- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Sjunde Bandet. T-Ö /
274

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

274

Wenersborg.

Wenersborg.

ningar, som blifvit gjorda om
utförbar-beteu och nyttan af anstalter till att
förekomma sjöns öfversvämningar,
hänvisa vi till Agardhs statistik I Baud.
2 häft. pag. 88.

Genom försorg af Direktionen för
segelfartens förbättrande ä sjön Wenern
äro sedan dess bildande 1813 intill 1860
års utgång byggde, anlagda och
underhållna, vid inloppen till sjöns hamnar,
hvaraf de djupaste kunna anlöpas af 10
till 11 fot djupgående fartyg, å sjöns
stränder och i dess skärgårdar: 12
fyrar, 2 timrade båkar, 67 spirbåkar, 232
kumlar, 5 bojar och 1,080 prickar;
hvarjemte funnos till seglationens
befrämjande och säkerhetsanstalternas
värdande 2 uppsyningsman, 11 fyrvaktare
samt 84 lotsar och prickhållare.

Wenersborg, stapelstad, säte för
landshöfdingen i Elfsborgs lärt, 43V2
mil från Stockholm, 8V2 mil från
Göteborg och 3 mil från närmaste stad,
Uddevalla, ligger på en i Wenerns
sydöstra hörn utskjutande udde, som på
östra sidan sköljes af dennas utlopp
i Göta-elf och på den vestra af sjön
Wassbotten, hvilken, egentligen
utgörande en liten vik af Wenern, är medelst
en i Carl IX:s tid gräfd kanal, Carls
graf kallad (den äldsta i Sverige)
förenad med elfven på ’/g mils afstånd
frän staden, hvilken således i sjelfva
verket är på alla sidor omgifven af
vatten. Kommunikationen med fasta
landet eger rum medelst trenne broar,
nemligen: österut, Rånnumsbron, benämnd
efter det betydliga fall i början af
elfven, öfver hvilket den af Polhem
byggdes pä ett sinnrikt sätt utan brokar
(fullbordad 1694); vesterut, mot
Dalsland, den s. k. Dalbobron, öfver sundet
mellan Wenern och Wassbotten, af sten,
omkring 2,000 fot läng, med
vind-brvgga för segelfarten, samt söderut,
öfver Carls graf, den s. k. Gropbron.
Stadens läge är i alla afseenden
fördelaktigt samt rikt på natursköna
omgifningar. — Wenersborg har frän början
hvarken haft samma plats eller samma
benämning som nu; en äldre stad vid
namn Brätte eller Brätte, belägen vid
pass inil mera sydligt, vid andra
ändan af Wassbotten, och hvars
anläggningstid ej är pålitligt känd omtalas

ännu år 1620, såsom den der fått
förnyade privilegier af Gustaf II Adolf,
men vid pass 20 år sednare öfvergafs
densamma efterhand, i anseende till Hera
med dess läge förenade ogynnsamma
omständigheter, och år 1642 började
man, på regeringens uppmaning, bygga
den nya staden på eu del af den ät
den gamla genom kongl, privilegier
donerade jorden. Namnet Wenersborg gafs
först åt en, jemte vallar m. m. till
stadens försvar uppbyggd skans, och
öfverflyttades sedan på sjelfva staden.
Dylika befästningar, på den tiden vanliga
vid åtskilliga städer, voro här mer än
väl behöfliga, emedan staden, i anseende
till dess läge såsom gränsort i krigstid
var mer än de flesta utsatt för fiendens
anfall. Så förstördes den af
Norrmännen under s. k. Hannibalsfejden redan
2 år efter dess anläggning, eller 1644,
och undergick 1676 återigen samma öde.
Fastän sedermera icke vidare befästadt,
utsågs dock Wenersborg, äfven nu för
sitt passande läges skull, 1747 till
vapenplats mot Norge, och begagnades
ären 1788, 1808 och 1813 ytterligare
i samma egenskap. Af svenska
regen-ters besök har den, af strategiska
anledningar, trenne gånger blifvit hedrad,
nemligen om vintern 1675 af Carl XI,
1772 af Gustaf III och 1814 af Carl
Johan, såsom kronprins. Men ej
allenast för krigets ödeläggelser har
Wenersborg varit utsatt, utan äfven tvenne
gånger genom vådeld blifvit härjad, först
1777, och sedan 1834, då allt
förstördes, utom kyrkan,
landshöfdinge-residen-set och några kojor. Genom den nya
regleringen efter sista branden har
staden blifvit utvidgad och särdeles
regelbundet bebyggd, med stora, öppna
platser och mycket breda, fullkomligt raka
gator, till antalet 15, hvilka dela den
i mer än 30 rätvinkliga qvarter pä en
areal af 78 tid 31 kpl. Hufvudgatan,
60 fot bred, och löpande utmed östra
sidan af stora torget, som håller
omkring 400 fot i fyrkant (40,000
qvadr.-fot), delar staden till bela dess längd i
tvenne reguliera delar, af hvilka den
vestra är bäst bebyggd. — Wenersborg
blef residensstad 1679, uppflyttades 1853
bland 3:dje klassens städer och fick
stapelstadsrätt 1858. Den utgör, tillika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:59:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/7/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free