Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wallkärra - Wallox-Säby - Wallshult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antal, som på 60 år ökats med 532.
Kyrkan, belägen å en liten kulle, 1/4
mil från moderkyrkan, är uppförd i ren
rundbågsstil af tuktad gråsten, med
sockel och hörnstycken af huggen sandsten,
men med korshvalf af tegelsten i
spetsbågstil; åren 1844 och 45 tillbyggdes
under prof. Brunii ledning sidoskepp med
korshvalf. Kyrkan har historisk
märkvärdighet af att i hennes närhet afslutades
slaget vid Lund. Socknen har sedan 1847
skola, deri antalet inskrifna barn
utgjorde år 1863: 177, och två fattighus,
hvaraf ett å allmänningen. En åtgärd,
vidtagen på sednare tiden inom
socknen, till lika fördelning af ett fattighus
hemmanen emellan, torde förtjena
omnämnas. På allmän bekostnad
härbergerar nemligen en vid landsvägen
boende hemmansåbo kringvandrande
behöfvande fattiga, som vanligen besöka
endast de vid landsvägen boende
sockenboerna och ej de längre ini landet boende.
Socknen innefattar 2:ne byar: Wallkärra
och Wallkärrotorn. — Största gården
utgöres af № 7, 1 , mtl. sammanlagdt
med № 1, mtl, tax. till 71,300
rdr rmt. Minsta brukningsdelen är j-^-j^
mtl: — 1/2 mtl eges af Lunds hospital;
1 mtl är pastors annex-hemman. —
Adress: Lund
Wallox-Säby, säteri uti Östuna
socken, finnes redan beskrifvet under
artikeln Säby, der några felaktiga uppgifter
inkommit, som vi nu, ined tillägg efter
egarens oss benägna meddelade
upplysningar, härmed få rätta; så t. ex. är
säteriets läge icke vid sjöns vestra (efter
Tham), utan norra strand; det köptes i
slutet af 1600-talet af kongl, rådet, gr.
Nils Gyldenstolpe, egdes sedermera af
baton Bränner samt major Jerufelt,
köptes 1757 af majoren och riddaren af
kongl, svärdsorden C. F. Paijkull. —
Säteriet bar god åbyggnad med vackert
läge invid sjön, en större
parkanläggning och vårdade trädgårdar samt ej
obetydlig både barr- och löfskog, i
sambruk med Brunnby, 6 mtl frälse och
ett akadeinie-hemmau, 80 t:rs utsäde i
hvardera arvngen; underlydande äro 13/16
mantal. Under Säby står, att museet
blef »det rikaste», rättas till »ett bland de
rikaste».
Wallshult, äfven Waldshult, en
socken i Mo härad af Jönköpings län,
begränsad i norr af Stengårdshult, till
hvilken den är annex, i öster af Åker,
i söder af Åsenhöga och Källeryd, i
vester af Örryd. Denna socken, en at
de minsta i Småland, eger en areal af
endast 7,492 tld, men ett i förhållande
dertill ännu mindre hemmantal, näml
4 1/2, hvaraf 3 1/2 skatte, 1/2 krono och
1/2 frälse, så att hvarje hemman för sig
har en betydlig jordrymd, hvilket äfven
är nödvändigt i följd af den ytterst magra
jordmånen; ypperlig skog växer dock
och utgör inbyggarnes förnämsta förvärfskälla,
ehuru den nu är mvcket illa
åtgången och inom kort torde lemna efter
sig en öde ljunghed med ofruktbara
mossar. Uppskattningsvärdet var 1863
endast 72.500 rdr. — Pä södra gränsen
ligger Walsjön, ett namn, som återfinnes
i det bekanta Danaholmsfördraget;
sannolikt har denna sjö gifvit socknen dess
namn, och i alla händelser blir det i
officiela handlingar numera begagnade
skrifsättet »Waldshult» oriktigt, emedan
namnet aldrig uttalats på detta sätt och
Tvskarne visst icke gifvit våra socknar
namn. En namnhärledning göres äfven af
vallgång och hult, der man vallar
eller låter boskap gå i bete. På vestra
stranden af nämnda sjö reser sig en 30 till
40 fot hög klippa, som lodrätt stupar
ned i vattnet; enligt traditionen en
gammal ättestupa. — Komministers-bostället
Hindebo, 1/2 mtl, ligger nära kyrkan i
en vacker trakt. Några herregårdar
finnas för öfrigt ej. Kyrkan, af trä, gammal
och liten, har sina egendomligbeter. Hon
ligger djnpt inne i skogen, dit ingen
allmän väg leder. Att en kyrka blifvit
uppbyggd i denna ödemark för ett så
litet samhälle, som vid den tiden
kanske icke räknade 100 invånare och ännu
1864 endast 225, har antingen sin grund
i katholicismens dunkla rykten om
underverk, som timat i denna dystra vrå
af jorden, och som gjort henne till hvad
hon ännu är, en offerkyrka, eller i någon
annan märklig händelse. Folksägnen vill
veta, att hon blifvit byggd af en fånge,
hvars bojor på ett underbart sätt föllo
af honom, under det han på denna plats
, hvilade öfver natten. Den icke minsta
märkvärdigheten i denna kyrka är en
tafla, som är uppsatt på väggen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
