- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
215

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

JFadsteua.

Wadstena.

215

Jarl skall stundom hafva hållit sitt hof,
ehuru det redan då lärer hafva varit
ansenligt förfallet. Sedermera lät Birgers
son, kon. Waldemar, i närheten af
Susenborg bygga ytterligare ett slott eller
kungshus, kalladt Waldemarshus, der
åtskilliga konungar af Folkungaätten
residerade, men hvilket dock redan efter
150 års förlopp var så förfallet, att den
sten, hvaraf det var sammansatt, refs,
bortfördes och användes till annan
byggnad. Denna byggnad var det af
Sveriges yppersta helgon, den hel. Birgitta,
år 1346 grundlagda stora kloster,
hvilket inom kort blef det förnämsta i
norden ; till detsamma testamenterade kon.
Magnus II och hans gemål Wadstena
by och kungsgård. Klostrets byggande
afstannade dock under de inbördes
krigen, och när den hel. Birgitta från Kom
hitsände Johan Pederson, för att med
biträde af biskop Thynne i Wexiö
uppföra och inreda klostret på den af
konungen skänkta grunden, fanns der icke ens
ett spår af de trenne stenhus, som förut
stått på samma ställe. Först år 1367
företogs med allvar byggandet af
klostret, och kon. Albrecht utskref dertill
en skatt af hela riket, som skulle utgå
i everldliga tider. Klostret, egentligen
ett nunnekloster för systrar och bröder
af S:t Salvators eller Frälsarens Orden,
hvilken dock framdeles ansågs som en
utgrening af Augustiner-orden, fick sin
regel bekräftad af päfve Urban V år
1370 och ytterligare stadfäst af
Gregorius XI år 1377. Redan 1373 afled
den heliga stiftarinnan i Rom, och
hennes lik hemfördes till Sverige; men först
år 1383 var klostret så färdigt, att det
kunde förses med innebyggare, hvilket
skedde den 23 och 24 Okt. nämnda år,
då erkebiskop Henrik i Uppsala, biskop
Nils i Linköping och biskop Thord i
Strengnäs i klostret intogo 46 nunnor
och 16 munkar; ett antal, som
sedermera ökades till 60 systrar och 25
bröder, bland de sistnämnda 13 prester, 4
diakoner och 8 tjenstemunkar, så att
hela antalet motsvarade Jesu 13
apostlar och 72 lärjungar. Wadstena klosters
uppbyggare uppgifves vara Jacobus
Bi-care — på svenska Jakob Bägare —
om hvilken det heter i Diar. Wadstenense:
Han var en man af adlig börd, adligare

genom sina utmärkta egenskaper, utan
svek, rättfärdig och gudfruktig; torde
vara förtjent att ihågkommas bland
Sveriges arkitekter. Hans och brödernas
grafstenar visa de tre bågarne å skölden
samt ett kors ofvanföre vid högra hörnet.
Först år 1430, den 16 Febr., invigdes
högtidligen af erkebiskop Johannes
Ha-qvini Wadstena kloster åt Guds Moder
och den Hel. Birgitta; samma år blef
det en fristad för den af sin gemål illa
misshandlade drottningPhilippa; det vann
snart högsta anseende, pilgrimer
strömmade dit från alla Europas länder,
talrika kloster i främmande land erkände
det som sitt moderkloster, drottningar
(Philippa och Margaretha), till och med
konungar (Christopher) läto upptaga sig
bland dess medlemmar. Huru mycken
rikedom, som pilgrimerna tillförde
klostret, kan man finna deraf, att t. ex.
vid jubelfesten år 1394 icke mindre än
10,740 marker silfver inflöto i offer och
frivilliga gåfvor af botgörare, en för
denna tid ofantlig summa, hvaraf dock
klostret fick behålla endast ena hälften,
enär den Hel. Fadren i Rom vislisjen
förbehållit sig den andra. Kring detta
. kloster uppblomstrade med rask fart
Wadstena stad, som trifdes och
frodades i skuggan af de heliga murarna och
blef på visst sätt en andelig hufvudstad
för Sverige Att handeln, särdeles med
födoämnen och dylikt, skulle frodas i
dess grannskap, torde man finna redan
deraf, att till klostrets årliga kosthåll
åtgingo 120 t:r råg, 24 t:r hvete, 288
t:r malt, 14 sktl humle m. ra. Klostrets
vördade skyddshelgons ben förvarades i
ett silfverskrin, bekostadt af Sten och
Thure Bjelke samt vägande 629 marker,
och oräkneliga gåfvor och skänker
strömmade frän alla håll till det heliga huset.
Efter S:t Birgittas död förestod fru
Karin klostret och lärde med ord och eget
efterdöme de unga qvinnor att uppoffra,
lida och försaka. I vår tid äras de
högst, som njuta och föra lysande
lefnad, medan tusende arbeta och lida nöd.
Då räknades det tör en ära att sjelf
umbära mycket för att kunna öfva
mycket godt. Karins messomarknad d. 25
Oktober i Linköping var länge ett minne
af S:ta Katharina. Det var i Wadstena
klostersal hertig Carl, sedermera konung

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free