Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl sker merändels ombyte af hästar uti
förutnämnda stad; se vidare under art.
Rödbo.
Wedbjörbyn, säteri på Dal, se
Wedbyholm.
Wedbo, fögderi i Elfsborgs län,
omfattande Wedbo och Tössbo härader, med
420% mtl och en folkmängd af 38,880
personer, utgör Norra Dals domsaga.
Wedbo, härad i Elfsborgs län, på
Dal, gränsar i söder till Walbo och
Nordal, i vester till Bohus län och Norge,
i norr till Wärmland, i öster till Tössbo
och Nordal; innefattar på en yta af
314,282 tid fast land, hvaraf 21,553
tid odlad jord och 33,046 tid naturlig
äng, 14 bela samt delar af 3 socknar
(se tab till Elfsborgs län), med 276’/,6
mtl (2755’lfi enligt mantalslängden),
bebodda 1845 af 18,909 och 1866 af
omkring 26,940 personer; vattendragen
upptaga dessutom l,si8 qv.-mil.
Häradet, till större delen en
fjell-bygd, med söderut löpande refvor af
Seveberget, är det största och skogrikaste,
men tillika till jorden det magraste pä
Dal, dock har i sednare åren
uppodlingar bedrifvits så, att icke obetydliga
qvantiteter säd kunnat säljas i stället
att för 35 à 40 år sedan mycket
spannmål måst uppköpas. Båg och hafra
odlas mest. Cirkulatiousbruket är allmänt
antaget; trädesjordens förseende med
öppna diken företages med ifver; men
försöken med guano lia ej halt önskad
framgång. En af de förnämsta binäringarne är
vlleväfnad, under sednare åren har
äf-ven skogsafverkningen lemnat en betydlig
inkomst. Boskapsskötseln synes vara
rådande i större delen af häradet. I äldsta
tider var namnet Markir, Wear omkring
1100, Weebo 1220 och Wæbo 1287.
Häradet är indelt i 2:ne
länsmansdistrikt, med tingsställe vid Alltorp.
Märkligaste ställena äro Billingsforss masugn,
Katrineholms och Loviseholms jernbruk
och Dingelviks säteri; — från forntiden
märkes Högshynäs i Tissleskogs socken,
der en konung skall haft sitt säte.
Sägner och fornlemningar synas häntyda på
en äldre, härstädes bosatt folkstam, än
den nuvarande.
Wedbo, Norra- härad i nordöstra
hörnet af Jönköpings län, begränsadt i
norr och öster af Östergötland, i söder
af Södra "Wedbo. i sydvest af Tveta och
i vester af Wista härad. Tillsammans
med Södra Wedbo utgör det andra
fögderiet af Jönköpings län. Namnet,
härledes tydligen från det gamla ordet ved
= skog, således Skogsbo, emedan landet
vid dess inkräktande af åkerbrukande
folk var uppfyldt af skogar. En
återstod häraf är ännu på norra gränsen,
skogen Holaveden, nu en allmänning för
detta och Göstrings härad i
Östergötland. Huru denna skog förminskas, kan
slutas deraf, att vid uppmätning under
förra århundradet befanns
Sniålandsande-len utgöra 5,000 tunnl. och nu återstå
2,400 tid. I häradets norligaste hörn,
der landsvägen till Jönköping går från
Stockholm, ligger den s. k.
»Kungsbacken», hvarest Sinåländingarne alltid
mötte konungen under eriksgatan:
häradets nordvestligaste hörn, som träffar
Östergötland och Wista härad, är endast.
l/3 mil aflägset från Wettern. Gränserna
mot häradena i Småland utgöras i
allmänhet af bergsträckningar eller sjöar;
gränsen mot Östergötland är sydligast,
sjön V. Lägaren, till en längd af 11/4
mil och nordostligt, sjön Sommen, nära
2 mil; deremellan smärre vattendrag,
som utfalla i dessa sjöar.
Bergsträck-ningarne på gränserna utbreda sig inåt
landet i smärre kullar och åsar, ofta
afskurna af sjöar och vattendrag. Bergen,
som nästan alltid äro täckta af ett löst
jordlager, bestå hufvudsakligen af granit,
stundom rödaktig; vid Säby finnes
porfyr, vid Marbäck hvit qvarts; vid
Bredestad i söder är ett berg af grönsten,
genomskuret af hornblendsblandad skifrig
qvarts; i två berg vid Hörniugstorp i
Säby har man funnit guld och
silfver-malm. Jordmånen är i allmänhet god,
ehuru stenbunden; i sydvest träffas
sandmo och mindre goda inegor. I
sydvestra hörnet, der häradet stöter till
sjön Ylen, inkommer från Tveta Storån,
flyter i flera bugter mot nordost och
infaller der i Sommen, sedan den
upptagit de flesta vattendrag inom häradet
— från norr sjön Noens utfallsä, hvilken
upptager vattnet från Wenstern, Loren,
Ören m. fl. — och fortsätter sitt lopp
under namn af Svartån, till hvilken
artikel hänvisas. Hela Svartådalen är
ganska bördig, ehuru ofta närmast ån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
