- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
263

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och blef troligen med Tuna
reduceradt; har sedermera tillhört
Stråleslägten och en kapten Hampus Braun, från
hvilken öfverste Ake Hammarsköld
inköpte det och gjorde det jämte Tuna
till fideikommiss för sin brorson majoren
Carl Gustaf Hammarsköld, död 1794;
godset har alltsedan innehafts af hans
efterkommande och innehafves nu aflöjtn.
Knut Wilhelm Hammarsköld, en
afkomling i 3:dje led. Säteriet är ensamt tax.
till 100,000 rdr rmt.

Wedevåg, bruksegendom i Lindes
landsförsamling och bergslag af Örebro
län, 3/4 mil från Lindesbergs stad. 1 mil
från Frövi jernvägs-station å Köping—
Hults jernväg. Bruket med en på
sednaste åren uppförd karaktersbyggnad och
en mindre trädgårdsanläggning, är
beläget vid stora landsvägen mellan Arboga
och Linde eller Nora och den egentliga
herrgården, som är välbebyggd, dock med
hufvudbyggnad utan stil, omgifven af en
större trädgård med orangeri och
drithus, har ett ganska vackert läge invid
den vestra grenen af Wedevågsån (se d.
art.), som strax ofvan bruket delar sig i
2:ne armar, erbjudande tvenne särskilda
fall, s. k. vestra och östra fallet, vid
hvilka brukets verkstäder sedan gammalt
varit anlaggda. De båda grenarne
utmynna i den nedanför gården belägna
Wedevågssjön. — Wedevåg, i äldre tider
tackjernshytta och Osmunssmedja, egdes
1539 af tvenne bergsmän Anders
Skräddare och Lasse Persson, år 1558
likaledes af två grannar, af hvilka domaren
Anders Nilsson egde en stångjernssmedja,
som på nalfåret tillverkade 11 skU. Då
kronans hamrar jemte bergslagens öfriga
räntor 1621 bortarrenderades till Anders
Bengtsson och Christoffer Andersson
(Geijer), tyckes Wedevåg fortfarande bebodts
af sjelfständiga bergsmän, äfven under
den tid, då den mägtige Louis de Geer
innehade hela kronans .rätt i denna ort,
från 1627 till och med 1630; men 1631
afslöts kontrakt med Anders Dress om
alla kronans bruk och räntor i dessa
bergslager; de sednare återtogos väl, men
följden af denna transaktion blef ll/2
hemmans i Wedevåg bortlemnande som
bergsfrälse, ehuru åboerna någon tid fingo
qvarsitta.

En bergmästare Jean Frumerie
nämnes såsom egare 1676, då Qvarnbacka
Östra, 1/4 mtl, blifvit med bruket
införlifvadt. År 1702 nämnes, att den till
Ehrenpreus adlade Hans Preuz,
öfverinspektör vid Arboga harnesksmide och
Örebro gevärsfaktori, förpantat af
kronan ej allenast det till Dress under
bergs-frälse-rätt upplåtna 1 ’/■» hemman, utan
äfven det i bvn återstående l/2 hemman
som innehades af en Anders Persson,
hvilken tillika varit handlande i Linde
och hvilken till 1711 qvarstår i
jordeboken, troligen som arrendator.
Qvarn-backen, den vid östra fallet på östra
sidan belägna delen af bruket benämnes
i jordeboken för Qvarnbacka bruk med
tillhörande 1 mtl Qvarnbacka eller
ursprungligen V4 mtl Qvarnbacka och 3/4
mtl Backa, hvilka båda namn man också
1 finner utsatt på gamla
kartebeskiilningar såsom särskildt bebyggda gårdar,
och var Qvarnbacka bruk troligen skildt
från det vid vestra fallet belägna
Wede-vågs bruk ; ehuru det under sednare
tider, som nedan synes, fullkomligt
upp-I gick i Wedevågs bruk, hvars arrenderätt
enligt kongl, bref af 1668 tillerkändes
staden Lindesberg, men som densamma
underlåtit att försäkra sig om,
arrenderades nu från kronan af bemälde
öfver-i inspektor, elter hvilkens 1711 i Arboga
timade död sonen öfverdirektören Joh.
Ehrenpreus öfvertog alltsammans. Med
ansenlig kostnad anlades nu verkstäder,
utländska arbetare införskrefvos och 70
st. medintressenter antogos; men verket
blef så fördjupadt i skuld, och
oenigheten mellan de många delegarne så stor,
att bruket tillbjöds kronan mot skuldens
betalande. Det inlöstes till följd häraf
till krigsförrådskassan år 1732 och drefs
för kronans räkning genom arrendatorer
med stor förlust och åsamkade skulder.
Utbjudet af Rikets ständer på auktiou
år 1742 öfvertogs det emot gäldens
betalande af landshöfding Carl Broman,
som till medintressent antog landshöfd.
friherre Cronhjort; efter 2 års förlopp
erbjöds det ånyo kronan; slutligen
behöll landshöfd. Broman det ensam samt
j sålde det till sekreteraren Wadström,
hvilken 1752 öfverlät det på
krigskommissarien Claës Hallenius emot en
köpeskilling af 303,000 d:r k:mt. Hallenius,
år 1779 adopterad under namnet
Hallencreutz å sina slägtingars adliga ätt, synes
varit en verksam man, nybyggde bruket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free