- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
200

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

200 I ppsala län.

tppsala län.

länslazarett: i Weckholms socken tinnes
ett särskildt, fattighospital, grundadt
genom enskild gåfva på 1600-talet. Antal
fattighus i hela länet är 131.
Folkskolor äro inrättade i alla länets
socknar, och derjemte linnas skolor vid
åtskilliga större bruk; i städerna tinuas
högre och lägre läroverk och dessutom
universitet i Uppsala. Ar 1862 funnos

262 fasta, 152 flvttaude, 180 småskolor,

* . *

308 skolhus, 575 iärare och lärarinnor.
Bland öfriga allmänna och kommunala
inrättningar märkas ett fattig- och
arbetshus vid Uppsala, — en brandstodsforening
för hus och lösegendom, hvars
ansvarighetssumma är öfver 26,000,000 rdr —
enskild bank i Uppsala, sparbanker i städerna
samt i trenne socknar och slutligen länets
hushållningssällskap, som har sin
medelpunkt i länsresidenset. Af detta sällskap
hafva de geologiska undersökningarne
inom länet blifvit företagna, innan de efter
1856—58 årens riksdag öfvertogos af eu
annan myndighet på statens bekostnad.

Upplands och icke minst Uppsala
läns minnen gå tillbaka långt bortom ali
historia: landet är utan allt tvifvel cn
bland Sveriges äldsta bebyggda orter,
isynnerhet trakten utmed Mälarens norra
strand och omkring dess nordliga
fjärdar samt de i dem utfallande Fyris- och
Orsundsåarna. Efter Liljegrens uppgift
skall Uppland ensamt innehålla 822
runstenar, medan det öfriga Svealand har
blott 200 och Göta rike 595;
grafhögar förekomma till stort antal, allt
minnen efter den urgamla kulturen. Äldst
synes Håbo härad hafva varit med sin
kungsgård Hatunir (Håtuna), i hvars
nejd, vid det nu s. k. Signildsberg, man
velat finna det äldsta Sigtuna, det Birka,
eller den köpstad, der kristendomen först
predikades; och sagan berättar, att Odens
närmaste efterträdare tog sitt säte i
Uppsala, sannolikt vid gamla Uppsala, hvars
högar äro de äldsta i Sverige, och i
hvars närhet det mångprisade Fyrisvall,
Ullarakir (det nuv. Ultuna?) och talrika
andra i sången och sagan berömda orter
ännu till en del behålla sina fordna
namn. I de äldsta skriftliga dokumenter
förekomma talrika ortnamn på det äldsta
Svealandets städer, kloster och kyrkor
inom de tre folklanden, Tiundaland,
At-tundaland och Fjerdhundraland, hvilkas
hundarer, eller härader, hufvudsakligen

hade samma namn som ännu i dag,
hvartill kommer deu utmed kusten
liggande Boden, som utrustade skeppsfolk,
hvaremot den egentliga hären togs ifrån
folklanden. I bredd med denna
indelning gick sedan den kyrkliga i
provin-eiæ och parochiæ (prosterier och socknar,
redan på 1300-talet till nästan lika antal
som nu). Imellertid gingo folkländerna
i norr icke längre upp än till det
nuvarande Skefthammar och Wendel, till
Olanda Mor, den oländiga skogen; ett namn,
som tillräckligt betecknar, att odlingen
först sednare framträngde hit. Skogen
skilde Uppland förr från Gestrikland; en
sådan omtalas vid Tiundalands gräns, i ett
bref af Peringskjöld 1504, således den,
som nu skiljer Tierps och Elfkarleby
socknar. Under medeltiden lydde de tre
folklanden under Upplands lagman samt
under befalluingsmän i Sigtuna och
Uppsala, slutligen i Stockholm, och under
Gustaf I:s tid kommo de delar af
Fjerdhundra och Tiundaland, som nu höra
till Westerås län, under detta. Först
1714 blef det öfriga Uppland definitivt
deladt mellan Stockholms och Uppsala län.
Upplands lagsaga omfattade, när denna
institution upphäfdes, icke blott Uppland,
utan äfven Westmanland och Dalarne;
domsagornas indelningar hafva undergått
åtskilliga förändringar, sednast 1718.

Bland märkvärdiga ställen i Uppsala
län må slutligen nämnas: Örbyhus,
Skokloster, Finsta, Ekolsund m. fi., alla
beskrifna på sina ställen. — Af inhemska
krig, för hvilka landskapet varit en
skådeplats, må nämnas oroligheterna
under Carl Knutssons tid, då biskop Kettils
broder Erik Carlsson Wase samlade
bönderna från Fjerdhundra, intog först
Uppsala, slog derpå Carls fältherre Bo Dyre,
sedan Sten Sture, som samlat 20,000
böu-der, till större delen från Boslagen, till sist
konung Carl sjelf vid Knutby.
Ofver-modig af dessa segrar, drog Erik Wase
med en här af 30,000 Upplandsbönder
till Dalarne, för att der förgöra Sturarne.
Upplandsbönderna gjorde sig så säkra
om segern, att de medförde tomma slädar,
för att kunna köra med sig allt det
byte de väntade. Men Sten Sture slog
dem först mellan Hedemora och Falun,
sedan vid Uphöga färja, hvarefter herr
Erik måste fly üm’:i till Danmark. Vid
kon. Christi?? :s ! i :<;t återtaga Sve-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free