- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
255

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Waxö, från Rydboholmsgodset, och en
köping grundades, hvars första
bebyggare voro några fiskare, hvilka njöto
frihet från ali skatt, under vilkor att
hålla hus och spisning för det i
garnison liggande manskapet m. m.
Stadsprivilegier skola erhållits 1652 på förord
af Maria Eleonora, hvarföre ock den nva
staden först uppkallades efter henne till
Mariestad, men fick sedan sitt nuv. namn
efter den närbelägna fästningen (se den
art.) Ännu 1734 benämnes dock Waxholm
köping, och dess justitiarie upptages bland
städernas borgmästare. Från 1844 har
den begagnat rättighet att välja ombud
till riksdagarna, vid hvilka den intager
83:dje rummet och räknas till 5:te
klassens städer. Gårdarnas och hustomternas
antal har stigit från 170 år 1818 till
252 år 1864 (i Ritters Lexikon
uppgifves endast 146), deribland den
förnämligaste är Kyrkan, ursprungligen byggd
af trä på riksdrotset, grefve Fehr Brahe
d. y:s bekostnad, sedermera ombyggd af
sten, 100 fot lång, 50 fot bred;
altartaflan anses vara en kopia af
nederländskt arbete, orgel finnes; tvenne
ringklockor hänga uti trästapel på
kyrkogården. Med garnisonsförsamlingeu utgör
staden sedan 1635 ett konsistorielt
pastorat. Andra byggnaden af sten är f. d.
tullhuset, en privat egendom; de öfriga
äro af trä. Af de publika må vidare
nämnas Rådhuset, 2 våningar högt, skolhuset
för vanlig folkskola. Förnämsta gatorna
äro Stora Hamn- och Riddaregatorna.
Fyra små hamnar omgifva staden, som
intager en egorymd af mer än 30 tid;
jordegorna uppgifvas till 36 tid åker,
143/4 äng, 224 tid skog och betesmark
(517 tid, enligt Hahrs stat. tabell, se
art. Waxön). Invånarne, hvilkas antal år
1762 var omkring 600 och 1866
uppgick till något öfver 1,000, deraf 8
handlande och 16 handtverkare (för år
1855 uppgifvas 11 handlande, 29
handtverkare), lefva hufvudsakligen af fiske,
vedhandel, åkerbruk och fraktfart med
14 öppna jakter om 226 läster. Hela
fastighetsvärdet år 1863 var 373,600
rdr rmt, deraf 27,400 rdr för jordbruk;
i statsbidrag erlades 5,958 rdr, hvaraf
1,200 i bevillning. Här är optisk
telegraf, i stadens norra del badinrättning
för gyttje-, salt-, malt- och ångbad, som
i sednare åren blifvit betydligt utvidgad
och förbättrad samt flitigt besökt af från
hufvudstadens qvalm hit under
högsommaren flyktande stadsboer. Staden förer
i sitt sigill, sedan 1690, en fästning.

Waxholms fästning, anlagd på en
holme mellan Waxön och Rindön invid
staden, beherrskar så väl sundet emot
Rindön, som det längre mot norr
belägna Kodjupet. Begynnelsen till
fästningen gjordes af konung Gustaf I, som
år 1549 lät, för att försvara inloppet
till Stockholm, anlägga här ett torn af
gråsten, med 10 alnars tjocka murar.
En del af fästningsverken ligger på
Wax-holmslandet med så låga batterier, att
de kunna bestryka vattenbrynet, och
sundet stänges med bommar och kedjor.[1]
Sedan 1833 äro betydliga förbättringar
i dess befästning gjorda genom de å
Rindön förlagda pionierkompagnierna;
deribland en byggnad af gråsten
rundtomkring ön, så att Waxholm uppstigit till en
fästning af första rangen.— Tvenne
historiska tilldragelser, timade på denna
fästning, må omnämnas. Den ena är mötet
mellan hertig Johan med gemål och Göran
Person, som öfverföll hertigen med
miss-firmliga uttryck och erhöll af hans gemål,
på anbudet om furstligt underhåll, till
svar, i det hon uppvisade vigselringen,
hvaruti stodo orden: »Nemo nisi mors»
(ingen utom döden), »dervid vill jag
förblifva». Den andra tilldragelsen var då
Christian IY plötsligen infann sig här
med sin flotta och började beskjuta
fästningen, som dock försvarades tappert af
kommendanten Mårten Krakou, tills kon.
Gustaf II Adolf sjelf hann hit från
Småland, då Christian måste återvända hem
med oförrättadt ärende. Vid denna
belägring blef platsens betydenhet än
ytterligare bemärkt. — Bland kommendanter
å fästningen förtjenar vidare nämnas den
tappre Didrik Blom, adlad Blomkreutz,
död 1751.

Waxäng, ett halft mtl skatte,
beläget i Thoresunds socken af Selebo härad
och Nyköpings län, IV4 mil från
Strengnäs, vid stora segelleden, utgör med ’/4
mtl Jätteberga en egendom, som 1863


[1] En beskrifning på kedjebommarna öfver 4
särskilda sund, med tillsammans 536 alnars
bredd, uppfunna af Polhem, är intagen i
Wet.-Akad. Handl. år 1753, sid. 49.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free