste
gå tillbaka, då detsamma inrymdes i ett
hus söder om domkyrkan, hvilket
sedermera efter Carl IX benämndes Academia
Carolina. Denna plats intages nu af
den trappa, som från planen omkring
kyrkan leder ned till Riddaretorget.
Under Gustaf den Stores tid inträdde en
blomstringsperiod Tör universitetet,
hvartill icke minst bidrog den rika skänk
denna konung gjorde af de Gustavianska
arfgodsen. Universitetet räknar för
närvarande omkring 80 ordinarie och e. o.
lärare, 4 exercitiemästare och vanligen
öfver 1,200 studenter.

Utom domkyrkan, väl bekant såsom

ett af den götiska byggnadskonstens
herrligaste alster, hafva stadens förnämsta
byggnader ända till de sednaste åren
varit sådana, som tillhört universitetet.
Den storartade kathedralen, numera
omkring 6 århundrade gammal, då man
antager, att dess grundläggning började
år 1260, hann dock först 1435 blifva
fullständigt färdig, men var under
byggnadstiden icke blott utsatt för eldsvåda,
utan nedrasade till och med en
gång-till största delen. Invigdt med ali påflig
prakt sistnämnda år, helgades templet åt
S:t Erik, S:t Laurentius och S:t Olof.
Den icke minsta prydnaden utgjordes af
de 400 fot höga tornen samt ett
mindre midt på taket, förutom åtskilliga
mindre tornspiror. Efter en brand 1702,
hvarigenom tornen förminskades till 180
fots höjd, uppsattes de nuvarande
lan-terninerna, hvilka tyvärr bilda en
skärande motsats till den öfriga
byggnadsstilen. Invändigt häller kyrkan 370 fot

o »

i längd, 92 i höjd och 128 i bredd och
är således den största i Sverige. Dess
många minnen, det Gustavianska
graf-choret, S-.t Eriks skrin, m. m. äro för väl
kända att här behöfva beskrifvas.
Helga-7’refaldigliets eller Bondkyrkan är
belägen strax i söder om domkyrkan och
tillhör Helga-Trefaldighets
landsförsamling, som här skjuter en smal kil in i
i sjelfva staden mellan Odinslund och Södra
Slottsgatan. Denna kyrka är så gammal,
att tiden för dess grundläggning
omöjligt kan uppgifvas. Sannolikt var det i
denna kyrka Erik IX afvaktade messans
slut, innan han gick ut för att strida
och falla för den danska konungen
Henrik Skatelers och hans son Magnus hand.
Slottet är, som bekant, till sitt yttre i
sjelfva verket en ful byggnad, och det
inre är ännu till största delen oinredt
och torde väl så fä förblifva; men dess
läge är det herrligaste man kan söka,
der det reser sig på landhöjden,
dominerande bela Upplandsslätten. Det
grundlades år 1548 af Gustaf 1 och var
ursprungligen ämnadt till ett fäste, ej mot
utländska fiender, utan mot de hittills
så mäktige erkebiskoparne. Här
föröfvades de gräsliga Sturemorden, dels i en
träbyggning, som nu för länge sedan är
nedrifven, dels i ett stort hvalf vid den
port, som leder åt Flottsund, och dels i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free