- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
198

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

198

Ippsala Inn.

Uppsala län.

kärr, mindre sjöar och en mängd
vattendrag, med sänkning dels åt slätter kring
Fyrisån, dels mot hafvet. Af vattendrag,
som utmynna i Mälaren, må förutom
Fyrisån, som kommer från en mängd sjöar i
Olands härad samt Dannemora och Löfsta
tingslag, nämnas: Harbo eller Temnaren,
Dannemora och Tunbosjöarne, Tyringen,
Jerken, Långsjön m. fi. Gåran, Oxeln,
Al-stasjön, Sätra och Ekeby sjöarne-, —
Enköpings- och Sagan, hvilken sednare i sitt
nedersta lopp, ungefär lVo mil långt, utgör
den sydvestligaste gränsen mot
Vestmanland. Af Mälarens fjärdar märkas:
Ekoln, Skofjärden, Ericssund,
Bonakro-ken, Stäkessund in. H. Af de vatten,
som utgjuta sig i hafvet, äro Dalelfven,
hvilken bildar flera sjöar, och Tierpsån,
Irån sjön Temnaren, på gränsen mot
Vestmanland, de förnämligaste. Kanaler
tinnas icke i detta län och behöfvas
också mindre, isynnerhet sedan man
genom uppmuddring af de större åarna,
Fyris-, Orsunds- och Enköpings*åarna,
sprängning under vattnet vid Ericssund
samt minskning af strömdraget vid Stäket
sökt göra de naturliga vattenvägarna mer
farbara. Förslag har dock varit väckt
om kanalisering af Fyrisån.

Uppsala läns flora är bland de rikare
i Sverige; af de öfver 700
phanero-garaera, som den beräknas omfatta, torde
väl ej många saknas inom detta län.
Mellersta Sveriges vanliga trädslag
finnas här alla, äfven eken, ehuru den
synes föga trifvas, utom på öar i
Dalelfven. Flera mineralhaltiga källor finnas,
ehuru endast den utanför Uppsala stad
begagnas. Genom geologiska
undersökningar året 1865 har inom norra delen
af länet kalkhaltigt kross-stensgrus blifvit
funnet, nordligast i nordöstra delen af
Elfkarleby och norra delarne af Löfsta
och Hållnäs socknar på ömse sidor af
Löfstabugten, hvarifrån det sträcker sig
åt söder in i Stockholms län. Ofta är dess
färg nära hvit, hvarför det på sina ställen
fått namn af »hvitmo»; det bildar stundom
jordmånen i åkergärdena; men i allmänhet
träffas det liggande under vanligt
kross-stensgrus; dess halt af kolsyrad kalkjord
har befunnits ligga mellan 15 och 18 %•

Länets hela befolkning uppgick den 1
Jan. 1866 till 96=770; sedan 1845 hade
inbyggarnes antal ökats med 8,000 personer.
Af folkmängden voro 43,279 skattfria.

Till inbyggarnes karakter hörer
omtänksamhet samt tröghet och allvar, icke
utan en tillsats af slughet. Genom
skiftesverket, som borttagit det fordna
sam-hällighetsbruket af åker och äng, lia
omtankan och arbetsfliten stegrats och
dermed äfven välmågan. Frälsebonden
och ännu mer torparen anses i
allmänhet stå under den sjelfegaude bonden i
välmåga, här och der äfven i upplysning
och moralitet; bruksarbetaren deremot är
merändels i bättre belägenhet, förenad
med mera sjelfkänsla. Missbruket af
starka drycker har betydligt minskats,
äfvensom brottens antal, hvartill orsaken
torde böra sökas dels i den nyare
lagstiftningen, dels i den år från år stigande
bildningen och isynnerhet i utvidgade
tillfällen till arbetsförtjenst.

Hufvudnäringar äro åkerbruk och
boskapsskötsel samt i en del socknar
bergsbruk. Jordmånen är i allmänhet bördig
lera, isynnerhet i södra och mellersta
delarne af länet, på sina ställen
under-bäddad af mergellager. Af hela arealen
beräknas den odlade jorden upptaga
175,000 och den naturliga ängen 145,000
tid. Ärliga utsädet uppgifves till 4,258
t:r hvete, 28,150 råg, 27,247 korn, 9,950
hafra, 6,888 blandsäd och 2,654 t:r ärter
samt 45,305 t:r potates. Medelutsädet
pr tid anses vara af hvete 23%, råg
27, korn 32 V2, hafra 39 V4, blandsäd
36V4 och ärter 26V2 kappar samt af
potates 7’/4 tunna. Äfven odlas vicker
och lin, dock obetydligt. Jordbruket är
stäldt hufvudsakligen på sädesproduktion,
som äfven är ganska betydlig;
bruknings-sättet är allmännast tvåskiftesbruk.
Vexel-bruk till någon större omfattning tinnes
endast i de sydligare och medlersta
delarne af länet och äfven treskiftesbruk. I
Landshöfd. emb. ber. för åren 1856 — 60
uppgifves af den odlade jorden vara
förlagda i vexelbruk 14 procent, i
treskiftesbruk 1 procent och i tvåskiftesbruk 85
procent. Sädesproduktionen uppgafs år
1860 till 524,000 t:r, hvaraf omkring
hälften åtgår till länets eget behof. Ett
af rikets högre landtbruksläroverk är
förlagdt vid Ultuna kungsgård, der äfven
mejeriskola, i hvilken 6 qvinliga elever
njuta undervisning, blifvit inrättad.
Foderväxtodlingen är, isynuerhet hos
allmogen, mycket försummad, hvadan ett
förknappniiigssystem vid nötkreaturens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free