- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
211

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Utö.

1863: 166,640 centner. Vid grufvornas
första upptagande i början af 1600-talet,
på frälse-hemruanet Trämas egor, brötos
de till eu början af dåvarande
frälse-egare sjelfva, men sedan åtskilliga
mas-ugnsegare, så väl uti Finland, som i
Södermanland och Norrlaud, börjat att
härifrån fylla sina behof, så slöts mellan
dem och grufegaren en
öfverenskommelse, hvarigenom bruksegarne för hvart
l8:de sktt malm, som de sålunda på
egen bekostnad uppbröto, skulle til!
grufegaren betala 1 speciesriksdaler; detta
fortfor dock endast en kort tid, hvarefter
grufvorna lemnades till en arrendator,
tills år 1678 kontrakt uppgjordes
mellan egaren och en assessor Cronmarck,
att ban skulle årligen låta bryta 40,000
sktt malm och derför, efter 1 rdr sp.
för 18 sktt, betala i årl. arrende 2.222 V2
rdr; denna afgift kallades genandt. Ar
1684 indrogs grufvan i likhet med
rikets öfriga och förklarades såsom
kronans tillhörighet, hvarefter grufvorna
bortarrenderades för kronans räkning till
år 1739, då desamma, uppå ansökning
af kongl, rådet grefve Claës Bondes och
f. d. kammarrådet Johan Casimir
Flemings arfvingar, på hvilkas frälsejord
grufvorna voro belägna, genom Rikets
Ständers och Konungs
sammanstämmande beslut återställdes till bemälte arfv.
såsom rätte egare. Imellertid uppstod
redan 1741 en långvarig tvist mellan
bruksegarne och verkets innehafvare,
rörande malmpriset, tills slutligen 1804
ett bolag bildades af 25 lotter, som af
dåvarande egaren, major Adam
Reuter-sköld, tillhandlade sig Utö grufvor med
tillhörande frälse-egendomar (974 mtl)
för en köpeskilling af 170,000 rdr bco
specie; de innehafvas med tillydande
jordegendomar ännu af samma bolag,
ehuru i några af de gamla delegarnes
ställe ingått nya. Af nuvarande
intressenter må nämnas: Sörfors, Staf sjö,
Holm, och Graninges, Eds, Norrmarks
bruksintressenter, landshöfding de
Car-nalls arfvingar i Fiuland, ryttmästaren

ltd. 211

, Tersmeden, hofmarskalk von
Wahren-dorffs arfvingar, baron P. A. Tamms
arfvingar, minister Lagerheim, hrr J. C.
Pauli à C:ni, baron F. Hisinger.
Grufvornas fastighetsvärde upptogs i 1863
års bevillniug till 143,000 rdr rmt: i
bevillning efter II och III art. erlades
c:a 219 rdr rmt. Årliga uppfordringen
af malm och griberg uppgår till mellan
50 à 60,000 sktt malm samt 40 à
50,000 sktt gråberg; brukliga
arbetssätten äro hufvudsakligen l:o
botten-trotsning eller pallstrossning, 2:0
ort-drifning och 3:0 sänkning (se härom
301 sid. i förut nämnda Wetensk. Akad.
handl.); arbetarnes antal uppgår till
omkring 110. Endast undantagsvis afyttras
någon mindre malmpost till persouer
utom bolaget. För malmens forsling
till stranden finnes sedan 1838 en
jernväg, hvarå omkring 25 sktt drages å
vagn af en häst.

Utö, en sätesgård på Arnön, som
hörer till Bond-Arnö socken af Trögds
härad och Uppsala län, består af
mtl frälse-säteri och har sedan längre
tider haft egare gemensamt med
närbelägna sätesgården Grönsö, som ligger
vester om norra Björkfjärden vid
segelleden mellan Stockholm och Enköping.
Underlydande godset utgöres af 23/8
mtl frälse i Kongs-Husby, 43/4 mtl frälse,
5/8 mtl skatte i Weckholms socken; hela
egorymden uppgifves till 240 tid
in-egor, 770 tid skog och utmark, deraf
2,163 qv.ref böra till Utö säteri
(inberäknadt Helsingbo och Grönavalls skär).
Godset har tillhört, utom de under art.
Grönsö angifna egarne, öfverste E.
Carlsson Odelström, † 1710 på sin egendom
Käggleholm i Nerike, öfverste H.
Falkenberg till Bälby och Grönsö ra. fi.,
genom gifte med dennes dotter
hofmarskalken C. Posse, död 1791, flera
medlemmar af slägten Schulzenheim,
deraf presidenten i bergskollegium D. v. S.
var född här 1788, död 1848. — Utö
säteri har en gammal manbyggnad af
sten, som skall fordom varit kloster.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free